I samband med att dräneringsarbeten inleddes på kyrkogården innan jul upptäcktes en husgrund strax söder om kyrkans torn. Agneta Flood, som är både arkeolog och osteolog, undersöker fyndet.
– Husgrunden ser ut att vara från 16-/1700-tal, men vi ser även spår av vad som kan vara en byggnad som är samtida med det första gravkapellet från 1300-talet. Vi har även hittat kritpipor och keramik, vilka är lite svårare att tidsbestämma, men det är inget vi gräver upp och bevarar. Däremot hittade vi ett mynt från 1667 vid ett tidigare arbete på norra sidan.
Vad arbetar du med här?
– Jag tar hand om fornlämningar och ser till att de bevaras. Jag tar även hand om eventuella skelett. På vissa ställen har vi varit tvungna att ta upp skelett som legat nära kyrkan, dessa har begravts igen på en annan plats. Det handlar om väldigt gamla gravar, platsen har varit en begravningsplats under väldigt lång tid och man får förhålla sig till det.
Vad är speciellt med att arbeta just här?
– Det är speciellt att arbeta så nära en byggnad som faktiskt används, annars är det vanligast att vi arbetar med platser som inte längre är »aktiva«. Det är skillnad mot annan arkeologi, man reflekterar lite mer över livet och döden. När man hittar barngravar får man sig en extra tankeställare.
Vad finns det för utmaningar i arbetet?
– Det är svårt att veta vad som kan dyka upp, man kan inte riktigt förbereda sig.
Vad är mest intressant?
– Gravarna är mest intressanta för mig, jag är ju även osteolog, så det är intressant att se vad benen kan berätta för oss om människorna som blivit begravda här. Det finns teorier om att det första kapellet var till för de fattiga och det vore intressant att bekräfta den teorin genom att få veta mer om dem via benen, om de var sjuka eller om de led av näringsbrist t ex.
