Det näst sista förhandlingstillfället i klimatförhandlingarna avlutades i förra veckan i Bonn. Med få och små framsteg i processen är de nu resterande fem förhandlingsdagarna innan Paris värda sin vikt i guld.
Klimatförhandlingarna inför COP21 i Paris har länge utgjorts av en tröghet som endast möjliggjort små, stapplande framsteg mot ett klimatavtal – ett avtal som väntas vara färdigförhandlat om nästan precis tre månader. Men bara ett förhandlingstillfälle återstår, det vill säga fem dagar, innan slutförhandlingarna inleds i slutet av november. Trögheten står i starkt kontrast mot de allt mer allvarliga klimatkonsekvenserna som slår över hela världen. Konsekvenserna av ett förändrat klimat blir allt tydligare också, med Syrienkonflikten som ett tydligt exempel på vad långvarig torka och uteblivna skördar kan leda till. På andra håll råder stormar och översvämningar, och samtal med allt mer allvarlig ton om hela nationer som kan komma behöva flytta på sig, i synnerhet små ö-stater som hotas av stigande vattennivåer till följd av klimatförändringarna.
Förväntningarna var stora på de nyss avslutade förhandlingarna i Bonn och att de skulle leverera att tydligt steg framåt. Men förhandlingarna fastnade i konceptuella diskussioner, det vill säga diskussioner om förståelse kring olika delar i det föreslagna avtalsutkastet, snarare än rena textförhandlingar. Många utvecklingsländer höjde sina röster om att processen behöver gå framåt betydligt fortare men utan större framgångar.
Samtidigt handlar detta om en mycket skör process. Det gäller att få med alla världens länder och det diplomatiska spelet blir därmed av fundamental vikt. Men vad som skulle behövas här är någon slags motsats till begreppet ”skynda långsamt” – samtidigt som världens ledare undviker ännu ”ett Köpenhamn” – klimattoppmötet 2009 då förväntningarna var enorma men grusades i ett svårsmält fiasko.
Vissa betydande framsteg gick dock att skönja i Bonn, inte minst vad gäller diskussionen kring Loss and Damage, det vill säga frågan om ekonomiskt stöd till utvecklingsländer som drabbas av effekter från klimatförändringar som inte går att förebygga eller anpassa sig till. Fruktbara diskussioner förekom kring hur frågan skulle kunna ingå i ett slutligt klimatavtal, något som länge varit långt från säkert.
Med bara ett fåtal förhandlingsdagar kvar innan slutförhandlingarna inleds i Paris behövs insikten om att det är bråttom kraftigt stärkas. Världen har helt enkelt inte råd att fortsätta förhala processen, eftersom följderna skulle bli katastrofala om vi inte lyckas stoppa utvecklingen mot en ökad global temperatur. Därför är det också otroligt viktigt att världens regeringar nu verkligen ser till att ta vara på och konstruktivt använda de återstående förhandlingstillfällena. Än är det inte för sent, än lever hoppet om ett ambitiöst och rättvist klimatavtal kvar!
Lämna ett svar