4 ljus – (tidigare publicerat i Mariestads Vinterblad)


adventsljusstake_113055411

 

 

 

 

 

 

Det första ljuset: Fredsfursten kommer! Ja, du läser rätt! Han kommer! Man kan tänka: och hur kan det vara så, när man ser på nyheterna? Syrien, Irak? Afghanistan, Kongo, Libyen? Det är just därför vi firar 1:a söndagen i Advent med buller och bong! För att det är FRED vår värld behöver, och vi som firar ropar faktiskt: Hosianna! Davids Son! Det betyder: rädda oss då, du som är kung efter Davids linje! Davids son, som blev kung efter David, var just Salomo, vars namn betyder FRED. Jesus är den nya Salomo, som kommer med fred. Ett fredsrike som bygger på förlåtelse och kärlek. Ett rike där folk slipper känna efter hur det känns, utan där var och en gör det hen ska: ha vård om de föräldralösa (ensamkommande flyktingbarn t.ex.), bry sig särskilt om änkor och fattiga, och ta sig an invandrare som bor i våra städer. Så står det uttryckligen i vår bibel. Det står inget om att stänga gränser och skicka tillbaka folk in i osäkerheten. I år har vi behövt ropa särskilt högt!

Det andra ljuset: Guds rike är nära! Det är alldeles inpå er! Det är som senapskornet som är litet, men blir en stor växt. Det är som kvinnan som knådar en deg, knådar in surdegen i tre mått mjöl, så att allt blir syrat! Ni kommer att se det: öknen kommer att blomma, men inte för att ni har varit så duktiga trädgårdsmästare, krattat och vattnat, utan för att Gud vill att den ska blomma! Tiden är inne! Och då tänker jag alltid: vilken tur att Gud inte väntar tills vi är färdiga, till vi har fyllt vattenkannan och satt alla lök och sått alla frön! Då skulle det aldrig bli något!

Det tredje ljuset: Det är Johannes döparens ljus. Den där ohyfsade karln i kamelhårsmantel. Han som säger sanningen. (Den som vi inte gärna vill höra.) Men han kommer med råd, med tröst och hopp: han röjer vägen för den Gud har lovat, den som ska rädda oss människor från oss själva och vår själviskhet. Han röjer bråtet på vägen som vi inte orkar skaffa bort…  han är viktigt, om vi ska kunna försonas med Gud och varandra.

Det fjärde ljuset: det är Marias. Hon har läst så mycket om Guds löften, och tror så mycket på dem, att hon faktiskt kan tänka sig vara ett redskap i Guds hand. ”Må det ske med mig som du har sagt!” en myndig kvinnas svar om beredvilligheten att vara med i händelsernas centrum. Hon vet att det inte blir lätt. Ingenting som är viktigt är lätt. Men kan man så måste man. Inte känna efter ’om det känns rätt’, utan göra det som behövs. Det gillar jag.

Gör gärna din egen meditation över ljusen, och var inte blyg att dela med dig till andra. Skriv på Fb eller skriv ett gammaldags brev. Hur ser din förhoppning om fred ut? Vilken väg tycker du vi ska gå? Vilka blommor blommar i din öken? Vad är det som känns öde i ditt liv, men som ändå innehåller frö som ska växa och blomma, och vad behövs då? Och vad behöver röjas i ditt liv? Vad ska bort för att vägen ska bli lättare att gå, för dig och för dem som du är medvandrare till? Och på vilket sätt kan du vara ett redskap i Guds hand?

Tänd ljus och fundera. Och dela med dig.

Vi bär nog ofta på samma dröm,

tror jag.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *