Vad förväntar vi oss egentligen? En predikan på första söndagen i Advent


Hållen i S:ta Birgittakyrkan, Östuna och Vassunda kyrkor 161127

Tema

Ett nådens år

Luk 4:16-23

Sak 9:9-10

Upp 5:1-5

Ps 24

Psalmer

S:ta Birgittakyrkan

Ing 103:- Bereden väg för Herran

Grad 423:- Kom Jesus, kom Immanuel

I ev 105:- Hosianna 

Off:- UP 17:- Star child

Utg 108:- Gå, Sion din konung att möta

Östuna

Ing 103:1-4 Bereden väg för Herran

Grad 104:- Gläd dig du Kristi brud

I ev 105:- Hosianna

Ef pred 109:- Det susar genom livets strid

Off 111:- Kristus kommer – Davids son

Utg 108:- Gå, Sion, dinkonung att möta

Vassunda
Ing 103:1- Bereden väg för Herran

Grad 109:- Det susar genom livets strid

Kör: I ev 105:- Hosianna 

Ef pred 104:1-4 Gläd dig du Kristi brud

Utg 108:- Gå, Sion din konung

Predikan

Kan ni se Donald Trump framför er på åsnan? Eller för den delen Stefan Löfven? Det blir snabbt lite komiskt när fantasin får göra sig en bild i hjärnan. Även om det känns fånigt så är det förmodligen relevant. Människorna, i all fall en del av dem, sökte en ledare, en ur de egna leden, en som inte var en del av ockupationsmakten, en som inte tillhörde etablissemanget, varken det politiska eller det religiösa.

Jag är ingen expert på amerikansk politik men bilden svensk media givit denna höst är ett sökande av identifikation, förändring, bort från etablissemang, korruption. En ny ekonomi och en ny politik. Donald Trump blev det närmaste svaret på sökandet.

Lukas använder inte politiska och ekonomiska vägar för att beskriva Jesu verk. Lukas använder termer som helande, exorcism och undervisning.

Jag har lärt mig ett nytt begrepp i veckan, effektmål. Ni kan kanske detta begrepp sedan tidigare, men för mig var det nytt. Bilden är den att vi kan sätta upp ett mål att köpa en ny cykel och börja cykla till och från jobbet. Effekten av detta blir att vi får bättre kondition och att vi inte påverkar miljö och klimat i samma utsträckning som om vi kör bil. Målen att köpa cykel och börja cykla till och från jobbet är mätbara mycket snabbt. Effektmålet med bättre kondition tar nog några veckor i alla fall att få utslag på. Effektmålet med mindre miljö- och klimatpåverkan som i sin tur ger ett bättre klimat och miljö kan mätas först långt efteråt och förmodligen när många människor ställt av bilen och börjat cykla.

Jesus verkar mycket mer intresserad av effektmålen än något annat. Att strukturerar om ekonomi och politik förändrar det som Paulus kategoriserar som det världsliga eller kroppsliga. Jesus verkar mer intresserad av att människors inställning, tanke och grund förändras.

När fyra vänner bär sin lame kompis till Jesus för att Jesus skulle hela honom så förlåter han först honom hans synder och sedan får han fart på benen. Jesus är främst intresserad av mannens inre liv, men samtidigt medveten om hur inre och yttre liv samverkar.

När Jesus citerar profeten Jesajas 61:a kapitel om att ge de förtryckta frihet så används ordet ἀφέσις. Finns både det konkreta och det abstrakta med, både det kroppsliga och det andliga. Ordet kan användas just om att släppa ut en fånge ur fängelse, släppa en slav fri, låta någon gå, men också om att avskriva skulder, befria, frigöra och förlåta.

När Lukas låter Jesus citera profeten Jesaja får vi associationer både till det sjunde friåret som beskrivs i femte Mosebok (15:2) då när skulderna ska avskrivas men också om det femtionde året som finns omnämnt i tredje Mosebok (25:8-12). Jubelåret eller friåret, då när egendomar ska återbördas, återförening med släkten ska ske, marken ska få ligga i träda och vinstockarna lämnas obeskurna. Ni kanske undrar vad som ska ätas då, men Gud lovar välsignelse året innan så att skörden räcker över sabbatsåren.

Svenska politiker har de senaste åren använt begreppet utanförskap för att beskriva att samhället inte riktigt fungerar så som de önskar. Jesus använder Jesajas begrepp som fattiga, fångna, blinda och förtryckta. Det budskap han kommer med riktas till dem och tas också emot av just dem. Det handlar inte bara om fattiga, fångna, blinda och förtryckta i bokstavlig betydelse. Det handlar också om människor som i andlig, inre eller relationen bemärkelse kvalar in i gruppen. Kanske är det så att varje människa har något av detta i sitt eget liv om orden får ha den allra vidaste bemärkelse.

När vi går till val för att välja en representant för oss, en ledare som kan göra vårt samhälle bättre, så söker vi ibland en kristusgestalt av bibliska mått. I Lukas evangelium är Kristus titeln mycket bokstavligt kopplat till detta bibelställe där Jesus själv säger att Gud smort honom till att frambära glädjebudet. Att smörja kommer av ordet χρίω som ligger till grund för ordet Kristus, den smorde. Detta smörjande sker mycket konkret i Lukas evangelium när Jesus döps och den helige Ande tar kroppsligt form som en duva och Gud tar konkret gestalt som den röst som hörs ”du är min älskade son, du är min utvalde (Luk 3:21f). Denna konkreta scen då smörjelsen blir konkret kan inte våra politiker hävda. Även om vi söker mirakel och förändring så kan den inte bli på det genomgripande plan som Jesus söker.

Texten idag är beskuren men det som händer efter är att Lukas konstaterar att ”ingen profet blir erkänd i sin hemstad” (Luk 4:24), ett känt och spritt citat. Men redan innan får vi en föraning av hur dubbelt Jesus och hans budskap tas emot. Människorna som prisar honom för den vishet han förmedlar frågar också ”är det inte Josefs son?”. Josef, en enkel hantverkare härifrån byn, hur kan han ha fått en son som säger så visa ord. Redan kyrkofäderna konstaterar att denna fråga är en stor förnedring, ett nedvärderande av allt det Jesu sagt, de förolämpar honom verkligen. Den status människor hade i Jesu samtid bygds framförallt på föräldrarnas status och här ser vi hur Jesus bedöms med samma måttstock som sin far.

Vi känner igen oss i hur vi på osäkra grunder ibland bedömer människor utifrån ursprung senare än kompetens och erfarenhet. Men vi skapar också ibland ett samband med att ursprung är någon sorts garant för identifikation och samhörighet. Om den valda politikerna har ett liknande ursprung som jag själv så är den att lita på.

Människorna på vägen ropade Hosianna, ett hebreiskas uttryck om att Jesus hjälp oss, rädda oss, fräls oss! Vi ropar på samma sätt till politikerna att de ska förändra systemet, skapa bättre välfärd, förhindra utanförskapet åt oss. Jesus svar är en relationen med oss där våra onda andarna drivs ut, vi får undervisning, blir helare och våra synder blir förlåtna. En befrielse från fattigdom på plan som inte rör sig om ekonomi och politik.

Jesu effektmål med detta blir förändrade människor och förändrade samhällen, där himlen liksom dras ner till jorden redan här och nu.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *