Sitter här i församlingshemmet och arrangerar filmmaraton. Vi ska titta på alla åtta Harry Potter filmer i ett svep…och vi är bara på tvåan. Vi har pratat om det länge, ungdomarna och jag, och nu blev det äntligen av.
Vi har haft lite olika filmer i tankarna, exempelvis alla Sagan om ringen filmerna men då sista Hobbit filmen inte utkommit än blev det Harry Potter…16 timmars film.
Varför gör jag det kanske några undrar? Först och främst så älskar jag dela ett stycke liv ihop. Det finns ett stort intresse för fantasyfilmer och jag tycker de är rätt spännande jag med. Jag tror det är viktigt att dela liv, se att vi kan ha gemensamma intressen men också olika. Jag tror att Gud också delar det vardagslivet vi har och finns med var vi än befinner oss. Han finns med både i kyrkan men också här i vår egen ”biosalong”. Kanske är det också så att jag kan lära mig något om tron eller kyrkan i det samhälle jag lever genom en del av de filmer jag ser.
Googlade faktiskt på Jesus vs Harry Potter för att se om jag fick några träffar, jag fick rätt många faktiskt!
Harry Potter kan ses som en historia att välja det rätta och det sanna även när det är svårt.
Ljuset övervinner mörkret och kärleken övervinner allt, även döden. Även om filmerna inte tagit sin historia utifrån bibeln på samma sätt som Narnia som tex. så kan vi ändå kanske påminna oss om Jesus. Den uppoffringen Jesus gjorde för oss där på korset i påsktid. Hans mod och hans styrka. Att ljuset övervann mörkret och kärleken besegrade döden. Jag tänker på orden – Nu består tro, hopp och kärlek!
Vi inledde vårt filmmaraton i kyrkan på passionsandakt idag. En stund med stillhet och ro och starten på de händelser där Jesus offrade sig själv för vår skull.
Jag tror att vi kan vara sammanlänkande och det ena inte behöver utesluta det andra. Kyrka, gudstjänst vs församlingshem, film = tankar, gemenskap, glädje, tro, Gud… vi delar ett stycke liv ihop och Gud är med!
(Nu har vi startat film nr 3…god natt! Det ska jag ha!)