Att organisera en församling med känsla

Jag fångar upp en för mig ny uppsats med god hjälp av det automatiska mejlet som filtrerar uppsatser från svenska universitet och högskolor åt mig. Uppsatser.se är verklig en av toppentjänstermna på webben.

Uppsatser jag hämtar hem har den här titeln:

Att organisera med känsla : en fallstudie av hur en intern organisation inom Svenska Kyrkan, och dess problem, kan förstås. 

Svenska Kyrkan beskrivs i uppsatsens inledning som en stor religiös rörelse i Sverige men som också utgör en stor organisatorisk enhet med ca 25 000 anställda. Med etnografens metoder har 

Åsa Magdalena Rydhard studerat ett pastorat inom Svenska Kyrkan med 70 anställda medarbetare fördelade på tolv mindre arbetsplatser. Hantering av känslor utgör en stor del av kyrkans profession, som en tjänst riktad till församlingsbor och omgivande samhälle.  Uppsats frågar sig vilket utrymme känslor har inom kyrkans interna organisation och hur kan man förstå dessa känslors betydelse. Syftet är att med ett kulturanalytiskt perspektiv utreda en kyrklig organisations karaktär som arbetsplats, med fokus på de känslor som uppstått i samband med att en ny organisationsplan införts.

Det är metoderna och dem dem infallsvinkeln som gör uppsatsen till en intressant läsning.
I uppsatsen ställs flera frågor: Hur kan man förstå de starka känslor som kom till uttryck i organisationens dagliga liv på grund av organisationsplanen? Vilka var problemen med den nya organisationsplanen? Hur kan man förstå orsaken till dessa problem? Hur kan man förstå organisationsplanens roll i organisationen? Vilka konsekvenser har förståelsen av denna organisations specifika karaktär för arbetet med att organisera och leda densamma? 
Utgångspunkten för uppsatsen är att organisationen är formad och definierad av deltagarna själva i form av ett socialt nätverk, som får sin egen karaktär eftersom det konstruerar sin egen specifika verklighet. Då individens berättelser förmedlar viktiga sanningar om gruppens föreställningar om livet har arbetet med att analysera och förstå prat varit vitalt för förståelsen av organisationens värderingar, sammanhang och meningsskapande. En viktig nyckel till förståelsen av vad som menas är att förstå de känslor som är inbäddade i arbetsgruppens relationer och individens uttryck. 
Åsa Magdalena Rydhard kommer fram till att ett pastorat, en församling är en kyrklig organisation som utgör ett emotionellt nätverk med – vad hon kallar – en gestaltande verksamhet som verkar likt en metafor för sina medlemmar men också för samhället i stort.  Pastoratets unika karaktär som emotionellt nätverk är viktigt att ta hänsyn till i arbetet med management. Det påverkar valet av metoder i arbetet med organisationsutveckling, ledarskap och kommunikation. 
En annan slutsats i uppsatsen är att en organisationsplan inte kan förstås som en instruktion eller karta utan bör förstås som en metafor för organisationen och behöver därför konstrueras i enlighet med organisationens värderingar, vanor och världsbild. En viktig tes som skulle behöva uppmärksammas mycket mer inom Svenska Kyrkan än vad som varit fallet under senare decennier.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Telefonen är ett av de sociala medierna

Svenska Kyrkans Tidning publicerade i veckan en debattartikel skriven av prästen Dan Bernspång. Han är kyrkoherde i Backa församling i Göteborg. Han skriver att han har svårt att förstå de kyrkoherdar som förbjuder sina medarbetare, de anställda medlemmarna i församlingen, att använda Facebook för sina kontakter med församlingsmedlemmarna.

Om att bli en mer social församling genom att använda sociala medier handlade det seminarium som Ideellt Forum arrangerade för ett par veckor sedan. Ett seminarium som fick sin fortsättning i en Facebook-grupp. Där diskuteras nu det Dan Bernspång tar upp i sin artikel.

Ideellt Forum stöder det ideella medlemsengagemanget i Svenska Kyrkan. Och det är nog så att de nya medierna, varav av flera är mer sociala än de äldre i den mening att de är ”rör” för kommunikation som är lika breda i båda ändarna, uppskattas och används av många ideella krafter. Bland annat för att frivilliga, volontärer, förtroendeanställda eller vad man nu kallar oss inte har samma tillgång till de etablerade kanalerna som anställda medlemmar har.

Telefonen är ett socialt medium. Den som ringer och blir uppringd har vanligen samma bandbredd i båda riktningarna. Så kan det bli ett samtal. Telefonkedjornas tid, minns du? Nu stöds nätverken av mejlinglistor, Facebook och olika forum. I Svenska Dagbladet har påbörjat en serie läsvärda artiklar om nätverk. Inspirerande läsning för den som tar livet i Svenska Kyrkan på allvar.

Ett exempel på nätverkande inom Svenska Kyrkan är Nätverket Livet i Svenska Kyrkan. De hundra första medlemmarna rekryterar nu i sin tur fler medlemmar och delandet har bara börjat.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Huvudtalaren på konferens för lekmän: Bibeln är en riktig facebook

När Svenska Kyrkans Lekmannaförbund i helgen samlades till rikskonvent i Jönköping hade mötesledningen inbjudit prästen Bo Brander som huvudtalare.

- När man läser Guds Ord växer sakta ett ansikte fram. Det är Jesu ansikte. Bibeln är den enda boken i världen värd namnet facebook – Ansiktsboken, säger Bo Brander.

Lekmannaförbundet är en av medlemmarna i Svenska Kyrkans Ideellt Forum och en av de äldsta organisationerna inom Svenska Kyrkan. För två år sedan firade man 90-års jubileum. Det året hade man 300 lokala grupper med tillsammans 9.000 medlemmar.
Inför årets konvent skriver Svenska Kyrkans Tidning om Lekmannaförbundet. I en artikel får förbundsordföranden Anders Nordberg frågor om förbundets image. I samma säger en av Ideellt Forums ledare Bertil Johansson så här:
Deras medlemmar är engagerade och spännande människor. Hittar de samarbetsparters, ja, då kan de få en väldigt viktig uppgift i framtidens kyrka, för deras ambition är ju att människor vill komma til sin rätt.

Svenska Kyrkans Tidning låter sina egna Lennart Lundberg och Annika Ahlefelt kommentera:

Tiden, och kyrkans utveckling, verkar faktiskt för förbundet, som dock behöver hitta nya former för verksamheten. En sådan form kan vara nätverket Ideellt forum i Svenska kyrkan, där Lekmannaförbundet är en av ägarna. Just i skärningspunkten mellan övergripande nätverk, lokala organisationer och människor som vill engagera sig kan Lekmannaförbundet kanske hitta tillbaka till sina rötter. 

Hela programmet för rikskonventet som pdf

Lekmannaförbundet bildades 1918 i biskopsgården hemma hos ärkebiskop Nathan Sö
derblom i Uppsala. Förbundet ger ut tidningen Lekman i kyrkan. På sin webbplats berättar Lekmannaförbundet om sina rötter och sina visioner:

Om kyrkan visar mer glädje över den hjälp som erbjuds, mer vädjande uppmuntran, då kanske fler skulle övervinna blyghet och tröghet eller oföretagsamhet och ge sig till känna med sin välvillighet.

Ju fastare vi är rotade i vår evangeliska tro i vårt tankeliv, desto bättre kan vi föra kristendomens talan i de kretsar där vi rör oss. Det finns behov både av personliga vittnesbörd och av klarläggande samtal. Lekmännens kyrka måste alltmer bli en öppet bekännande kyrka, där var och en också är redo att svara för sin tro. Gud håller sin hand över lekmannaförbundet.

Nya sätt att bilda församlingar i Svenska Kyrkan

För några veckor sedan skickades till alla församlingar i Svenska Kyrkan ett diskussionsmaterial om hur framtidens församlingar skulle kunna vara organiserade. Materialet är skriven av en utredning som nästa vår ska komma med sitt slutbetänkande.

Utredningen vill nu ha en diskussion om sju olika framtidsmodeller. De säger att deras utgångspunkt är  Svenska Kyrkans lokala församlingar, med modellerna handlar också om hur en ändrad organisation för Svenska Kyrkan skulle påverka de tretton stiften och det som händer på riksplanet. Utredningen påstår inte de presenterar fullt genomarbetade och helt färdiga förslag. Meningen är med modellerna de ska få samtalen och diskussioner att komma igång..

Utredningens webbplats

På webbplatsen för Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan har finns en sammanfattning av diskussionsmaterialet från Svenska Kyrkans strukturutredning.

Det tycks som att utredningen vill provocera med sina modeller, för flera av dem skulle, om de blev verklighet, förändra Svenska Kyrkan radikalt. Man tänker sig att församlingar skickar in svar, men enskilda medlemmar är också välkomna att skicka in synpunkter på förslagen. Det finns ett webbformulär där man anmäla att man vill bidra med sitt svar.

Friare församling för att behålla medlemmar

Sten Dellby är en av många aktiva i den lilla församlingen Äspered i Skara stift. Han skrev en krönika i veckan som gick på Stiftets webbplats. Där berättade han om det stora steget att riva ett gammalt församlingshem för att bygga ett nytt. Och att det är i det nya församlingshemmet man samlas till gudstjänst mycket oftare än i kyrkan. Krönikan handlar också om de alltmer märkbara nackdelarna med en otidsenlig regel för medlemskap i Svenska Kyrkan:
Ytterligare vemod väcker insikten att vi har aktiva som har valt att lämna Svenska kyrkan.
För personer som gillar vår verksamhet, men som bor utanför församlingen, kan medlemsavgiften till en helt annan församling kännas tung. Man lämnar kyrkan och ger i kollekt en summa som motsvarar den medlemsavgift man sparar.
Bättre hade naturligtvis varit om man hade kunnat bli medlem i vår församling utan att behöva bo här. Det är därför synd att kyrkomötet avslog motioner som syftade till friare församlingstillhörighet.
Det är klart att det var en helt annan sak i den gamla enhetskulturen där Svenska Kyrkan nära nog hade monopol och i en tid när människor bodde och arbetade på samma fläck, många gånger livet igenom. Men idag 2009 ser verkligheten annorlunda ut. Känslan av tillhörighet behöver bekräftas. Valfriheten behöver öka.
Äspereds församling ingår i Toarps pastorat. Det nya församlingshemmet invigdes i år, sista helgen i augusti. Gudstjänst och verksamhet bygger här på visionen om öppna dörrar mellan allt och alla. I församlingen finns en EFS-förening.