Umeå: Adventskalender i Mariakyrkan fönster

Varje dag visas en ny bild av adventstid och jul i ett av fönstren på Mariakyrkan i Umeå. För Västerbottens-Kuriren berättar diakonen Carola Malmhed om den speciella kalendern:

- Det är roligt att så många engagerar sig i adventskalendern. Det är barnfamiljer, pensionärer, grupper från Öppen Gemenskap och Cafe Vaniljdrömmen som bland många andra som vill visa sin bild av jul och advent.

Finns det fler liknande adventskalendrar i Svenska Kyrkan? Berätta vad du vet i kommentarfältet?

Piteå församling: En mötesplats för unga när ungdomsgården lades ner

I Piteå ingen ungdomsgård sen Regnbågen lades ner förra året.  Kommun valde att flytta ut ungdomsverksamheten ut i byarna, men på Kyrkcenter i centrala Piteå lyser det fortfarande i ungdomslokalerna. Här är Svenska Kyrkans Unga är en mötesplats de unga.

- När man kommer till kyrkans unga ska man känna sig omtyckt och känna att det finns vuxna som bryr sig om. Man ska också ha möjlighet att växa i sin tro, men även som människa. Varje träff avslutas med en aftonbön, det är ett väldigt bra sätt att avsluta kvällen på, säger Peter Werner till Piteå-Tidingen.

Lär dig mer om Piteå församling

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

800 firade gudstjänst tillsammans i Conventum i Örebro

- Bara genom att mötas och prata tillsammans är mycket vunnet, säger församlingspedagogen Andreas Axinge till SVT Tvärsnytt. Kyrkoherden Lars B Stenström säger att Svenska Kyrkan i Örebro mår bra och kan bli bättre, genom att se över sitt språk och bli bättre i mötet med människor. Linköpings stift blivande biskop Martin Modeus var en av huvudtalarna när örebroförsamlingarna höll konvent i Conventum.

På domsöndagen gick bussar från stadens kyrkor och församlingarna höll en gemensam mässa med 800 gudsjänstfirare i Örebros mässhall.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Storfors församling: Hårdrockmässa ut på turné


Både Martin och John har på sig svarta t-shirtar med texten Heaven Metal – Judgement Day Tour, Olle Carlesjö har matchat prästskjortan med slitna jeans, rapporterar NWT från Storfors församling.

Förutom vanliga rocklåtar kommer bandet Broken Sticks att spela tre psalmer i rocktappning nu ikväll torsdag 18 november. Det blir Härlig är jorden, O store Gud och Pärleporten. Själva mässan inleds med att prästen Olle Carlesjö bytt ut den gamla 1100-talsmelodin till Kiss-låten I was made for loving you.

Sen ska Härdrockmässan på turné i Karlstad stift. Först till Åmål, Grums och Karlstad.

Sveriges radio rapporterar från Storfors församling
Storfors kommun berättar om Hårdrocksmässan
TVPlay visar ett reportage från Storfors församling
Svenska Kyrkans Unga i Karlstad stift bloggar om Hårdrockmässan

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Ny bok om församlingens kommunikation – recensionen

Den nya dialogen – en bok om kommunikation i Svenska Kyrkan av Tomas Linbom

Författarens egen programförklaring är att det här är mer än en kommunikationsbok: Det är en bok om församlingsutveckling. Och det vill jag mena är en varudeklaration som har täckning. Tomas Lindbom ägnar uppmärksamhet åt det här med omvärldsbevakning, organisationsutveckling och verksamhetsplanering med mål och strategi. Han pekar ut nya sätt att uttrycka det kristna budskap som är Svenska Kyrkans ärende och skriver om de allra nyaste kanalerna för människor att nå varandra med.

Tomas Lindbom har en till helt övervägande del positiv framtidssyn när det gäller Svenska Kyrkan och församlingslivet. Han har skrivit en lärobok där hans egen personliga vandring med kyrkan lyser igenom på flera ställen. Det personliga engagemanget stärker boken och gör att man som läsare manas att ha överseende med några passager som man med ett mer kritiskt öga annars kunde ha hängt upp sig på.

Det här är boken som argumenterar för nya sätt att uttrycka kyrkans tro och budskap och välkomnar nya kanaler för att människor ska nå fram till varandra. Tomas Lindbom drar dig inte för att kritisera den utbredda och etablerade dagspressannonseringen som kostar Svenska Kyrkan stora pengar.

En av flera bra saker med boken är att flera röster får komma tilltals. Författaren är generös med citat och har intervjuat människor som arbetar med kommunikation i olika sammanhang: en informationsdirektör på Vägverket får samsas mellan pärmarna med en vice vd på bokförlaget Gleerups, några forskare och (räknar jag rätt) ett tiotal församlingsmedlemmar från norr till söder.

Den nya dialogen kan mycket väl ge anledning till en bokcirkel i församlingen med anställda medarbetare, kyrkoherden, ett par förtroendevalda och mycket gärna några medlemmar som är volontärer. Tomas Lindbom har en lika riktig som ovanlig utsaga om Svenska Kyrkan: Hon har en platt organisation. Och det ger goda förutsättningar för dialog och nya sätt att kommunicera.

I början av boken inbjuder författaren till respons och kunde därför ha stoppat in lite mer av sina kontaktuppgifter. Men egentligen gör det ingenting. Det går att googla på hans namn och hitta honom för att tycka till om det man tyckte om.

Tomas Lindbom rekommenderar en fri läsning av boken, där man som läsare kan dyka ner i just det kapitel man tycker verkar mest intressant och inte alls behöva läsa i ordning från fram- till baksida. Bra och det får mig att önska hela boken som en webbplats med många ingångar och dessutom plats för kommentarer och en massa länkar in och ut.

Den här boken är utgiven av Seglora Smedja och finns att köpa hos flera nätbokhandlare (om den nu inte finns i din vanliga bokhandel). Den kostar 152 kr hos Kulturbutik den 17 november 2010

Seglora Smedja länkar tillbaka till Livet i Svenska Kyrkan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Volontäråret i Svenska Kyrkan – en hotad institution

För mindre än två dygn sedan öppnades Facebooksidan Rädda Volontäråret. När den här bloggposten skrivs har redan över 500 människor anslutit sig till sidan för att ge Volontäråret i Svenska Kyrkan sitt stöd. När statliga Ungdomsstyrelsen drar in sitt stöd behöver kyrkostyrelsen och kyrkomötet täcka upp så att verksamheten kan fortsätta.

Många skriver nu personligt om vad Volontäråret (tidigare Diakonala Året) har betytt för dem, deras församling och för Svenska Kyrkan. Deras ord är församlingsberättelser och berättelser av människor som tar sitt medlemskap i Svenska Kyrkan på allvar, med engagemang och glädje. Måtte budskapet nå fram till kyrkostyrelsen och de runt omkring ledamöterna där som har makten att påverka.

Att jag gjorde volontäråret har betytt mycket både för min tro och för den människa jag är i dag. Jag fick möjlighet att växa utifrån där jag var just då, blev sedd, fick utmaningar och blev tagen i anspråk på ett sätt som jag inte mött tidigare. Volontäråret behövs i Svenska kyrkan, både för de ungas skull och för Svenska kyrkans församlingars. Blir bara så arg över att detta inte tas på allvar. Jag jobbar just nu som församlingspedagog och mitt liv hade blivit något helt annat om jag inte fått vara med om de möten och erfarenheter som Volontäråret innebär. Vi som kyrka måste våga satsa på barn och unga och låta de få synas inte bara i text utan också i pengar och handling.

Maria Wingård, församlingspedagog i Enköpings församling

Jag är förvånad över att något så etablerat och väl fungerande kan bli ifrågasatt! Volontäråret hjälper unga att se en framtid i kyrkan , antingen som anställda eller frivilliga medarbetare. Vi har och har haft ett långt pärlband med goa, duktiga och engagerade ungdomar som verkligen gjort en insats för församlingen! Det är bara att säga tack!

Cecilia Carlsdotter

Nästa år är det volontärår i hela världen. FN firar 10 årsjubileum för Volontäråret 2001 och EU-kommissionen har proklamerat Volontärår 2011. Vore illa om Svenska kyrkan skulle tappa sitt Volontärår nu när alla andra börjar fatta hur viktigt det är inte bara för unga, utan för alla människor av god vilja, att göra sitt volontäruppdrag.

Cina Kedwall, Gävle

Tack vare Volontäråret är jag nu distriktsordförande för Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift, vik. församlingsassistent i Svenska kyrkan i Arnäs församling och ser min framtida yrkesbana inom Svenska kyrkan. Volontäråret gav mig mycket och jag hoppas att ännu fler ska kunna få gå den vägen. Volontäråret är verkligen en möjlighet att få testa på, få lära känna Svenska kyrkan på ett helt annat plan än som ”bara” en deltagare i verksamhet.

Sofia Strinnholm

Mitt volontärår 2008/09 betydde grymt mycket för mig, det kan alla som känner mig intyga. Volontäråret gav mig en chans att i lugn och ro hitta mig själv utan att genast kastas in i ett osäkert studentliv. Nu lär jag mig spela orgel och siktar på att bli kantor, inspirerad av mina kollegor från volontärårstiden! Jag hoppas verkligen att Volontäråret får finnas kvar i framtiden.

Anna Lindquist

Med risk för att bli beskylld för att ha lillebrorskomplex, men känns inte nedläggningsbeslutet väldigt mycket som ett Stockholm/Uppsala-beslut?! I Göteborg har Volontäråret alltid varit en succé! Ser man tillbaka på historien har vi alltid haft många ungdomar som velat vara hos oss, men även församlingarna har varit glada och villiga i att ta emot ungdomar. Anledningen till att jag anklagar Stockholm/Uppsala är att Volontäråret har alltid varit svagt i den delen av landet, och följdaktligen blir nedläggningen det ett logiskt beslut att ta. Dock är det utifrån ett östkustperspektiv. Hade Kyrkans hus legat i Göteborg hade detta aldrig kommit på tal.

Henrik Brosché

Som kyrkoherde i Svenska kyrkan sen 20 år kan jag bekräfta hur välsignat volontäråret har varit. Att lågprioritera eller lägga ner verksamheten är att såga av den gren man sitter på. Jag hoppas (skulle vilja våga tro) att förnuftet ska segra så att verksamheten kan fortsätta!

Mikael Hirsch, kyrkoherde i Arbogabygdens församling

Jag arbetar bl.a med rekrytering av församlingspedagoger och ledarutbildning för unga ledare i Strängnäs stift. I detta arbete med inrikting på att svenska kyrkan skall stå väl rustad inför framtiden (hur den nu kommer att se ut) så är volontäråret en mycket viktig del. Om volontäråret läggs ned så utarmas rekryteringsgrunden för de unga människor som vill arbeta i Svenska kyrkan. Självklart fyller volontäråret en massa andra viktiga funktioner också för den enskilde och för Svenska kyrkan och evangeliet.

Nils-Åke Carlsson, stiftspedagog i Strängnäs stift

Jag är en av dem som inte skulle ha varit i kyrkans tjänst om inte Volontäråret (Dåre-året som det kallades då) funnits. Hamnade i Lund, Skåne, i en fantastisk församling där jag lärde mig mycket nyttigt. Både om församlingen och mig själv.  Och jag blev kvar i staden efter mitt år. Var medlem i ungdomsgruppen i många år under mina studier och är nu sedan snart 4 år i tjänst som präst. Tror att vi är fler än 5% som numera jobbar i församlingar på ett eller annat vis, tack vare dåre-/volontäråret. Vi behöver Volontäråret om vi ska kunna få in nya unga människor i kyrkan!

Niclas Thoor

Volontäråret är awesome, inte en chans att det får läggas ner! Bara efter 3 månader i min församling så känner jag verkligen att detta är det bästa beslut jag någonsin tagit, att få lägga ett år av mitt liv till att få jobba i kyrkan.

Matilda Svensson

Nu i min församling har vi två döva volontärer och det är omistligt både för oss och för dem. Jag förstår inte varför volontäråret ska läggas ned, det är en av de saker som Svenska kyrkan har gjort bäst!

Anders Burman, diakon i Nikolai församling Örebro

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

174 artiklar och fler än två i 60 olika ämnen

Bloggen Livet i Svenska Kyrkan får påfyllning vecka för vecka, dag för dag med berättelser om församlingsliv runt om i Svenska Kyrkan. Under det första året har det blivit 174 artiklar och fler än två i 60 olika ämnen.

Uppe till vänster på bloggen finns en sökruta. Testa att använda den för att finna artiklar om de frågor du är engagerad i och intresserad av.

Ett stycke ner i högerspalten finns ett ämnesorden listade. Klicka här och du får artiklarna som är taggade med just de orden presenterad för dig.

Kommentera gärna både nya och lite äldre artiklar. Nätverket Livet i Svenska Kyrkan ger plats för samtal och diskussioner i Forum.

I högerspalten finns också den långa länklistan till webbsidor som är resurser för en medarbetare i Svenska Kyrkan. Använd det som finns här och bidra gärna med fler webbadresser. Mejla tips till martin.garlov@svenskakyrkan.se

Den här bloggen länkar till kunskapsbanker som 24tretton och Kommunicera mera och Landsbygdsutveckling, för att ta några exempel.

Höör: Keltisk gudstjänst

På den helige Andreas dag, Saint Andrew’s Day 30 november firas en keltisk mässa i Höörs kyrka. Kl.18:20 startar gudstjänsten med musik. Efter gudstjänsten serveras skotskt fika, som består av shortbreads & tea. 

Nyss hemkomna resenärer berättar om sin resa till Skottland och det bjuds på musik och sång. Pubmat och mer sång och musik blir det i församlingshemmet efter gudstjänsten. 
Oats & Barley medverkar vid båda tillfällena. Gudstjänsten leds av Gullbritt Sörensen.

Gratis rum i levande församling

En god berättelse återgiven av tidningen Dagens Carl-Henric Jaktlund hör hemma här i bloggen Livet i Svenska Kyrkan. Den handlar om en församling som tar ut en hyra när församlingens lokaler hyrs utan att någon medarbetare från församlingen medverkar och där det är gratis att vara i församlingshemmet och kyrkan för grupper som tackar nej till församlingsmedarbetarnas medverkan.
I takt med att församlingar i Svenska Kyrkan oftare får ta ställning till andra sätt att finansiera församlingslivet än med medlemsavgifter gäller det att prissätta rätt saker och på rätt sätt. Då är det sällan det som är lätt att sätta pris på som ska ha prislapp. Och inte heller de nya verksamheterna man ska ta betalt för.
Gratis skolavslutning med pedagoger, präst och musiker på plats, men om rektorn inte vill se dem där – ja då är det rätt att ta ut en hyra. Konfirmandläger bör inte kosta något för konfirmanden och hennes familj utan bör ingå i medlemsavgiften. Men kanske kulturprogrammet med den kände författaren är värt att ta ut en peng för.
En fallgrop kan vara att ta ut små avgifter där administrationen av dessa blir en högre kostnad. Lägg till det en försämrad godwill och det blir en ren förlustaffär för församlingen. Bättre då att sätta pris på det som människor kommer att uppvärdera, just därför att de får lägga en slant på det.
Vilken strategi har man i din församling när det gäller avgifter? Och hur gör ni med uthyrning av församlingshemmet och kyrkan? Kommentera gärna den här bloggposten eller skriv några rader till martin.garlov@svenskakyrkan.se och berätta.

Läs även andra bloggares åsikter om