Som alla andra…

Som alla andra tänkte jag att jag skulle besöka Emporia (köpcenter i Malmö) härom dan. Ja, det var ju rea såklart men jag tänkte att det kunde ju vara lite mysigt att gå runt att titta lite. Ta en fika och njuta av tillvaron så här i mellandagarna.

Jag ångrade mig så snart som jag hade kört in i parkeringshuset. Kändes som hundratals bilar körde runt som tokingar i jakten på en parkeringsplats. Jag lyckades få en efter kanske 20 min. Åkte ner för rulltrappan och möttes inte alls av lugn och trevlig tillvaro (Vad trodde jag egentligen..?!). Folk, folk, överallt. Köer långa som jag vet inte vad. Gick in i en butik som jag visste hade ett par svarta byxor jag ville ha men de var såklart inte på rea. Insåg snabbt att nej, här vill jag inte vara! Sprang förbi en bokhandel på vägen ut där jag köpte en kalender för 2015. Sen ut i bilen igen. Ja, det var mitt 10 minuters besök på Emporia (Slapp i alla fall betala parkering då jag varit där mindre än en halvtimme).

Fick inte in backen på bilen (lånad bil för tillfället) och kände mig smått stressad. Bilköerna växte bakom bilen som ville in på min parkeringsplats. Tutande och blinkande så jag höll på att bli knäpp. Tja, tjugo minuter tog det nog att komma ut från parkeringshuset också…Puh!

Vad sysslar vi människor med ibland? Är vi riktigt kloka eller är vi helt uppåt väggarna fel ute? Vad är det juldagarna går ut på? Shop ´til you drop? Man kan ju nästan tro det. Blir det verkligen ett reaklipp eller är det så att min stressiga tillvaro blir än mer stressad av att jaga fynd. Ja,ja! Jag tror jag tar min fikatur och byxletning senare..

Väl ute igen åkte jag till min syster där vi skulle ha familjesammankomst. Fyra systrar med del av våra familjer och mamma (lillebror kunde inte). Kanske upplevelsen av våra sammankomster kan vara lika kaosartat som i parkeringshuset men jag i alla fall tycker det är en mycket trevligare tillvaro.

Ta hand om er alla! Dagens ord i min flerårskalender – Lite mindre av mig, lite mindre av dig, och mycket mera av oss.

Juletid julefrid!

Så var det dags…julen står för dörren återigen! Har inhandlat de sista julklapparna (två av de totalt 8) idag. Fixade julmaten samtidigt, färs till köttbullar och lite sill och ägg. Skinkan är kokt och griljerad och mitt favoritbröd bakat. Granen är skjuten (Ja, ni såg rätt..vi har som tradition att skjuta ner granen med hagelskott) och står klar att tas in, fast det väntar vi nog med till imorgon.

Julstress är jag nog inte drabbad av…i alla fall inte hemma. De senaste åren har jag dragit ner på så mycket som möjligt kring jul. Det är ibland så jag tycker jag har dåligt samvete över att jag inte pyntar och fixar en massa. Jag älskar faktiskt julen, det är bara det att jag inte orkar ta tag i storstädning och fönsterputsning och annat fix. Julmaten tycker jag om, men göra korv, baka sju sorters kakor…julgodis…Nä! Inte längre! Adventsstjärnor har jag gärna men alla tomtar och krimskrams hittar inte riktigt in hos mig. Det räcker med mina ljus och julkrubbor och lite bordsdekorationer, det är mer jag!

Jag kan tänka tillbaka på hur jularna var när jag själv var liten. Vilken uppståndelse det var hemma, städa, feja, fixa och greja! Det var speciellt och stor förväntan på julafton! Ibland, men bara ibland kan jag tycka det är synd att mina egna barn inte får uppleva den förväntan jag själv hade. För jag tror faktiskt inte de har samma förväntan. Samma glädje över att det snart är jul!

Bra eller dåligt, vet faktiskt inte! Det jag hoppas mina barn får med sig från jul är inte att de får dyra julklappar och massa god mat. Det är en förhoppning om att de vet att för drygt 2000 år sedan föddes en pojke som kom att betyda och betyder ofantligt för vår värld. Att Jesus föddes för att visa att det finns en Gud som älskar och är närvarande.

Så en fridfull jul önskar jag dig! Ses kanske i kyrkan i jul! (Där är mitt favoritställe under julen! Där och i soffan med tomteskumsgodis!)

En droppe i havet…

…men dropparna behövs för att det ska bli ett hav!

På ungdomsgruppen i onsdags kom jag på att vi skulle ha Nobelfest. Det låter ju kul, inte sant? Tyckte jag med när jag kom på det. Trerätters, finklädda, vett o etikett och prisutdelning såklart. Idén var god! Min tidsplanering var sämre… Efter julspel och konfirmander mm. så skulle vi ställa om till nobelfest. Tur var att jag hade några hjälpsamma tjejer som lagade maten och några andra tog tag i dukningen. Fantastiskt! (Kan det bero på att ungdomarna tycker jag bränner vid mat och bröd lite ofta kanske som de erbjuder sig att fixa. det tycker ju jag bara är bra!)

Fina var de när de kom! Någon i kostym, någon i frack, andra i finklänningar. Maten som serverades blev räkcocktail, kyckling med klyftpotatis och en fantastisk chokladpuddingdessert. Trevlig samvaro med prisutdelningar mellan rätterna! Det var inga kemipriser eller fysikpriser vi delade ut utan vi hade några andra kategorier: Årets bästa DJs, städare, underhållare, musiker osv. Avslutningsvis kom vi till det viktigaste priset av alla..Vardagshjältepriset! Alla 25 ungdomar som var på festen fick skriva i någonting bra de gjort för någon medmänniska (ej bästa vännerna). Det var härligt att läsa hur de gett bort kläder och saker till behövande, att de lämnat in tappade mobiler, hjälp äldre med matkassar och funnits tillhands för människor som behövt deras hjälp. Med priset ville jag att de skulle tänka efter på vad betydelsefullt en liten medmänsklig handling kan betyda för någon annan.

Malala som var en av fredspristagarna på den riktiga Nobelprisutdelningen gör något fantastiskt. Tänk att vara så modig och kämpa mot förtryck. Vi kanske inte blir så kända som Malala men att börja någonstans blir så småningom ett helt hav av droppar. Att göra något i det lilla, det måste börja där. Det börjar med en…

Årets huvudperson (och en av de bästa fredskämparna genom tiderna) blev: JESUS!Kristusstaty.jpg

 

Så var julspelet över för denna gång!

Nu har vi spelat för förskolor och skolor i dagarna tre! Vårt årliga julspel! Och det är så kul! Kul för att vi får hålla kontakten med förskolor/skolor och de vill komma till kyrkan, kul för att vi får berätta den där berättelsen som utspelade sig för över 2000 år sedan. Kul också då vi gör det tillsammans, anställda och frivilliga! Nog att jag lägger till  några påhittade personligheter men budskapet är desamma! Jesus kom som en ”kung” för folket, då nu och för alltid!

Igår på tjejgruppen satt vi och diskuterade Gud. Hur kan Jesus vara Gud samtidigt som han är Guds son. Är han pappa till sig själv då? Det var en av frågorna.

Det gav mig Flashbacks till ett julspel vi hade för några år sedan då Gud sitter uppe i sin himmel och är förtvivlad att människorna inte verkar bry sig. Krig, flyktingar, tårar och elände är ett vanligt inslag på jorden. Gud diskuterar med änglarna hur han kan nå människorna igen. Gud måste ner på jorden på något sätt, men hur? Om Gud kommer som Gud blir nog människorna rädda.  Vad blir inte människor rädda för, funderar Gud och kommer fram till att ett barn, ett nyfött barn, det blir ingen skrämd av. Sagt och gjort…julevangeliet tar sin början.

Ja, jag fick möjligheten att prata om treenigheten igår och försöka förklara Gud som Fader, Sonen och Helig ande. Och jag tror de fick några tankar med sig!                    Men det viktiga är ändå att Gud älskar oss. Jag tror Gud står där och knackar och önskar att bli inbjuden och det är vi som måste öppna upp för vad Gud vill! För Gud vill gott!

gruppbild med kakaduangruppbild ängel herdargruppbildgruppbild vise männen hos herodes