Glad Påsk

46

I tre dagar har vi spelat Påskdrama. I tio föreställningar har jag följt Jesu sista dagar här på jorden. Från Palmsöndagen när folket hyllade honom som kung, den första nattvarden, ropat korsfäst honom, gråtit över att han är död och till att vara en av kvinnorna som mötte en ängel. Ängeln  talade om att Jesus är inte död han lever. Uppstått har Jesus hurra, hurra.

På annandag påsk ska vi spela detta drama på gudstjänsten. Välkommen då!

Övernattning

I helgen har vi haft läger tillsammans med onsdag KU.

80 övernattning

Kvällen bestod av film, snacks, kvällsfika och dans. Till dansen kom en väldigt underlig figur och bjöd upp ledare Karolina. Han bara dök upp och sedan försvann han lika snabbt som han kom.

81

Kvällen avslutades med kvällsandakt sen var det dags att krypa ner i våra sängar och sova. Efter en natts sömn gick det snabbt och lätt att packa ihop våra saker för att sedan avsluta lägret och åka hem. Tack för detta läger!

Dela tro dela liv

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nu är det mycket på gång när det gäller projektet om kyrkorumspedagogik som jag gör tillsammans med ungdomarna i onsdags gruppen. Jag håller på att sammanställa alla bilder, tankar och böner som ungdomarna har bidragit med. Allt det här ska bli en bok.

Piteå kyrka är utgångspunkten och frågorna är:
1 . Vad är det finaste jag hittar i Piteå Kyrka
2. Vad är det konstigaste jag hittar i kyrkan.
Alla har bidragit med fina tankar och funderingar och jag är väldigt tacksam.

Har du varit i kyrkan och funderat över vad som finns där? Om inte gör det, kyrkorummet innehåller väldigt många spännande saker.

En övernaturlig historia

Det finns en speciell historia kring den kyrkkula som sitter på taket till Öjeby kyrka.

44

År 1666 skulle skepparen Olaus Nicolai Klumb segla med sitt fartyg från Stockholm till Piteå. Med på båten följde en flicka med en stor kista fylld av mässings- och kopparkärl. Flickan satt för sig själv och pratade inte med någon. När fartyget nådde Ångermanlands kust drabbades man av en fruktansvärd storm och Klumb valde att ta skydd bakom en ö nära fastlandet. Flickan frågade då om hon kunde få stiga av på ön, vilket hon naturligtvis fick. Hon tog fram en mässingskål och gav den som betalning för resan. Så rodde sjömännen henne och hennes tunga kista till ön och när de vände hem igen och tittade tillbaka mot stranden var flickan och hennes tunga kista försvunnen. När stormen lagt sig kunde fartyget ta sig hem till Piteå utan problem.

Klumb tyckte detta var en märklig och övernaturlig händelse och han skänkte skålen till kyrkan som då gjorde om den till en tornspira.

45

Jaja, tänkte jag när jag läste det här, det måste vara en hörsägen som berättats från generation, till generation. Så en sommar fick jag besök av en släktforskare, där jag satt i kyrkstadsmuseet i kyrkstaden Han var väldigt pratsam och tog fram sin pärm med sina anor och berättade om allt han hittat. När vi kom till sista sidan så fanns han där, skepparen Olaus Nicolai Klump.

En övernaturligt historia?!

Altartavlan i Öjeby kyrka

Altaruppsatsen i Öjeby kyrka inköptes år 1704 och den är gjord av Caspar Schröder. Tavlan är ett bra exempel på högklassigt barockarbete. Caspar Schröder verkade i Stockholm och samarbetade med Tessin i byggandet av Stockholms slott. Altartavlan är delad i tre delar och längst ner finns en inramad tavla föreställande nattvarden. Vem som målat bilden vet man inte men motivet är vanligt i de protestantiska kyrkorna. Bilden visar nattvarden på det sätt som man i hela Nordeuropa framställde den under 1600-talet. Alla sitter vid ett långbord med Jesus i mitten och på bordet kan man se olika föremål som är symboler för nattvarden.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mellanpartiet består av en nisch, där en Kristusstaty står, klädd i ett böljande tygstycke, som fladdrar i vinden. Gestalten ser stark och mäktigtut, det är ingen lidande man vi ser, utan en som har övervunnit lidandet. På båda sidorna om Jesus står två änglar i veckade kläder, allt i barockens anda.

Ovanför Kristusgestalten ser vi den helige Anden som en duva. I bibeln berättas det om att när Jesus döptes öppnades himlen och en duva blev synlig över Jesu huvud och man hörde en röst som sa ”Du är min älskade son, du är min utvalde” (Lukas 3:22)

Längst upp har vi en liksidig triangel som är en symbol för den treenigheguden, fadern, sonen och den helige Ande.

Våra förfäder som byggde kyrkan ville att den skulle vara fin, man byggde kyrkan till Gud. Man ville smycka kyrkan för att den skulle vara finare än de hus man bodde i. Kyrkan skulle vara en försmak av himlen.

Antependium

Historia och speciellt hembygdshistoria tycker jag är roligt och att få guida är en väldigt rolig del av mitt arbete. I dag var en sådan dag då jag fick prata om de historiskt sett fina saker som vi har i Öjeby kyrka. Tänker nu ta tillfället i akt och berätta för er om kyrkans skatter och vi börjar med antependiet (altarförhänget) från 1589. Ordet antependium kommer från latinets ante ’framför’ och pendere ’hänga’ och är ett utsmyckat tyg på altarets framsida.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Antependiet i Öjeby kyrka är unikt på många sätt. För det första är det gjort 1589 och det har klarat tidens gång utan att förstöras. Det har klarat av två stora bränder. Den första gången 1666 då Öjebyn brann ner, på grund av slarv med elden. Den andra gången 1721 då ryska soldater brände Piteå och Öjebyn i slutskedet av det stora nordiska kriget. Broderiet är en unik företeelse i vårt land. Tekniken är dubbelläggsöm och den förgyllda läderremsan som kantar alla figurer har medeltida tradition, men det finns bara ett exempel med liknande teknik, den berömda Bayeuxtapten från 1000-talets slut. Förmodligen är antependiet sytt av prästen Andreas Nikolais fru och döttrar och sedan skänkt till kyrkan, men det kan också vara gjort av professionella sömmerskor på den tiden.

Bilderna på den övre raden föreställer evangelisterna Johannes, Matteus, den uppståndne Jesus, Lukas och Markus. Den nedre raden föreställer tron, profeten Elias, Jesus, Mose med budtavlorna och hoppet. Om man tittar noga på Mose så har han horn på huvudet och det beror på en felöversättning. Ordet behornad på latin är lik ordet för strålar och vid valet av ord valde man fel. Alla som avbildade Mose i någon form av konst, gjorde Mose med horn på den här tiden. Michelangelo har gjort en väldigt känd marmorskulptur av Mose och han har avbildat Mose med horn.

Antependiet är väl skyddat för ljuset för att det ska hålla i många år till. Välkommen in i Öjeby kyrka för att titta på det. Kyrkan är öppen vardagar 8-14 och i samband med gudstjänster – förstås!

Några av Piteås kulturskatter

I församlingen har vi tre riktigt viktiga milstolpar när det gäller historien om Piteå. Runt Öjeby kyrka byggde man upp den bebyggelse som 1621 fick stadsrättigheter. Men historien startar redan i början av 1300-talet då koloniseringen av Piteå började.

42

Klocktornet som står vid Öjeby kyrka sägs vara den äldst bevarade byggnaden i hela Norrbotten. I slutet av 1300-talet ska det visst ha stått på den platsen det står på idag. 1408 fick kyrkan marken där tornet stod för att kunna bygga en kyrka där och den stod förmodligen klar först i slutet på 1400-talet.

43

Runt kyrkan finns kyrkstaden vars funktion har varit övernattningsstugor för långväga kyrkobesökare. Det fanns en tid då alla som bodde i Sverige var tvungen att gå i kyrkan varje söndag. Det fungerade bra för dem som bodde i södra Sverige för där ligger kyrkorna nära varandra. Här uppe fanns bara Öjeby kyrka och många bodde väldigt långt ifrån, därför var behovet av övernattningsstugor stort. Det fanns regler för vilka som fick ha en kyrkstuga, eller ett kyrkstugerum och ett villkor för att bygga en stuga var att man var skattebonde och att man bodde minst 1 mil från kyrkan. Antal gånger man måste gå i kyrkan berodde också på hur långt bort man bodde. Öjebyborna fick allt gå till kyrkan varje söndag och ingen kyrkstuga fick dom bygga.

Det har nog funnits någon typ av övernattningsstugor i Öjebyn så länge som kyrkan varit där. Nuvarande kyrkstugor kan inte vara äldre än 1721 för då var ryssarna här och brände allt de kom åt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

År 1666 brann Öjebyn och man flyttade staden Piteå till Häggholmen i stället. Alla som bodde i den nya staden hamnade inom den ramen som gjorde att de var tvungna att komma till kyrkan varje söndag. Det var en bit så borgarna i Piteå försökte få tillstånd och pengar till att bygga en egen kyrka men det gick inte så bra. Tillstånd fick man men kungen ville inte ge några bidrag för att bygga kyrkan. Efter många år av påtryckning fick man till slut kollekten från kyrkorna i några stift i landet (som då också innefattade Finland). År 1686 stod äntligen Piteå kyrka klar. Nu är kyrkan Luleå stifts näst äldsta träkyrka, trots att ryssarna var här och brände. Varför dom inte brände kyrkan? Om man ska tro på ”ryktet” så beror det på att ryssarna använde kyrkan som stall!

Piteå kyrka var i många år en distriktskyrka till Öjeby kyrka, det var först i början av 1900-talet som Piteå blev en egen församling, Piteå stadsförsamling. År 2010 blev Piteå stad och Piteå landsförsamling en församling igen, nämligen Piteå församling.

Kyrkan är en stor del av vår historia och våra förfäder har fått lägga både pengar och arbetstimmar för att bygga våra kyrkor, de är deras gåva till oss nutida människor. Nu är bollen hos oss, hur vill vi tacka våra förfäder och vad vill vi ge kommande generationer?

Jag tänker att vi ska bekanta oss med vår kulturskatt. Jag kommer att, här framöver, skriva om några av de föremål som finns i kyrkorna och lite om varför de finns där.

Vi ses!

God fortsättning på det nya året

Nu är det ett nytt år igen och jag fattar inte att det har gått ett helt år sedan vi firade nyår sist. Vårterminen har börjat och snön vräker ner men snart kommer ljuset tillbaka och då kommer livet att känns lättare.

Jag började arbetsåret med att vara på kurs där jag inte var deltagare utan en av kursledningen. Har aldrig varit med om det förut så det blev en ny erfarenhet. Kursdagen var i Umeå som hade kontraktsdag och ämnet för dagen var kyrkorumspedagogik. Jag var där för att berätta om det arbete jag, tillsammans med onsdagsgruppen (ungdomsgruppen för ungdomar och unga vuxna med behov av särskillt stöd) gjort i Piteå kyrka. Det var väldigt roligt att få berätta och jag kände mig otroligt stolt över ”mina” ungdomar.

08

Nu är jag tillbaka på kontoret och försöker bringa ordning i röran jag lämnade innan jul. Sneglar ibland ut genom fönstret på min fantastiska utsikt av klocktornet. Känner en viss förtröstan och spänning över att börja terminen med onsdagsgruppen, bibeläventyr, guidning och allt annant som kommer att dyka upp i vår. Så nu ger jag järnet!

God Jul och Gott nytt år

Nu tänker jag ta jullov men tänker först berätta vad jag gjort de här dagarna. Det har handlar om jul för hela slanten. Församlingen inbjuder alla som går i förskoleklass och åk 2 att vara med om ett drama i Öjebykyrka. Dramat heter festen i stallet och handlar om en värdshusvärd som hamnar mitt i dramat med det nyfödd barnet. Han får besök av herdar och vise män men han är inte intresserad för det bästa han vet är att få sova.

40

Här har vi ställ i ordning scenen. Stallet är till vänster på bilen och herdarnas äng med fåren till höger. Det är roligt att spela teater, jag tänker ofta där jag sitter och väntar på min tur, att jag har världens bästa jobb. Jag tror jag sagt det förr men tänk att få spela teater på jobbet utan att vara skådespelare.

Det här har varit min sista arbetsuppgift innan julsemestern men församlingen har program hela julen. Information om vad församlingen har för program under julen finns på hemsidan. Vill ändå passa på att tala om att församlingens anställda och volontärer finns på Gallerian och slår in julklappar. En liten summa tar vi och behållningen går till Svenska kyrkans internationella arbetes julkampanj: Låt fler fylla fem. Så kom med era paket och hjälp fler barn fylla fem.

Jag tackar för mig och önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt år.
Vi ses i januari.

Julfest och julfunderingar

Julfest stod på programmet när onsdagsgruppens terminsavslutning gick av stapeln. Kvällen var väldigt trevlig och innehöll det som en julfest ska innehålla. God förtäring, dans kring granen och besök av en liten figur som alla längtar efter och som bara kommer en gång per år.

33

Lussebullar, pepparkakor, clementiner och skumtomtar stod uppdukat på serveringsbordet och granen stod så grön och grann i rummet.

34

Ja här måste man kanske ha en gnutta fantasi för att kunna se att granen är grön och gran. När ingen riktig gran fanns i närheten fick vi improvisera fram en gran av de material vi hade tillgängligt. Dagen till ära fick tamburmajoren tjänstgöra som gran och blev traditionellt utsmyckad med glitter. Lådan som förvarade glittret sattes på toppen av ”granen”, som stjärna. Vi dansade kring granen så svetten lackade och avslutade hela dansen med en långdans genom kyrkcenters korridorer. Sen inföll väntan, väntan på att ledare Peter skulle gå och köpa en tidning. För när han gör det kommer alltid en röd och givmild figur.

36

Fast i år var  tomten väldigt trött så när han satte sig i stolen så somnade han. Vi hade ett väldigt besvär med att väcka honom. Det verkade som om han inte visste vad som var hans uppgift. Kanske hade tomten fått stiga upp för tidigt, kanske var därför han inte var på humör.

37

När ha vaknade delade han snabbt ut klapparna och sen gömde han sig i säcken. Det verkade som att han inte riktigt hade koll på vad han gjorde. Lika plötsligt som han kom så försvann han och nu är det ett helt år kvar tills han kommer igen. Ledare Peter missade, precis som alla andra år, besöket av tomten.

35

Kvällen avslutades i Piteå kyrka där vi berättade om den första julen och vad som egentligen är anledningen till våra julfirande. Berättelsen om Josef och Maria, om deras långa färd till Betlehem, om stallet där Jesus föddes, om änglarna som sjöng för herdarna och om herdarna och de vise männens besök i stallet. Berättelsen som vi berättar varje år den här tiden. Tänk att vi efter 2016 år fortfarande firar Jesu födelsedag! Han måste vara ett speciellt barn. Ängeln berättade för herdarna att ett ”barn är fött i Betlehem ett barn som ska rädda världen.”

Av alla det julklappar du och jag får på julen så är det bara en klapp som är den dyrbaraste. Det är det lilla barn som vi varje år berättar om, nämligen Jesus. Guds son

Tack för en alldeles underbar termin alla ni ungdomar som är med i onsdagsgruppen. Ni kommer för alltid att finnas i mitt hjärta.

Vi ses till våren!