Hört talas om ljusomater?

Det har jag och det finns en vid Ljusets kapell på Eslövs kyrkogård!

Nu inför allhelgonahelgen är det många människor som kommer besöka våra kyrkogårdar runt om i Sverige. Tända ett ljus i saknad för dem som dött. Jag är en av dem som brukar gå till kyrkogården under lördagskvällen. Då för att tända ljus och minnas de goda stunder med dem som jag kände en gång. En stund för stillhet och eftertänksamhet blir mitt syfte med kyrkogårdsbesöket. Och jag känner alltid en frid och lugn när jag går där i mörkret med alla de hundratals ljus människor har tänt.

Egentligen blir det en stund i tacksamhet mer än ledsamhet. Jag vet att mina döda vänner o anhöriga inte finns kvar här på jorden men jag kan blicka tillbaka och komma ihåg tillfällen då vi träffades. Alla samtal och roligheter vi hade. Alla knasigheter vi hittade på men också det som vi aldrig fick sagt. Därför blir mitt besök just eftertänksamhet och en fundering på hur jag själv är. Det blir en tacksamhetens tanke i att minnas men också att ta tillvara på de relationer jag har.

Nu över till ljusomat! Går ni på Eslövs kyrkogård finns en automat där man kan köpa sitt gravljus, med text eller utan. Väldigt smidigt! Tycker i alla fall jag. Varför inte, liksom!ljusomat

Annars finns det mellan den 28 oktober och den 4 november möjlighet att tända ett virtuellt ljus som samtidigt tänds i ett träd. Genom webbkameror får man se sitt ljus tändas i realtid. Ett av träden står på Gustav Adolfs torg i Malmö och ett annat på Knutpunkten i Helsingborg.

– I dag är vi så spridda runt om i världen och dessutom tillbringar vi en stor del av våra liv på webben, så det är fint att möjligheten finns att tända ljus också där. Vi ser i kyrkan att det är viktigt för många att tända ljus året om, men vid allhelgonahelgen tänker vi extra mycket på våra nära och kära, menar Magnus Salomonsson, präst i Helsingborg.

Se mer på: www.svenskakyrkan.se/lundsstift/ljustrad-i-malmo-och-i-helsingborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur är den perfekta världen?

Den frågan ställde jag lågstadiebarn idag när jag iklädd mitt alias ”Vaktmästar Berit” besökte skolan på deras FN-dag.

Jag älskar när skolan hör av sig och undrar om vi som kyrka har något vi kan bidra med. Det är så gott att ha det samarbetet och öppenheten emellan. När jag får sådana förfrågningar så sätter det igång i mitt huvud och jag funderar hur jag kan lägga upp det på bästa sätt. Ett sätt där jag får förhålla mig till läroplanen men också visa på tro och religion, något som är självklart för mig.

Jag visste att jag ville ta fram min vaktmästarroll och att jag ville prata om artiklarna 13-15, där ”varje barns rätt till yttrandefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska accepteras”. Vaktmästar Berit har sin superdator hon hittar allt möjligt på så även att FN fyller 70 år imorgon lördag. Men vad står FN för? Vaktmästar Berit fick ta hjälp av sin dator och kunde läsa massor som vi inte förstod någonting av men med barnens hjälp kom vi på att FN står för att förena länder så inga krig bryter ut och alla människor får ha det bra.

Barn är bra! De har många kloka tankar och här kommer en del av de svar jag fick när jag frågade hur den perfekta världen är:

Inga krig, familjen och vänner finns, många människor, varmt, fullt av godis ska det vara plus pizza och hamburgare. De flesta kom fram till att mat är bra, gratis sådan. Egentligen skulle det helst vara gratis överallt, i alla affärer. Tänk ett land utan pengar! Wow! Går nästan inte att föreställa sig. Kan du? Vapen skulle inte finnas…men tyckte någon, då kan vi inte jaga så vi får kött?! Och skära kött eller frukt behöver vi knivar till! Vapen att använda för att kriga, det var det som menades…Skola ville de flesta ha så man kunde lära sig saker. En kille kom på den bra idén att redan när vi föddes skulle vi kunna skriva, läsa och räkna. Vatten var viktigt, rent vatten! Lek och roliga ställen. Alla skulle vara snälla och inte vara dumma mot varandra. Och gjorde du något elakt skulle du kunna säga förlåt.

Det kom massor av bra tankar där vaktmästar Berit undrade om det fanns något sådant land redan? Kanske Kina, Syrien, Grekland, Nepal, Rumänien, USA? Så enkelt var det inte, överallt över hela vår jord händer det saker. Saker som är goda men också onda. Vaktmästar Berit bestämde sig för att stanna hemma, i Sverige, för här får vi i alla fall tänka som vi vill (inte göra som vi vill!), ha en tro och gå i den kyrkan vi vill, få en utbildning, gå i naturen, ha ett hem och mat och förhoppningsvis känna en gemenskap med både människor från den egna kulturen och andras, eller? Jag vill tro att det är så i alla fall…

Efter allt som varit de senaste dagarna vet jag inte? Det känns som en del har tappat vad mänskliga rättigheter betyder och vad vi då har för skyldigheter gentemot varandra. Jag har länge varit medveten om att den perfekta världen inte finns, inte här i Sverige eller någon annanstans på vår jord. Det vet vi alla! Men om vi tillsammans försöker tänka att göra den lite bättre för någon annan än att den just ska vara som jag vill ha den så borde den ändå bli hyfsad. Att sätta någon annan före sig själv borde vara bra att också lära sig!

teater17

Jag döper dig i…

… Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

Satt och kollade nyhetsmorgon under gårdagen. Det kretsade mycket kring prins Nicolas dop som skulle sändas senare under fm. Det som slår mig när jag satt där och lyssnade var att dopets innebörd var att de sa att barnet får sitt namn i dopet.            Vad blev nu prinsens namn? Ja, prinsens namn är Nicolas Paul Gustaf, men det fick han redan när kungafamiljen den 17 juni talade om det. Dopet hade jag önskat att de pratade om på ett helt annat sätt. I dopet döps du in till Guds stora familj där jag blir igenkänd och berörd av Gud, om jag använder Antjé Jackelèns ord från gårdagen. Dopet är en gåva där vi får leva i gemenskap med Gud och varandra.

Under eftermiddagen var det tacksägelsegudstjänst i Matteröd. Tre grupper med konfirmander var på plats och jag satt framför ett killgäng. De satt och småpratade lite, bl.a. om dopet. -Jag kan väl döpa om mig, sa den ena, så att jag får heta Anton istället. De småpratade om det där och killen som skulle kunna tänka sig heta Anton var också inne på att det är det dopet går ut på, att vi döps till namnet i kyrkan!                                            Jag funderade om jag skulle vända mig om och förklara att dopet inte handlar om namnet, utan om dig själv. Att namnet bestämmer föräldrarna som skickar in till skattemyndigheten, men en annan av killarna förekom mig. – Namnet bestämmer dina föräldrar sa han, dopet i kyrkan har något med Jesus att göra. Det är något kristet där dina föräldrar döper dig för att de vill att du ska vara kristen.

Jag pratade om dopet med en av våra konfirmandledare härom dagen. Hon tyckte egentligen inte att det var så konstigt att många trodde det var namnet man döptes till. Mycket för att man pratar så mycket om frågor som Vad är du döpt till? Istället för vilket namn fick du när du var liten? Det är liksom lättare att prata om vad man är döpt till… och då menar man namnet. I dopgudstjänsten säger ju också prästen: – Vilket namn har ni/du gett ert/ditt barn? Är det just den frågan som blir avgörande?

Jag funderar rätt mycket själv över det där… och vet att namnet är viktigt! Superviktigt! Med ditt namn blir du sedd och bekräftad mycket mer än om andra inte vet vad du heter.                                                                                                                              Jag tycker att det är jätteviktigt, t.ex. i en konfirmandgrupp, att kunna allas namn. Kan jag inte namnen har jag svårare att tilltala personen och lägga vikt i det jag vill få fram. Testa själva! Du får en helt annan kontakt med personer om du kan deras namn. De blir någon, på ett helt annat sätt.

 

 

 

 

 

Skolan VS Kyrkan=osant

VS är engelska för versus. Det betyder mot, att vara emot något eller kontra, alltså två skilda saker som står i motsats till varandra.

Jag tror inte det! Jag tror vi, skolan och kyrkan, står rätt enade tillsammans då vi båda vill att barn o unga ska växa som människor och få möjlighet att fundera över sig själv som person i samspel med andra och de traditioner och kulturer de befinner sig i. Jag tror definitivt vi kan samverka! Och jag tror det finns många som gärna använder sig av det vi som kyrka kan erbjuda.

IMG_20151009_093228

Jag har påbörjat min spontanvisit i alla skolor inom det område jag arbetar. Inte bara för att ge dem ett ansikte på mig utan också för att dela ut en inbjudan om vad Svenska kyrkan kan erbjuda skolorna i Eslövs pastorat. Har ingen aning om var det landar men det är spännande. Spännande att träffa rektorerna och se vilket bemötande jag som representant för kyrkan får. (Några är det ändå som har en viss skepticism mot kyrkan. Är jag där som kunskapsförmedlare eller trosförmedlare?). Spännande att se om jag lyckats göra en inbjudan som väcker intresse och man som skola vill ta tillvara på vår kompetens. Men det är ändå kul att komma ut och få ett samtal med i nuläget första hand rektorerna, även om det bara är ett samtal under några minuter.

Det har blivit mycket samtal om skolans krisplaner. Vilket namn är aktuellt att använda sig av? På någon skola jag var på stod ett namn som varit inaktuellt under några år nu. En rektor jag pratade med undrade över ett journummer. Om någon kris händer sent en kväll, svarar den präst som står på listan då? Den frågan bär jag vidare till kyrkoherden så jag kan återkomma med rätt svar. Jag har inte tänkt på det innan men visst kan det vara så att den som står som kontaktperson kan vara upptagen på annat, vem ringer de då? Symbolvandringar och komma och se kyrkorummet verkar också vara en intressant grej, både för yngre men också för äldre.  Och visst är det spännande, historik, spänning och religion på en och samma gång. Det finns fantastiska möjligheter och jag älskar det alltsammans! Jag längtar lite till en redan inbokad femteklassare som kommer för ”Kyrkdetektiverna” – då ska de få leta utifrån ledtrådar till det viktigaste kyrkan har. Kan du gissa?

 

Vad heter din längtan?

20151003_130407

Vad heter din längtan? Vad har den för namn? Vart vill den föra dig och ta dig i land? Allt du önskar finns där inom dig sedan din längtan presenterat sig.

Var är din längtan? Var finns den i dig? Vad har den för färger och hur yttrar den sig? Följ bara spåren så ska du hitta hem. Längtan bär alltid nåt vi känner igen.

Var rädd om din längtan. Vårda den väl. Din längtan är framtidens frö i din själ. När den med kärlek och vattna med tro. Förrän du anar så ska solrosor gro.

Din längtan är svaret du väntade på. Om du lyssnar noga ska du förstå. Oro och tvivel kanske hopar sig, men alla himlens änglar tror på dig.

Så var rädd om din längtan. Vårda den väl. Din längtan är framtidens frö i din själ.   (Text av Laila Dahl)

 

Mänskliga skyldigheter!

Tänka sig, vi har mänskliga skyldigheter också! Så bra!

Kanske i en tid som denna skulle vara intressant att ta upp just skyldigheter för oss som människor lite mer! Vända på det och se att vi har både rättigheter men också skyldigheter! Våra skyldigheter är:

  • Värna liv
  • Förslava & exploatera inte andra människor
  • Tortera inte andra människor
  • Behandla alla människor lika
  • Döm inte andra människor på förhand
  • Befrämja rörelsefrihet
  • Låt människor få återvända hem
  • Skydda förföljda människor
  • Se alla människor som världsmedborgare
  • Behandla alla lika oavsett sexuell läggning
  • Välkomna alla former av familjebildning
  • Var inte girig
  • Respektera andra människors privatliv
  • Ingrip när andra människor far illa
  • Visa gästfrihet
  • Motverka orättvisor och mänsklig misär
  • Respektera att  människor har olika åsikter
  • Respektera att människors tro ser olika ut
  • Låt alla komma till tals
  • Var nyfiken på andra människor & kulturer
  • Underlätta för människor att mötas
  • Förena dig med andra
  • Använd din röst
  • Gör något, för dig & andra människor
  • Värna vila & fritid för dig och andra
  • Ta hand om dig & hjälp sjuka & svaga
  • Sök kunskap & dela den med andra
  • Ta del av, skapa, och sprid kultur
  • Avkräv vetenskapen om mänskligt ansvar
  • Vårda & dela jordens mark, vatten och luft med alla människor, den ägs av ingen

Tänk, när jag läser våra skyldigheter kommer jag bara på en som levt upp till det, Jesus! Vi skulle behöva tänka och ha Honom som ”måttstock” och säga högt till oss själva – Vad skulle Jesus gjort? Och sen göra det!

(Mänskliga skyldigeter fick jag via Kulturen i Lund igår på en fortbildning om P.K – en utställning om intolerans. Utställningen är gjord av ”Forum för levande historia” och är väl värd att kika på)