Till innehåll på sidan
Martin Vogel

Svårt klimat i Zimbabwe

Bongiwe Mavuwa från LDS (th) med två projektmedlemmar (tv) i Zvishavane, Zimbabwe

Bongiwe Mavuwa från LDS (th) med två projektmedlemmar (tv) i Zvishavane, Zimbabwe

Torka och vattenbrist drabbar sedan en tid tillbaka Zimbabwe hårt. Många andra länder drabbas också av liknande svårigheter, särskilt i södra och östra Afrika, i spåren av väderfenomenet El Niño. FN varnar nu för att de följder vi ser riskerar att bli de värsta på över 15 år. Uteblivet regn har resulterat i svår vattenbrist och uteblivna skördar över hela Zimbabwe. Småbrukare som mister sin skörd mister såväl sin källa till mat som källa till inkomst. I butikerna tar maten snabbt slut. Matosäkerheten ökar dramatiskt.

Jag befinner mig i Zimbabwe tillsammans med Svenska kyrkans Liaison officer, baserad i Sydafrika, sedan ett par dagar tillbaka. Vi är här för att prata med de organisationer som vi ger stöd till och för att besöka projekt som jobbar med klimatanpassning. På TV och i nyhetstidningarna är klimatet en huvudnyhet. Efter ett par dagar i Harare möter vi upp med Ulibile Gwate från LDS (Lutheran Development Service – en partnerorganisation till Svenska kyrkans internationella arbete) för att köra söderut tillsammans. Målet är att besöka LDS-projekt runt gruvstaden Zvishavane, 6 timmars bilfärd söderut från Harare. Projekten hjälper småjordbrukare på den Zimbabwiska landsbygden att anpassa sig mot klimatförändringar som drabbar dem i form av varmare klimat, torka och vattenbrist.

Under bilfärden gör sig situationen återkommande påmind. Vägen kantas av torra, knastrande och övergivna majfält som vittnar om torkans omfattning. På motorvägen rullar tunga långtradare som är fullastade med mat för leverans till butikerna som nu står med tomma hyllor efter uteblivna skördar.

LDS arbetar med människor som lever i fattigdom och utsatthet på landsbygden för att stärka deras förmåga att anpassa sig till nya klimatförhållanden. Genom att t.ex. konstruera dammar har man möjliggjort konstbevattning av odlingar och därmed minskat utsattheten för uteblivna regnskurar.

Dagen efter vår ankomst till Zvishavane tar LDS med oss ut på en rundtur bland projekten i området. De odlingar som ingår i projektet som vi besöker sticker verkligen ut i omgivningen – prunkande, välmående växter, frukter och grönsaker – bönor, papaya, bananer och lökar mm. växer för fullt.

Marken som omger odlingarna är till skillnad torrlagda och övervuxna med ogräs. En vakt håller koll på odlingarna i LDS projekt som är utsatta för inbrottsförsök – särskilt ju närmare skördetid det drar sig.

Bongiwe Mawuva – area manager för LDS – berättar att situationen i området blir svårare och svårare. Matosäkerheten är allvarlig och människor har svårt att hitta inkomst och föda. Skolbarn skickas hem på ”food breaks” då maten i skolan tar slut och barnen skickas hem för att – förhoppningsvis – kunna ”äta upp sig lite”. LDS försöker så gott man kan med att lindra nöden.

Men trots den goda viljan försvåras arbetet dagligen av en övernitisk säkerhetstjänst som vill ha full koll på organisationer som arbetar i landet– i synnerhet de som mottar stöd från utlandet. Trakasserier och intima kartläggningar av människors liv är legio.

Dagen då vi ska åka ut på landsbygden för att besöka LDS projekt ringer säkerhetstjänsten Bongiwes telefon och kräver att vi kör förbi deras kontor. Det visar sig att mannen som ringde vill följa med på vår dagsresa, men då bilen redan är full kräver han istället en muntlig avrapportering vid dagens slut. Detta är inget undantag utan snarare regel i Zimbabwe för personer eller organisationer som utmärker sig det allra minsta.

Klimatförändringarna och ett allt hårdare politiskt klimat är en svår situation för ett redan utsatt folk. En åldrande despot håller fortfarande landet i järngrepp, arbetslösheten når skyarna, strejker och politiska demonstrationer lamslår landet på vissa platser. På landsbygden beger sig de unga iväg för att hitta arbete i städerna eller i Sydafrika. Kvar blir åldringarna med barnbarnen.

En politisk förändring ligger kanske bakom hörnet för Zimbabwe. Stödet till organisationer som arbetar för landets framtid och för en möjliggörande miljö för civilsamhället är viktigare än någonsin. I EU pågår samtidigt en trend av minskat stöd till organisationer i syd. Alltmer bistånd kanaliseras bort från fattigdomsbekämpning. Ett urvattnat och minskat bistånd är ett allvarligt steg i fel riktning!

 

 

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.