Var går gränsen för förlåtelsen?

I dag kommer predikan från Janåke Hansson. Dagens överskrift är ”Nådens gåvor” och texterna för dagen hittar du längst ner i blogginlägget. Vill du höra Janåke live i dag kan du göra det i Klädesholmens kyrka kl 9:30, på Dyrön kl 15:15 eller i Rönnängs kyrka kl 19:00.

I folkskaran, som samlats kring henne, såg hon en man tränga sig fram mot henne. Nyss hade hon berättat om sina erfarenheter av Tysklans ockupation av Holland under andra världskriget. Om hur hon tillsammans med sin familj gömt judiska flyktingar i sitt hem i södra Holland och hur de blev upptäckta och hamnade i koncentrationsläger. Hon hade överlevt men hennes far och syster hade dött.

Nu såg hon en man hon kände igen från kocentrationslägret tränga sig fram mot henne. Det var en av vakterna som hon lärt känna som cynisk och grym. I den stunden ville hon helst fly därifrån. Men det var försent. Hon såg hans leende ansikte och framsträckta hand. Skulle hon fatta den och möta hans blick eller lämna platsen? Skulle hon klara det? Efter en viss tvekan gör hon det. Hon sträcker också fram sin hand.
(Fritt efter Corrie ten Booms berättelse)

Corrie ten Boom

Corrie ten Boom

Idag handlar det om att förlåta och om Kristi kyrka som den gemenskap som alldeles speciellt har uppdraget att vara ett försoningens tecken och en försongens plats i världen. Corrie ten Boom var kristen och det var hennes tro på Kristus som gav henne kraft, trots alla motstridiga känslor, att ta emot den f d lägervaktens utsträckta hand. Hur kunde hon förlåta och hur kan kyrkan förverkliga sin kallelse i en värld där så mycket strider finns också innanför hennes egna väggar? Det är frågan vi får ställa oss.

Låt oss se till våra möjligheter att leva upp till vår kallelse som det beskrivs för oss idag.

När aposteln, i Romarbrevet (som är dagens episteltext), beskriver den kristna församlingen gör han det med bilden av en kropp. I kroppen är alla lemmarna med sina olika uppgifter till för varandra. En kropp får inte vara i strid med sig själv utan den måste vara en enhet i sin mångfald. Så skall det också vara i kyrkan, säger aposteln. Jag tjänar kroppen/kyrkan med mina gåvor. Jag blir betjänad av mina ”medlemmar” med deras gåvor. Varje del kommer till sin rätt i helheten och kyrkans enhet synliggörs. Så kan kyrkan bli det hon ämnad att vara i världen, ett försoningens tecken som väcker tro på Kristus (Johannes 17:18-23).

För att vara ett försoningens tecken och en försoningens plats i världen är det viktigt att kyrkan har sin grund i Kristus och det han gjort för oss. Vårt förhållande till varandra och vår förmåga att förlåta varandra har ett ofrånkomligt samband med vårt förhållande till Gud.

Det vi för det första måste vara på det klara med är att Jesus har klarat upp vårt förhållande till Gud vår Fader. Gud som är helig och som har kallat oss att vara heliga har inte vänt oss ryggen. Trots allas vår del i världens bortvändhet från Gud är inte hans blick bortvänd från oss. I sin barmhärtighet sände han sin Son till oss och han klarade upp vårt förhållande till Gud Fader på korset då han försonade oss med Gud. Vi är förlåtna. Genom det Kristus gjort för oss är Guds avbild i oss återställd! Sådan är den kristnes ”status” inför Gud.

Korset och Jesus. Foto: Bibelskolan.com

Korset och Jesus. Foto: Bibelskolan.com

Detta är försoningens vertikala dimension. Men så har vi den horisontella dimensionen. Vi är försonade med Gud till att leva i försonlighet med varandra. Om den undervisar Jesus sina lärjungar idag. Tre saker säger han då.

Det första Jesus säger kan till synes motsäga det han senare säger. För innan han talar om en förlåtelse utan gräns så säger han att ibland måste vi låta bli att förlåta. Han säger t o m att de i kyrkan som är anförtrodda uppgiften att på hans uppdrag tillsäga förlåtelsen (biskopen och prästen) kan binda någon i hans synd. Men detta skall bara göras när någon inte vill kännas vid sin skuld utan fortsätter att handla orätt. Nåden är inte billig i dess vertikala dimension. Den kostade Jesus hans liv. När den då skall förverkligas i sin horisontella dimension kan vi inte tvinga på förlåtelsen på den som inte vill ta emot den.

Men även om det är så skall vi inte ge upp. Det är det andra som Jesus säger till oss. När hinder finns för att leva försonade med varandra. Då människor fortsätter i sitt orätta handlande och vi glider från varandra i oförsonligheter. Då vi är långt från den enhet Jesus bad om skulle råda i hans kyrka. Då får vi be. Om ni bara är två eller tre som är överens om att be om kraft till att förlåta, uthållighet i att söka enhet, så finns det hopp, säger Jesus. Ni skall få det ni ber om av min himmelske Fader, säger han. För när vi ber så, ber vi med honom.

Men finns det ändå inte ens gräns för hur länge vi kan be och hoppas? Hur många skall vi behöva säga; ”Du är förlåten”? Petrus som är jordnära och praktisk för ner Jesu resonemang på ett konkret plan med en fråga. Hur fungera det? undrar han? ”Om någon gör orätt mot mig gång på gång. Räcker det med att förlåta honom sju gånger och sedan sätta stopp?” Det kan vi också undra. Var går gränsen för förlåtelsen? Vi får vara tacksamma för Petrus fråga. För den ger oss möjlighet att lära oss himmelens matematik. Vilket svar ger då Jesus oss? ”Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.”

Kanske blev Petrus först konfunderad över det svar han fick. ”Finns det ändå en gräns? Visserligen mycket längre bort än jag satte den. Inte sju gånger utan sjuttiosju.” Men sen förstår Petrus. Det antal gånger Jesus säger vi skall förlåta den som gör mig orätt är en symbol för ett oändligt antal gånger. Själva sättet som Petrus tänkte på var felaktigt. Det Jesus underkänner är själva räknandet. För det vill Jesus ha sagt. Då vi ber om kraft att förlåta, om försoning och enhet, då ber vi verkligen i hans namn. Då får vi inte heller då det kommer till kritan, även om det skulle kosta i egen prestige, sätta en gräns för förlåtelsen. Bland er är det himmelens matematik som skall gälla, säger Jesus till Petrus.

Det är kyrkans uppdrag att låta det som gäller i den vertikala dimensionen, alltså i vårt förhållande till Gud, också få gälla i den horisontella dimension, det vill säga i vårt förhållande till varandra. Och är det inte det vi ber om i Herrens bön? Att himmelens vilja skall ske också på jorden. ”Låt din vilja ske på jorden så som i himlen” och så lägger vi till ”Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.”

Det hänger ihop vårt förhållande till varandra och Gud. Men korset ritas alltid först med dess vertikala linje. Guds förlåtelse kommer först. Men för att det skall bli ett kors, tecknet för försoningen, behövs också den horisontella linjen. Därför ber vi om hjälp att förlåta varandra inte sju gånger, utan sjuttiosju gånger.

Janåke Hansson
präst Svenska kyrkan Tjörn

10 söndagen ef Nådens gåvor

2 Mos 19:3-8

Mose gick upp till Gud, och Herren talade till honom från berget: ”Så skall du säga till Jakobs släkt och förkunna för Israels folk: [4] Ni har sett vad jag gjorde med egypterna och hur jag har burit er på örnvingar och fört er hit till mig. [5] Om ni nu lyssnar till mig och håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk – ty hela jorden är min – [6] och ni skall vara ett rike av präster och ett heligt folk som tillhör mig. Detta är vad du skall säga till Israels folk.”

[7] När Mose kom tillbaka kallade han samman folkets äldste och förelade dem det som Herren hade befallt honom att säga. [8] Folket svarade med en mun: ”Allt vad Herren har sagt vill vi göra.” Och Mose gick tillbaka till Herren med folkets svar.

Rom 12:3-8

I kraft av den nåd jag har fått säger jag till var och en av er: ha inte för höga tankar om er själva utan tänk som man bör tänka, med självbesinning, så att var och en rättar sig efter det mått av tro som Gud har tilldelat honom. [4] Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, [5] så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra. [6] Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, [7] tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, [8] tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet.

Matt 18:18-22

Jesus sade: ” Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. [19] Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. [20] Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.” [21] Då kom Petrus fram till honom och sade: ”Herre, hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger?” [22] Jesus svarade: ”Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.”

 Bibelfrågan ”Sjuttiosju eller sjuttio gånger sju?>>

 

 

Böneapp

Pray as you go

Pray as you go

Det har varit en hel del skriverier om appen och spelet Pokémon Go och många är de församlingar som hakat på och erbjuder laddningsplatser – både bokstavligt till telefonerna men också andligt i form av att få tända ljus och komma in i kyrkorummet för att be.

Men det finns ju givetvis andra appar som du kan ladda ner till din telefon när du är ute och går.

Till exempel ”Pray as you go” som är en app där du under cirka 10-13 minuter får en kort andakt med klockor, musik, text och bön. Ett sätt att få hjälp med den dagliga andakten. Appen är på engelska.

http://pray-as-you-go.org/75/

Kyrkguiden - appen för din telefon.

Kyrkguiden – appen för din telefon.

Sen påminner jag också om Kyrkguiden som du kan ladda ner. Med hjälp av den guiden så hittar du din närmaste kyrka, du kan se när det är gudstjänst, du kan få påminnelser. Du kan också hitta dagens texter och böner.

https://www.svenskakyrkan.se/appar

Sen kan du alltid gå in på Svenska kyrkans webbsida och skriva in en bön och tända ett virtuellt ljus.

https://be.svenskakyrkan.se/#/

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Det kom ett brev…

I dag kommer predikan från Linda Lindblad. Om du vill kan du höra henne live i Valla kl 10.00, Åstol kl 14.15 eller Klövedal kl 19.00. Välkommen.

I min hand så har jag ett kuvert. Ett stängt kuvert och på det står det; ”Till alla kristna på Tjörn.” Det är ett brev till oss. Vi är adressaten men vem är det som har skrivit brevet?

Brev

Brev

Vi ska  göra en tankeövning och tänka oss att det är aposteln Paulus som har skrivit detta brev till oss idag. Aposteln Paulus som vi brukar räkna som kyrkans första teolog, han som förföljde kristna men drabbades av kärleken till Jesus och blev troende. Paulus som har skrivit så många brev till de första kristna församlingarna i världen. Det är han som har skrivit till oss. Vi behöver tänka och fråga oss idag vad det är han vill säga till oss.

Första frågan är vilka rykten har han hört om kristna på Tjörn? Har han hört att vi har lagt av oss den gamla människan? Att vi försöker iklä oss den nya människan – det som Paulus uppmanar de kristna i Efesos att göra? Att vi när vi klär i oss den nya människan också förnyas i ande och förstånd.

Har han hört rykten om att vi ljuger?  Har han hört att vi stjäl?

Har han hört att vi talar sanning här på Tjörn? Har han hört om vår tro här på ön? Så som Paulus ofta beskriver att han har hört om församlingarna då. Deras trosvisshet. Om kärleken till alla de heliga. Och att han skulle skicka med oss nåd och frid från Gud vår fader. För det skulle han väl göra ?

Hur skulle han beskriva det kristna livet på ön ? Lever vi efter rådet han gav till de i Efesos att de skulle försonas med varandra innan natten. ”Låt inte solen gå ner över er vrede”  skriver han som ett mycket handfast råd till kristna då. Lever vi så?  Vilka råd skulle han ge oss som församling och enskilda ? Vilka utmaningar har vi?

Det är ett tankeexperiment som jag vill tro är viktigt att lägga sig vinn om ibland. Vi har idag tagit del av brevet Paulus skrev till de första kristna i Efesos. De kämpade i mångt och mycket med det som vi kämpar med idag, som enskilda och församling. Idag så står vi i samma utmaningar. Det är ju inte så enkelt att leva ett kristet liv. Vi är människor och vi gör missar och prioriterar fel ibland. Vi tröttnar. Vi orkar inte. Vår kärlek svalnar.

Minns då, kära församling, att det inte finns några löften om att det ska vara problemfritt att leva ett kristet liv. Inga sådana löften. Men vi har löften om att vi inte kommer att vara ensamma. Aldrig ensamma. Aldrig övergivna. Det bär. Varje dag.

Att leva ett kristet liv med kärleken till Jesus gör att vi inte kan blunda för orättvisor, blunda för förtryck, blunda för saker som sker som är emot Guds kärleks vilja. Det är tungt att inse sitt eget ansvar i detta.

Vi har fått ansvar och det är inte alltid enkelt.

”Av den som har fått mycket ska det krävas mycket” pratar Jesus om i evangeliet idag. Ett ansvar att ta hand om det vi är satta att vårda. Har vi fått mycket, du och jag ? Ja. Vi har fått våra liv. Ett människoliv här och nu. Vi har fått mycket det är helt klart. Ett människoliv med allt vad det innebär. Vi är rika.

Men vi är inte övergivna. Om och om igen får vi återvända. Be om förlåtelse. Bli förlåtna. Hämta kraft.

Gud sätter inte krokben. Låt oss minnas att Gud vill att vi ska vara goda förvaltare.

Gud vandrar vid vår sida och leder och styrker.

Guds kärlek genom hans ord.

Guds kärlek genom hans ord.

Kristen tro stavas kärlek. Allting grundas i kärleken. Den allomfattande och övergripande och grundläggande. Kärleken och dess goda verkningar i världen. Bo Setterlind diktar om kärleken. Nu får vi höra den och därefter får vi en stund i tystnad inför Levande Gud.

Sådan är kärleken

Den kommer fågelvägen och vi förstår att vi inte har något val.

Vi måste ta emot den som man tar emot en ängel som plötsligt landar i vår tåredal.

Vi måste ta emot den som man tar emot en sägen

och tro med samma tro som barnet har.

Sådan är kärleken,

vi ville välja men hade inget val.

Bön; Gud idag tackar vi dig för livet. För våra liv som vi har fått. Tack att du aldrig överger oss. Tack att du hjälper oss att förvalta det vi har fått. Amen

Linda Lindblad
Präst Svenska kyrkan Tjörn

Läs alla texterna här för nionde söndagen i Trefaldighet>>

Pokémon Go utanför våra kyrkor på Tjörn

Pokemon Go

Pokémon Go

Har du sett människor som är ute och går, ibland ensamma, ibland i stora klungor? Unga, äldre, hela familjer, stora gäng? Alla med näsan i en mobiltelefon och letande fram och tillbaka?

Det är det nya spelat som du kan ha på din iPhone – Pokémon Go. Ett spel där man via sin telefon går ut och letar efter Pokémons som man ”fångar” med sin telefon. Då behöver man bollar – dessa kan man ladda på Pokestops. Och sen finns det gym där man kan träna sina Pokémons. Låter det konstigt? Ja, är man inte inne i Pokémonsvärlden så känns det helt främmande. Abstrakt, men ändå i riktiga världen.

På bara två veckor så har det här spelet spridit sig som en löpeld över världen och det spelas överallt. Och det som är bra med spelet är att man måste ut och gå för att hitta Pokémons. Så alla är ute och promenerar.

Det har visat sig att det finns flera Pokémons vid våra fantastiskt vackra kyrkor på Tjörn! Det är vi glada för. Därför har vi också sett till att det finns möjlighet att till exempel ladda telefonen om det skulle behövas (Skärhamns kyrka). Passa på att titta in i våra kyrkorum när du ändå är utanför och letar Pokémons.

http://www.expressen.se/dinapengar/tips-for-dig-som-ar-nyborjare-pa-pokemon/

http://www.dagen.se/pokemon-ger-kyrkan-mojligheter-1.754833

Mariakyrkan i Växjö har tagit fasta på det här men påminner också om Magnus Ladulås regel från 1280!

Mariakyrkan i Växjö

Mariakyrkan i Växjö

 

Ingen sommarstiltje i Svenska kyrkan Tjörn

Läs sommarfoldern uppmanar kommunikatör Carina!

Läs sommarfoldern uppmanar kommunikatör Carina!

Den som har läst vårt sommarprogram och sett alla evenemang som Svenska kyrkan Tjörn ordnar i stort och smått ser att det verkligen inte är sommarstilje i kyrkan!

Du kan gå guidad tur, du kan gå på konstutställningar, du kan gå på konserter, du kan gå på gudstjänster. Och givetvis finns vi där om du har behov av samtal eller andra frågor.

Men själv är jag nu på semester i tre veckor och det kommer att innebära att det blir lite mer stiltje på bloggen och kanske på facebook under en period.

Men jag återupprepar – läs vårt sommarprogram och besök något av alla våra fantastiska evenemang som är kvar på sommaren.

www.svenskakyrkan.se/tjorn/sommar

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Margaretadagen på onsdag 20 juli

Margareta Huitfeldt. Foto Sundsby vänförening

Margareta Huitfeldt. Foto Sundsby vänförening

Fruntimmersveckan och på onsdag firas Margaretadagen med en mängd olika aktiviteter.

Klockan 13.00 är det invigningskonsert i Valla kyrka med trio Zilliacus Raitanen. Maria Johannessen läser texter av kvinnliga poeter.

Klockan 14.30 fortsätter programmet på Sundsby säteri

Klockan 19.00 är det sommarpub i Valla församlingshem med Trio Kaja. Livet Nord (fiol och altfiol), Daniel Wejdin ((kontrabas) och Camilla Åström (dragspel). Det blir mat och dryck och Quiz.

Trio Kaja

Trio Kaja

Välkomna!

https://www.facebook.com/events/206118943115258/

Margareta Huitfeldt>>

http://sundsbyvanforening.se/arrangemang/margaretadagen/

http://www.tjorn.se/tjornskundcenter/tjornskundcenter/vanligafragor/vanligafragorsundsby.4.3c07add01325b0d404c8000911.html

 

 

Kristen tro – ingen privat angelägenhet

Predikan av Kristofer Strid. Du kan lyssna på Kristofer live i Klädesholmens kyrka kl 9.30 eller Valla kyrka kl 19.00.

Andlig klarsyn

Här hittar du söndagens texter>>

Hammare Foto Gustaf HellsingDagens Bibeltexter handlar om att bygga och på ett sätt faktiskt att bygga sitt liv. Vad bygger du ditt liv på? I episteltexten menar sig Paulus vara en klok byggmästare som fått lägga grunden med stort G, Jesus Kristus, och den grunden får någon annan bygga vidare på. Vad menar egentligen Paulus med att bygga med guld, silver eller ädelstenar? Trä, gräs eller halm?

Jag tänker lite på berättelsen om de tre små grisarna och vargen…kommer ni ihåg den? Istället för vargen låter Paulus oss veta att dagen som kommer med eld skall avslöja och pröva vad vars och ens arbete är värt. Den vars bygge består skall få lön och den vars bygge som brinner ner skall bli utan lön. Men det finns hopp om räddning också för den byggaren (men inte bygget), men han skall räddas ”som ur eld”.

I evangelietexten avslutar Jesus bergspredikan med att kontrastera en klok och en dåraktig husbyggare. Det kloka är att bygga på berggrunden istället för sanden som den dåraktige. Båda verkar ha samma förutsättningar ”den som hör dessa mina ord…”, men skillnaden ligger i hur man handlar efter Jesu ord eller inte.

Hur skall vi förstå detta? Ordet behöver praktiseras – sättas i rörelse – och det gör det genom efterföljelsen! Alltså genom att ta emot det, låta det gestalta sig i mitt liv och ge det vidare till och i världen.

Omigen vore det bekvämt med tre punkter hur vi gör detta, men det fungerar så sällan så. Dessutom skulle det möjligen kunna funka så för mig, men kanske troligen på ett helt annat sätt för dig. Men i efterföljelsens vardagsliv visar det sig snart vad som är berggrund och sand, vad som håller att bygga på och inte. ”Bli ordets görare, inte bara dess hörare, annars tar ni miste” skriver Jakob i sitt brev. ”Att göra goda gärningar gör inte någon kristen, men en kristen gör goda gärningar.”

Ljusbäraren i Klövedals kyrka. Foto Carina Etander Rimborg

Ljusbäraren i Klövedals kyrka. Foto Carina Etander Rimborg

Alltså: byggandet är inte frälsningsavgörande (för mig), men som en konsekvens av att jag följer Jesus (vilket kan få leda någon annan till Jesus). På så vis kan kristen tro aldrig enbart vara en privat angelägenhet.

Mycket av problemet inom teologin – och kanske även i viss mån prästutbildningen i Sverige – är att den fokuserar till så stor del på hjärnans kunskap och aldrig blir hjärtats erfarenhet och når ut i händerna. Det är lätt att bli andligen övergödd! Gud vill inte bara vara en tankeprodukt utan någon som det går att leva i en personlig relation till – det personliga samtalet med Mästaren är alltid viktigare än att läsa vad andra människor tänker om Honom (och det säger jag, som är en läsare!).

Och så kommer vi tillbaka till de där obekväma orden av Jesus i början av evangelietexten: ”På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’ Då skall jag säga dem som det är: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!”

Magnus Malm skriver ungefär såhär i en av sina böcker: I gamla testamentet används ordet ”att känna” på ett särskilt sätt. Samma ord kan användas om ett samlag mellan man och kvinna (”han kände henne”) som om att känna Gud. Kan det sägas tydligare att kunskapen om Gud aldrig kan fastna vid en teori?

Kristofer Strid
Präst Svenska kyrkan Tjörn

Träbåtsfestivalen och kyrkligt bryggkaffe

Fika

Fika

I helgen (16-17 juli) är det Träbåtsfestival i Skärhamn. http://trabat.se/ Då kommer hela Skärhamns hamn att vara full av träbåtar och det händer massor av saker hela tiden.

Och givetvis finns Svenska kyrkan Tjörn med. På utställningsplatsen kan du besöka Svenska kyrkan Tjörn, få en kopp kyrkligt bryggkaffe och hämta Petrus med hela sommarfoldern, där alla våra evenemang finns samlade.

Du kan också hitta våra evenemang på www.svenskakyrkan.se/tjorn/sommar

Jag kommer att tänka på Carolas låt (musik Lasse Axelsson) ”Som en båt i en säker hamn”, här framförd av Bollebygds församlings lilla sommarkör 2013.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Prokrastinering

Prokrastinering – att skjuta upp något som en egentligen borde göra och göra något annat istället. ( http://www.prokrastinering.se/ )

Är det detta som har hänt med sommaren? Ibland känns det så. Men tittar jag på bilderna som jag fått från evenemangen från Härön förra veckan (se nedan) så ser det faktiskt ut som om det är sommar.
Vilket inte är samma känsla när jag får när jag tittar ut genom fönstret och regnet slår mot rutorna eller tunga skyar drar över himlen.
Själv har jag prokrastinerat en hel del den här sista veckan innan semestern. Eller kanske är det så att jag har haft ”ställtid” som Barbro Bodil Jönsson pratade om i boken ”Tio tankar om tid”. Att man bearbetar saker i sitt inre och tänker på dem medans man faktiskt gör andra saker.
För mig har det gällt webbsidan för Svenska kyrkan Tjörn. I slutet av april bytte Svenska kyrkan hela sin webbplattform och webbsidorna fick nytt utseende. I början flyttade jag bara över sidorna (jämför med att flytta in flyttkartongerna i rätt rum). Men nu har jag försökt att packa upp innehållet, strukturera, slänga, sortera och göra det begripligt. Det har varit en hel del pill med det. Därav prokrastineringen – det är lätt att börja med andra uppgifter på morgonen.
En webbsida är ett levande dokument. Och det ska också vara lätt att hitta. Gå gärna in och titta. Kom med konstruktiv kritik, gärna glad tillrop och förslag på förbättringar så ska vi försöka göra platsen lätt tillgänglig för alla.
www.svenskakyrkan.se/tjorn
/Carina Etander Rimborg
kommunikatör
Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

Härön 8 juli 2016. Eva Blume och Gjert Magnusson. Foto Owe Berntsson

108 pers kom på Familjedag på Härön. 9 juli. Vi trollbands av Den glada trollkarlen som hade ett finfint trolleriprogram som avslutades med att alla 45 barn fick en personligt vald ballongfigur med sig hem.  Fin dag.  Foto Linda Lindblad

108 personer kom på Familjedag på Härön. 9 juli. Vi trollbands av Den glada trollkarlen som hade ett finfint trolleriprogram som avslutades med att alla 45 barn fick en personligt vald ballongfigur med sig hem. Fin dag. Foto Linda Lindblad

 

Att pilgrimsvandra eller bara gå ikapp sig själv

Pilgrim St Olofsmärket

Pilgrim St Olofsmärket

Svenska kyrkan la upp en bild och en fråga på sin facebooksida.

Pilgrimsvandring Svenska kyrkan Facebook-fråga 12 juli 2016

Pilgrimsvandring Svenska kyrkan Facebook-fråga 12 juli 2016

 

En pilgrimsvandring kan vara en timmes promenad eller en vandring på flera månader. Man kan vandra ensam eller flera tillsammans. Har du provat att pilgrimsvandra? Vad tyckte du?

Hos Svenska kyrkan Tjörn har under sommaren funnit och kommer att finnas några tillfällen att pilgrimsvandra tillsammans. Närmast är det 21 juli på Dyrön och därefter 12 augusti på Åstol. (se vårt sommarprogram för mer information>>)

Att pilgrimsvandra är något man kan göra kort eller långt. En timme eller flera dagar. Ensam eller tillsammans.

Här hittar du en massa information om pilgrimsvandring i Sverige

http://www.pilgrimisverige.se/

Det finns också möjlighet att pilgrimsvandra mitt i Göteborg. Information om det hittar du här:

https://www.svenskakyrkan.se/goteborg/pilgrim

Och vår grannö Orust håller också regelbundet pilgrimsvandringar:

https://www.svenskakyrkan.se/orust/pilgrimsvandra

Så – är du sugen på att pilgrimsvandra? Kanske bara gå ikapp dig själv?

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör