Ibland avskyr jag den här världen – kan jag få ta en paus?

Vad skönt det hade varit att kunna trycka på en pausknapp för att stoppa livet en stund. Jag är inte trött på livet, bara trött på mänskligheten och vad vi gör mot varandra.

Hur människor drar fördelar av att känna den som känner den och roffar åt sig allt vad de kan. Jag är trött på egoismen och hur människor har tankarna på ’bara jag får’, så behöver jag inte bry mig om någon annan. Människan är väldigt duktig på att skylla på andra eller för den delen andra omständigheter. Varför ser inte människor det egna ansvaret, i stort som smått. Jag är inte alls förvånad egentligen varför det är krig och elände i stora delar av världen. Det börjar i det lilla. Kan inte vi komma överens i det småttiga, hur ska då världens ledare kunna komma överens?

Jag vet att vi tänker olika och att saker som från början var tänkt som en god tanke bara blev helt fel. Helt fel för att den goda saken gjorde livet mycket svårare en annan. Har drabbats av detta fenomen för ett tag sedan där vi blev dem som fick fixa bäst vi ville. Vi är beroende av våra vänner och bekanta i vissa delar av livet men det var det ingen som tänkte på. Människor runt omkring oss tänkte mer på hur situationen underlättade för dem själva och frågade eller undrade aldrig hur andra löst det. Man sätter både ögonbindel och öronproppar för då behöver man inte se till någon annans bästa. Då kan man fortsätta att bara tänka på sig själv och vad som är enklast för dem!

Var och en är sig själv närmast, det är något jag märker.  Och jag hatar det! Jag vill inte leva i någon djungelns lag där vi bara ska tänka på vad som är bäst för mig själv. Jag vill leva i en värld där vi samverkar till det bästa. Ibland kan vi inte lösa alla problem, det är helt förståligt…men, vi kan väl alltid försöka, eller?

En pausknapp, vad skönt det hade varit! Men det finns ingen paus i livet. Jag älskar egentligen livet, oftast. Livet rullar på och det är gott. Jag försöker göra det bästa av det, både för andra och mig själv!