Jesus auktoritet – predikan på andra söndagen efter Trettondagen


Evangelium – Joh 5:31–36

Jesus sade: Om jag själv vittnar om mig är mitt vittnesbörd inte giltigt. Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är giltigt. Ni har sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen. Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli räddade. Johannes var en lampa som brann och lyste, och en kort tid hänfördes ni av hans ljus. Men jag har fått ett starkare vittnesbörd än det Johannes gav. Ty de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig.

Inledning

Vi är i Johannes evangelium och därför är det fullt naturligt att bli lätt förvirrad vid första genomläsningen eller åhörandet av dagens evangelium.

Jesus är inbegripen i en konflikt med de skriftlärda, han har nämligen nyss helat den lame mannen vid Bethesdasammen i Jerusalem och sedan kryddat konflikten med att jämställda sig med Gud i sitt första svar till de skriftlärda.

Därefter berättar Jesus något mer om sin auktoritet och vad han har makt att göra, efter detta kommer vi in i dagens evangelium där han förklarar för sina åhörare om hur det kommer sig att han har denna auktoritet.

Frågeställning

Vad bygger Jesus sin auktoritet på och på vilket sätt angår det vår vardag?

Punkt 1 Johannes Döparens vittnesbörd

Jesus auktoritet

Till att börja med konstaterar Jesus att det egna vittnesbördet om honom själv inte är något värt, han förekommer den fråga som de skriftlärda annars skulle ställa honom om detta. En människas vittnesbörd om sig själv är inget stöd, eftersom man har sig själv närmast och är partisk – det behövs stöd utifrån. Nu ska Jesus ge det.

Och först ut är Johannes Döparen – en auktoritet som Jesus använder för sina åhörares skull, inte för att han anser sig egentligen behöva en mänsklig auktoritet. Och det är ju i sin ordning, det vore mycket bakvänt om Gud, vår skapare, skulle behöva oss som auktoriteter för att kunna hävda sig. Men Jesus går med att göra så här, för samtalets skull, för åhörarnas skull. Och det är inget dåligt vittnesbörd heller, som Johannes har gett om Jesus redan i första kapitlet.

Och Johannes vittnade och sade: ”Jag har sett Anden komma ner från himlen som en duva och stanna över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: ’Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande.’ Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.” – Joh 1:32–34

Vi har även ett vittnesbörd från Johannes om Jesus i kapitel 3, men det läser jag inte nu.

Jesus har fått ett starkt vittnesbörd av Johannes, men det vittnesbördet har inte varit nog. Jesus säger ju “Johannes var en lampa som brann och lyste, och en kort tid hänfördes ni av hans ljus.” Man kan riktigt föreställa sig de små flugorna som i upphetsning dansar kring lampan som brinner i mörkret, men som sedan tröttnar och släpper.

En tillfällig religiös upphetsning blev det nog för en del kring Johannes. Det skakades lite liv i det religiösa livet när en riktig profet steg fram på scenen för första gången på hundratals år. Men man kan tröttna även på en profet, särskilt en som inte stryker medhårs. “Vi har hört den visan förut” är det lätt att säga eller tänka. Bekantskapen med budskapet kan döva hjärtat och samvetet.

Det blev kanske lite väckelsestämning runt Johannes, men den rann så småningom ut. Och där i längden kunde vi, enligt Jesus, se hur det egentligen låg till med deras tro, hur djupt intresserade de egentligen var att lyssna till det profetiska budskapet om att omvända sig och att följa Mose lag av hjärtat.

Vår vardag

Som kristna är vi kallade att som Johannes peka på Jesus med vad vi säger och vad vi gör i våra liv. Johannes var till skillnad från oss en profet av gammaltestamentligt snitt, så vi förväntas väl inte riktigt göra eller vara som han var eller gjorde. Men vi är alla profeter av nytestamentligt snitt, vi är kallade att följa Jesus och med våra liv och ord peka på honom. För precis som Johannes ord var fyllda av ande så märker vår omgivning om våra ord är fyllda av Ande eller inte. Och precis som människor förstod att Johannes liv var fyllda av Andens gärning, så förstår människor på oss om våra liv är fyllda av Andens gärningar eller inte.

Som Franciskus, inte påven alltså utan, av Assisi säger i sin regel från 1221, i regel nummer 11, som jag översatt fritt från engelska:

Låt dem visa sin kärlek genom vad de gör för varandra, efter vad Aposteln säger: “låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning.”

Alltså, låt dem visa sin kärlek genom vad de gör för varandra, det är Franciskus uppmaning till bröderna och säkerligen även till oss. Det är genom vad vi gör och vad vi säger vi visar för andra vem vårt hjärta tillhör.

Nu är det så klart inte nog, att vi gör det, vi klarar inte av det till fullo i våra liv.

Därför är det tur att Jesus inte ens vill ta emot Johannes vittnesbörd som en slutgiltig auktoritet för vem han är, utan han använder Johannes för folkets skull. Så är det med oss också, vårt vittnesbörd är inte för Jesus skull, han behöver inte vårt vittnesbörd. Han vill inte ens ha det, för sin egen skull, utan han vill ha det för andra människors skull. Som Gustaf Wingren sammanfattade Luther i detta: Gud vill inte ha dina goda gärningar, men din medmänniska behöver dem.

Punkt 2 Fadern vittnar genom Jesu gärningar

Jesus auktoritet

Det verkliga vittnesbördet Jesus har att komma med och som inte går att se bort ifrån, det är de gärningar som han gjort. Och personligen kan jag tycka att det vore fullständigt orimligt att betrakta Jesus med något annat än beundran när han har helat människors sjukdomar. Visst vore det väl för alla övertygande, ja närmast slutgiltigt, som bevis?

Så kan man i alla fall tänka, som kristen i sina svaga stunder och som icke-troende eller sökande när man kommer in på detta ämne. Men det är en fallgrop.

För den som inte vill se med trons ögon, kommer att förbli blind. Låt mig ge exempel. Jag är förtjust i att lyssna på podradio och att ta del av debatter mellan kristna och icke-kristna. Det är en hobby jag har. Och i flera debatter har jag tänkt på detta när den kristna parten i debatten frågar: “Men vad skulle övertyga dig om Guds existens?” Och ateisten svarar: “Ja, att Gud omarrangerade stjärnorna till en personlig hälsning, typ ‘här är jag’ eller ‘hej Lawrence’ eller så.” Och sen kommer ateisten på sig själv och tillägger: “Eller nej förresten, det är inte alls slutgiltiga bevis för Guds existens, det kan ju ha varit aliens lika gärna. Jag vet inte riktigt vad som skulle övertyga mig.”

Det finns ett citat från en känd science fiction författare som hette Arthur C Clarke, som är formulerat så här: “Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic.” Alltså: “Varje tillräckligt avancerad teknologi är oskiljbar från magi”.

Likaså är det med underverk, för 1,5 år sedan var jag på en kristen ungdomskonferens i Walsingham i England, där berättade en kvinna om hur hon hade blivit helad från en allvarlig sjukdom efter att ha bett om helande vid ett besök där. Och hur hon efter besöket hade blivit frisk. Doktorn kunde inte förklara det, det intressanta var att hon inte sa något om att han började tro sen, det kanske han gjorde. Men standardsvaret från ateistiskt håll brukar då vara: det förekommer spontana tillfrisknanden i naturen, vi kan inte förutse dem och det var väl tur att just hon råkade ut för det.

Det går att bortförklara i princip vad som helst, och precis som vi kan göra det idag, så kunde de skriftlärda göra det på Jesus tid. Att ha varit vid liv samtidigt som Jesus vandrade på jorden och bevittna vad han gjorde, var inte i sig nog för att bli övertygad om man inte var öppen för att se med trons ögon.

Jesus vet dock att hans gärningar är nog, för de är ett uttryck för att han har Faderns auktoritet i vad han gör, de är inte skilda åt i syfte och handling, utan alltid närvarande i och med varandra. Jesus agerande var ett direkt uttryck av Guds vilja och mer vittnesbörd än så behövs inte.

Vår vardag

Hur ser det ut i vår vardag då?

Frågan vi kan ställa oss själva, är vilka vittnesbörd vi kräver av Jesus för oss och om vi är öppna för hur han agerar?

När Jesus agerar gör han det i fullt samförstånd med Fadern och Anden, och det han gör är gott och riktigt. Oavsett om det på utsidan ser övernaturligt ut eller som det ser inomnaturligt ut. Är ditt hjärta öppet för att ta emot det Gud gör, kan du inte bara se det, då kommer du att se det.

Tänker du att det kunde stå bättre till med detta i ditt liv, så är det inte nödvändigtvis ett tecken på att du skulle sakna tro på Jesus, bara att du är människa och tilltygad av synden – precis som vi andra. Men be då över din otro och be om tro, be om hjälp att se hur Gud agerar i ditt och andras liv och hur du kan få vara en del av Jesus agerande för evangeliets skull.

Du har en kallelse som kristen att vittna om evangeliet, och om du inte själv bevittnar det behöver du fyllas på i ditt eget liv. Jesus hör din bön, så be om hans vägledning. Läs din Bibel, gå i mässan och samtala med en vän, en präst eller annan lämplig person.

Punkt 3 Fadern vittnar genom Skriften

Jesus auktoritet

För att kunna lägga ut denna punkt behöver vi komplettera några verser ur evangeliet, så vi får lite mer av sammanhanget Jesus talar i:

Och Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig. Men ni har aldrig hört hans röst eller sett hans gestalt, och ni har inte behållit hans ord, eftersom ni inte tror på honom som han har sänt. Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig, men ni vill inte komma till mig för att få liv.” – Joh 5:36–40

Så hur vittnar Skriften om Jesus då? Vad säger Mose och profeterna? Det finns en oerhörd mängd med profetior i Gamla Testamentet som pekar fram emot Messias och de pekar framåt på ett sådant sätt att det är svårt att förstå hur en eller en grupp med människor skulle kunna ha satt samman det, eftersom det är över så lång tid som Bibeln kommit till.

Det citat Jesus kanske närmast tänkte på i konflikten med det skriftlärda är nog detta ur femte mosebok:

Herren, din Gud, skall låta en profet lik mig träda fram hos dig ur dina bröders led. Honom skall ni lyssna till. Det var om detta du bad Herren, din Gud, när ni var församlade vid Horeb. Du sade: ”Jag vill inte höra Herrens, min Guds, röst igen, och denna väldiga eld vill jag inte mera se, ty då kommer jag att dö.” Då sade Herren till mig: ”Vad de säger är riktigt. Jag skall låta en profet lik dig träda fram ur deras bröders led. Jag skall lägga mina ord i hans mun, och han skall förkunna för dem allt vad jag befaller honom. Men om någon inte lyssnar till mina ord, de ord han talar i mitt namn, skall jag utkräva vedergällning av den mannen. – 5 Mos 18:15–19

Men vi kan ta några till, låt oss börja från början, i 1 Mos 3:15 kommer, direkt efter syndafallet, profetian: Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes: de skall trampa på ditt huvud och du skall hugga dem i hälen.” Kvinnans avkomma, inte mannens utan kvinnans. Redan här ser vi jungfrufödselns profeteras och hur Jesus ska trampa ihjäl djävulen och döden men själv betala med sitt liv.

Bland annat därför ser vi i Gal 4:4: “Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen.” Detta i en tid när barn omtalades vara födda av mannen. Genom Maria är Jesus Evas avkomma – utan man, som trampar ned ormen. Detta omtalas även i Jes 7:14

I kapitel tolv av första Mosebok vers tre lovar Gud att hela mänskligheten ska välsignas genom hans säd.

I kapitel 22 kan vi läsa berättelsen om Abraham och Isak, hur de går i tre dagar för att Abraham ska offra sin son, men blir stoppad. Gud vill inte ha Abrahams sons offer, Gud offrar istället sin egen son. Som gör det frivilligt.

I 2 Mos 12 kan vi läsa om hur det felfria lammet väljs ut för att offras och stoppa dödsängeln att komma in i husen. Jesus är Guds lamm som offras för världens synder.

I 4 Mos 21 kan vi läsa om hur Mose sätter upp en kopparorm på en stav för folket, att titta upp på för att räddas till livet från ormarnas gifta sting. Jesus upphöjs på korset på samma sätt för att vi genom att titta på honom ska bli räddade till livet från ormens dödliga sting.

I Psaltarens andra psalm profeteras om Jesus som Guds Son:

Ps 2:1–12 Varför är folken i uppror, varför detta gagnlösa mummel? Jordens kungar reser sig och furstarna gaddar sig samman mot Herren och hans smorde. ”Vi sliter sönder deras band och kastar av oss deras bojor!” Han som tronar i himlen ler, Herren ser på dem med löje. Nu talar han till dem i vrede, han skrämmer dem i sin harm: ”Jag har invigt min konung på Sion, mitt heliga berg.” Jag vill berätta vad Herren bestämt. Han sade till mig: ”Du är min son, jag har fött dig i dag. Be mig, så ger jag dig folken som arv och hela jorden som egendom. Du skall krossa dem med en spira av järn, slå sönder dem som lerkärl.” Konungar, besinna er, ta varning, ni jordens härskare! Tjäna Herren i fruktan, hylla honom i bävan! Annars vredgas han och ni går under, ty hans vrede kan lätt blossa upp. Lyckliga de som flyr till honom.

I Psaltens sextonde psalm profeteras återuppståndelsen:

Ps 16:8–11 Jag har alltid Herren inför mig, när han står vid min sida vacklar jag inte. Därför gläds mitt hjärta och jublar, min kropp är i trygghet, ty du lämnar mig inte åt dödsriket, du låter inte din trogne se graven. Du visar mig vägen till liv, hos dig finns glädjens fullhet, ständig ljuvlighet i din högra hand.

I Psaltaren 22, som Jesus själv citerar på korset talar om hur de kastar lott om hans kläder, hur hans händer och fötter är genomborrade och hur hans mun är torr.

Vidare har vi hur han är de förkastade hörnstenen, född av en jungfru, ska kallas nasarén, ska hela, ska ha en som bereder vägen, hur han är den lidande tjänaren, hur han kommer med ett nytt förbund och att han är människosonen. Det finns mycket mycket mer om Jesus i Gamla Testamentet, inte minst genom hur olika profeter är typologiska profetior till Jesus. Som Jona med sina tre dagar i valfisken, Josef som blir slav för sina bröders skull men befriar dem, Mose som leder sitt folk genom havet till frihet från slaveri och död, vi leds genom dopet till frihet från syndens slaveri och döden. Med mera.

Vår vardag

Och hur vi vill förhålla oss till Skriftens vittnesbörd är en aktuellt fråga för oss idag. Om vi inte studerar eller läser i Bibeln får vi inte heller ta del av den uppmuntran och den riktning mot Jesus som hela Bibeln har. Hur fantastiskt är det inte att man flera hundra år innan Jesus föddes profeterade sådant som han sedan uppfyllde?

Det är ett tecken på Guds karaktär, att han är en Gud som håller det han lovat, han är pålitlig och har bevisat sig vara det genom historien. Det visar vilken klippa vi får bygga våra liv på, vilket trygghet det är att vara i Guds hand, som ett av hans barn.

Att leva i den förtröstan på att Jesus är den som Skriften säger att han är, är en sann trygghet för den kristna människan. Det var så då, innan Nya Testamentet ens fanns och det är så idag, när vi har evangelierna och breven att tillgå.

Var man på den tiden öppen för att ta emot Jesus, så gjorde man det, ville man det inte kunde man alltid haka upp sig på formella saker som att han helade på sabbatsdagen. På samma sätt är det förstås med oss idag, är vi öppna för att ta emot Jesus, så gör vi det, vill vi det inte kan vi alltid hitta saker att invända mot.

Frågan tillbaka är: Efter vad, längtar du?

Sammanfattning

Johannes är ett gott vittnesbörd för Jesus, för vår skull. På samma sätt är vi kallade att likt Johannes peka mot Jesus med våra liv, inte för Jesus skull utan för vår nästas skull.

Fadern vittnar om och bekräftar Jesus identitet genom de gärningar Jesus gör, är vi öppna för att ta emot det så ser vi vem han är. Är vi inte öppna för det, så kommer vi förbli förblindade.

Skriften, som kommer från Gud, vittnar om vem Jesus är genom sina profetior, är vi öppna för den bekräftelsen eller vill vi hellre haka upp oss på någon formalitet vi kan hitta?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *