Flexibilitet vs strukturerat


Jag tänker att jag har oändligt med tid efter konfirmationer och verksamhetsslut men upptäckt att så aldrig är fallet! Nu planerar vi hösten och verksamhetsåret 2017. Känns konstigt men lite planer och tankar framåt måste vara med.

Jag är i grund en riktig planeringsmänniska och älskar min kalender där jag kan se lite av hur mitt liv (troligen, kanske) kommer se ut till hösten. (Jag vet att det kan hända saker under vägen men jag gillar iallafall att ha planer!) Jag kollar och tänker! Funderar på att detta funkar, detta funkar inte. Så här kan vi göra för att få ihop en bra veckorytm med schema, arbetstider, verksamhet och öppenhet. För utifrån mina och teamets planer måste det alltid finnas en flexibilitet för andras idéer. Speciellt för ungdomars idéer!

”Planera för framtiden som om du skulle leva för evigt, men lev idag som om du skulle dö imorgon.”
– Okänd

Ungdomar är experter på flexibilitet och spontanitet. Det gillar jag! Fastän min kalender har inbokade datum långt in i framtiden så älskar jag också att vara spontan. Att kunna göra saker utan att tänka efter så mycket och bara sätta fart. Att ha tid och möjligheter att bara dra ihop ett gäng och göra något, just för att alla har tid och möjlighet just då. Leva för stunden är inte helt fel!

”Det bästa med framtiden är att den bara kommer till oss en dag i taget.”
– Abraham Lincoln

Tänk att kunna skicka ut en fråga om hjälp eller träff och den blir dagen efter! Många gånger är det som ungdomar engagerats till olika sker som egentligen jag vetat om länge, men de får frågan veckan innan. Funkar utmärkt då de flesta vet inte hur deras fritid ser ut om en månad eller två. Kommer frågan veckan innan så är det oftast inga bekymmer. De kan komma om det så gäller gudstjänstuppdrag, textuppdrag, lekuppdrag eller vad som. Skönt egentligen!

Flexibel men ändå en struktur, det är det bästa! 0 – 0 i den kampen!

Skickar med från Predikaren 3:1-13, Allt har sin tid!

Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen: en tid för födelse, en tid för död, en tid att plantera, en tid att rycka upp, en tid att dräpa, en tid att läka, en tid att riva ner, en tid att bygga upp, en tid att gråta, en tid att le, en tid att sörja, en tid att dansa, en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar, en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag, en tid att skaffa, en tid att mista, en tid att spara, en tid att kasta, en tid att riva sönder, en tid att sy ihop, en tid att tiga, en tid att tala, en tid att älska, en tid att hata, en tid för krig, en tid för fred.

Vad får då den strävsamme ut av all sin möda? Jag har sett vilket arbete Gud har lagt på människan. Allt vad Gud har gjort är skönt i rätta stunden. Han låter människor urskilja ett sammanhang, men aldrig kan de fatta Guds verk från början till slut. Jag insåg att för människan finns ingenting gott utom att glädja sig och njuta livets goda. Att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda – det är en gåva från Gud.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.