I december arrangerade Svenska kyrkans internationella avdelning genom Colombiagruppen ett seminarium på temat sexuellt våld i Colombia. Feministen och människorättsaktivisten Claudia Meija Duque från Sisma Mujer kunde utifrån sin rapport http://www.abcolombia.org.uk/downloads/ABColombia_Conflict_related_sexual_violence_report.pdf presentera uppdaterade siffror kring antalet anmälningar rörande sexuellt våld i Colombia. Studien visar på en faktisk ökning som inte går att förklara med ökad benägenhet att anmäla sexuella våldsbrott. Samma vecka deltog jag även som åhörare på ett riksdagsseminarium med anledning av chefsöverläkare Dennis Mukweges besök i Sverige för mottagandet av Right Livelihood Award . Denis arbete på Panzisjukhuset i DR Kongo har resulterat i sjukvård för tusentalskvinnor som på grund av den väpnade konflikten fallit offer för sexuellt våld. http://www.rightlivelihood.org/mukwege.html
Det som sker i Colombia och DR Kongo är manifesteringen av ett strukturellt våld som är en direkt konsekvens av den väpnade konflikten i landet. Claudia Meija Duque förklarade att det är först under de senaste åren som sexuellt våld relaterat till konflikten har börjat diskuteras i Colombia. Först nu framträder bilden av hur utbredda de sexuella brotten är och att alla aktörer i konflikten är inblandade. Ett grundläggande problem är den mycket omfattande straffrihet som råder på detta område. Även om det finns upprättad lagstiftning så saknas ofta välfungerande rättsskydd i praktiken.
Våldtäkt är såväl historiskt som idag en effektiv krigsstrategi då det förstör samhället inifrån. När Margot Wahlström som tidigare var FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i konflikt talade under riksdagsseminariet om sexuellt våld i DR Kongo, lyfte hon just detta och poängterade särskilt vikten av att förstå våldtäkt som en politisk strategi. Vidare betonade hon behovet av att lyfta frågan om sexuellt våld vid diplomatiska förhandlingar. Här lämnar dessvärre Sverige mycket att önska då inte heller utrikesminister Carl Bildt tydligt positionerat sig genom att offentligt fördöma sexuellt våld i krig.
Både Denis Mukwege och Claudia Meija Duque betonade behovet av ökad jämställdhet mellan män och kvinnor för att motverka sexuellt våld. Kvinnor måste inkluderas i politiken och involveras i fredsprocesser. Samtidigt utgör bristande mödrahälsovård ett stort hinder för kvinnors delaktighet i samhället och just mödrahälsovård ett av de mål inom utvecklingsagenda som går allra sämst. Knappt hälften världens kvinnor beräknas ha tillgång till säker mödravård samtidigt som målet är att alla kvinnor runt om i världen ska vara försäkrade detta till 2015. Det är ett av många exempel på människors avsaknad av sexuella och reproduktiva rättigheter idag.
Svenska kyrkan vill verka för att sexuella och reproduktiva rättigheter blir verkliga för alla och har därför nyligen antagit en SRHR position. http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/pressreleases/nya-positioner-antagna-av-svenska-kyrkan-936497 Samtidigt har Europaparlamentet under hösten genomfört två omröstningar om en gemensam SRHR resolution, varav den första skapade tumult i plenumsalen då starka protester och burop hördes från flertalet parlamentariker. http://www.rfsu.se/sv/Sex-och-politik/Politisk-paverkan/Bekampa-modradodlighet-med-politisk-paverkan/Brak-i-Europarlamentet-om-SRHR-rapport/ De starka reaktionerna chockerade EU då man sällan skådat något liknande. Motståndarna till förslaget fick emellertid åter anledning att fira när rapporten nyligen röstades ner för andra gången. Detta tyder på att det saknas politisk vilja att stärka kvinnans ställning i samhället samtidigt som det sänder ett budskap till omvärlden att sexuella och reproduktiva rättigheter omfattas av sociala utmaningar vars konsekvenser kan ignoreras.
Denis Mugwege uttryckte under sitt tal i riksdagen hur han gladeligen skulle byta bort alla världens priser mot ett samlat politiskt engagemang mot sexuellt våld som leder till konkret förändring för kvinnor och barn. Under tiden som omvärlden dividerar över huruvida det här är frågor värda att stå bakom så pågår ett krig mot kvinnor där sexuella övergrepp tillåts ske utan rättsliga påföljder. Faktum är att varje dag utsätts kvinnor och barn för sexuella övergrepp till följd av väpnade konflikter.
Den som vill kan diskutera moraliska dilemman avseende sexuella och reproduktiva rättigheter, men jag frågar mig hur det kommer sig att det sexuella våldet som pågår runt om i världen inte framkallar lika upprörda känslor och hängivet engagemang? Det återstår att se om det kommer en dag då beslutsfattare är beredda att till och med trotsa uppförandekoder till förmån för att budskapet om kvinnors särskilda utsatthet under krig och konflikt ska nå ut. Jag hoppas emellertid att Sverige ännu tydligare ska gå i täten för kampen för mänskliga rättigheter och jämställdhet genom att hängivet proklamera nolltolerans gentemot sexuellt våld i konflikt. Ett första steg att verka för ökad trygghet för kvinnor i DR Kongo skulle t.ex. kunna vara att stödja en Europeisk lag om konfliktmineraler då mineralutvinningen i landet är en bidragande orsak till fortsatt väpnad konflikt. http://www.dagen.se/opinion/debatt/hog-tid-gora-mer-for-dr-kongo/ Kanske skulle detta leda oss närmre Denis Mugweges dröm om att högen med priser får minska, till förmån för ett mer rättvist och jämställt samhälle.
Therese Svensson
Praktikant Svenska kyrkans internationella avdelning (Policyenheten)
Lämna ett svar