Sommarkyrkans sista körkonsert ikväll

Legatokören från Göteborg.

Legatokören från Göteborg.

I kväll är det sommarkyrkans sista körkonsert. Vi kommer givetvis fortsätta med gudstjänster, konserter och en väldigt massa olika verksamhet – men detta är det sista evenemanget som vi har under rubriken ”sommarkyrka”.

I kväll kan du komma till Stenkyrka kyrka kl 19:00 och lyssna på den Göteborgsbaserade Legatokören som under ledning av Charina Widmark sjunger. Det blir en repertoar alltifrån jazz till visor och gospel.

Varmt välkomna till Stenkyrka kyrka kl 19:00 ikväll 31 augusti.

Legatokören>>

Biskop Sören i Karlstad stift

Biskopsvigning 28 augusti 2016. Foto Magnus Aronson IKON

Biskopsvigning 28 augusti 2016. Foto Magnus Aronson IKON

Söndagen 28 augusti fick Svenska kyrkan en ny biskop. Det var Sören Dalevi som blev vigd till biskop i Karlstad stift.

Läs mer om biskop Sören här>>

Svenska kyrkan har fjorton biskopar och tretton stift. Anledningen är att ärkebiskopen inte har ett eget stift, utan det finns två biskopar i Uppsala stift. Ärkebiskopen har ansvar för en liten del av Uppsala stift samt hela Svenska kyrkan.

Dessa är Svenska kyrkans biskopar

Under nästa år kommer biskop Per Eckerdal att gå i pension och det ska väljas en ny biskop för Göteborgs stift. Den som får välja biskop är alla präster och diakoner i stiftet samt lika många lekmän (förtroendevalda) som är utsedda i församlingarna. Stiftsstyrelsen får också vara med och välja.

Biskoparna bildar tillsammans ”Biskopsmötet” som har uppgifter tillsammans. Det kan du läsa om här>> En av dessa uppgifter är att komma ut med biskopsbrev som brukar vara som små böcker, där biskoparna lyfter aktuella och viktiga frågor. Det senaste biskopsbrevet handlade om diakoni. Du hittar alla biskopsbreven att läsa på webbsidan här (längst ner)>>

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Vänskapsband

14e söndagen ef Trefaldighet. Vi hämtar tankarna inför söndagen hos Svenska kyrkans webbsida och Satu Rekula som är komminister för Sverigefinska verksamheten i Oskar Fredriks församling, Göteborgs stift.

Svenska kyrkan: Tankar inför helgen>>

Foto: Emma Dahlbäck IKON

Foto: Emma Dahlbäck IKON

14:e söndagen efter trefaldighet

”De är bästa kompisar”. Under de gångna veckorna har jag hört dessa ord många gånger när jag har sett på OS hemma i soffan. I mina ögon har idrottare varit konkurrenter tills det har visat sig att de är bästa vänner. Även om de har tävlat om samma guldmedalj. Efteråt har förloraren lyckats med konsten att glatt och ärligt gratulera vinnaren, sin goda vän.

Idrottande bästisar har i tv berättat hur de umgås flitigt under förberedelsetiden och stöttar varann vid träningar. Som om de var sammankopplade med ett osynligt band till ett enda paket, dekorerat med snören i vackra färger, kanske med guld- eller silverkant. En gåva som de ger varandra dag efter dag.

Dessa idrottare bildar ett internationellt kompisgäng som består av atleter från många länder och kulturer. Deras engagemang håller dem ihop så starkt att förbindelsen rivs inte sönder av allt det som skiljer dem åt. Idrotten är som bäst när den förenar träning och spänning med hängivenhet och gränslös kärlek.

Medtävlare peppar mig när jag kämpar i livets OS-grenar, och jag hejar på dem. Var och en ber för alla.

Vi som inte ingår i något OS-lag tillhör kanske inget lag över huvud taget, varken internationellt, interkulturellt eller egenkulturellt. Ingen grupp att spela minigolf med. Möjligtvis är vi inte ens våra egna bästa kompisar, tillfreds med oss själva. Då blir världen en ensam tävlingsarena som knappt går att klara av utan stöttande kamrater. Sådana som ger en klapp på axeln vid förluster och motgångar.

Det finns dock något som länkar oss samman även när vi kämpar till synes utan stöd. Jag talar om ett skimrande vänskapsband, en gyllene känsla som gör att man ler när man träffas, att man vill heja på varandra.

Jag upplever medlemskapet i Jesu Kristi team på det sättet. Det är ett universellt lag som präglas av tillgivenhet och gemenskap. Vi paketeras ihop med hjälp av ett glädjeband – Anden – ett himmelskt gummiband som är så töjbart att vi kan bli fler och fler.

”Om det alltså finns tröst genom Kristus, uppmuntran från kärleken och gemenskap från Anden, om det finns ömhet och medkänsla, gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet. Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag”. Så skriver aposteln Paulus (Fil. 2:1-2).

Som medlem i Jesu Kristi team behöver jag inte löpa ett maratonlopp i ensamhet. Jag springer min sträcka i vänskapens tecken, i uppmuntrans tecken, i leendets tecken. Medtävlare peppar mig när jag kämpar i livets OS-grenar, och jag hejar på dem. Var och en ber för alla. Den himmelska guldmedaljen skymtar inom räckhåll. Låt oss glädjas åt det välsignade teamet och be vår Herre att stärka vår laganda ytterligare.

”Det kan vi göra för rätt och för fred:
vi kan be och svara på vad andra ropar och ber,
gå samman steg för steg, och något sker,
för Jesus finns bland oss i dag,
Jesus finns bland oss idag.” (Sv Ps 591:1)

Satu Rekola
Komminister för sverigefinsk verksamhet
Oscar Fredriks församling, Göteborg

Läs alla texterna för helgen här>>

Detta gör Svenska kyrkan för utsatta kristna

Foto Magnus Aronson IKON

Foto Magnus Aronson IKON

I den senaste debatten i kyrkliga medier, men även andra tidningar så har Svenska kyrkan fått kritik för att inte ställa upp för de förföljda kristna i världen.

Så här står det på Svenska kyrkans webbsida>>:

Som kyrka och medkristna ser vi med sorg och förtvivlan på hur kristna förföljs för sin tro. Här berättar vi om vad vi gör för dem, men också för utsatta människor med en annan tro.

Vad gör Svenska kyrkan för förföljda kristna? Erik Lysén, internationell chef berättar om stödet till kristna och andra som förföljs för sin tro.(1 min: 39 sek)

Vi hör om kristna som förföljs och mördas, utsätts för våld och övergrepp och om hur kyrkor attackeras.

Kristna är idag mycket utsatta på många platser i världen, framför allt i Mellanöstern.

De som utför dessa våldsamma och onda handlingar säger ibland att de gör det på uppdrag av sin egen religion.

Svenska kyrkan fördömer allt våld som sker i religionens namn.

Kristna stöttar varandra världen över

Det finns ett starkt band mellan kristna i hela världen – vi tillhör samma världsvida kyrka. Därför ber vi för de förföljda kristna och stöttar dem.

Samtidigt mördas och förföljs också människor med annan tro. De tillhör världens största religioner, som islam och judendom, och de tillhör minoriteter, som yazidierna i Irak och Syrien.

Alla människor är skapade till Guds avbild. Därför omfattar våra böner och vårt stöd också dem.

Ärkebiskop Antje Jackelén har formulerat det så här: ”Vi hjälper människor inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna”.

Vanliga frågor om terror och förföljelse

Många människor hör av sig till Svenska kyrkan, ofta via Facebook och Twitter, om var kyrkan står i frågor kring förföljelse och vad kyrkan gör. En del undrar, andra kritiserar eller uppmuntrar. Här nedan svarar vi på några återkommande frågor och kommentarer.

Vad säger Svenska kyrkan om terror i islams namn?

Terror som utförs i islams namn vanhedrar religionen. Ofta försöker de som använder terror mot andra människor hämta stöd från heliga texter och/eller från politiska eller ideologiska doktriner.

När terrorn sker i religionens eller Guds namn är den ett hån mot religionen och mot Gud.

Borde inte Svenska kyrkan koncentrera sig på att stödja kristna?

Vi vill verkligen stärka kristna som lever som minoriteter och det gör vi. Vi tror också att det är nödvändigt att vi arbetar för dialog mellan människor med olika religioner.

Tillsammans med våra samarbetspartner världen över arbetar vi för konfliktlösning och mänskliga rättigheter. Läs gärna mer längre ner under rubriken Stöd till utsatta troende.

I en katastrofsituation är det alltid viktigast att nå ut med stöd till människor i nöd. Då frågar vi inte efter vilken religion en människa har.

I Svenska kyrkans stöd i flykting- och katastrofsituationer följer vi samma humanitära principer som andra internationella biståndsaktörer följer i flykting- och katastrofsituationer.

Om vi enbart skulle hjälpa de kristna i ett flyktingläger, skulle vi medverka till att öka motsättningarna mellan religioner och människor. Vi tror istället att en dialog mellan olika religiösa grupper och samarbeten mellan människor av olika religioner är en väg till fred.

Varför flyger ni inte ut kristna från Syrien?

Vi önskar att vi kunde rädda varje utsatt människa. Men Svenska kyrkan har ingen möjlighet att hjälpa kristna i Mellanöstern att fly till Sverige eller att ge människor asyl. Att skydda människor på flykt och värna asylrätten är världssamfundets uppgift och ansvar.

Det Svenska kyrkan kan göra och gör är att driva frågan om att skapa säkra flyktvägar från konflikten till Europa. Inga människor ska behöva dö på Medelhavet!

Vad gör ni för flyktingarna i Europa och Mellanöstern?

Sedan konflikten i Syrien startade ger vi ett omfattande stöd för att flyktingar i området ska få ett drägligare liv.

Det handlar till exempel om stöd till syriska flyktingar som flytt till grannlandet Libanon, och om flyktingar i Grekland och Ungern.

I november 2014 beslöt kyrkomötet att öka stödet till arbetet för utsatta människor i Mellanöstern. Bakgrunden är den allvarliga situationen i hela regionen, där de utsatta kristna ingår. Det handlar om 30 miljoner kronor fram till år 2020.

Hösten 2015 beslutade kyrkomötet att avsätta 75 miljoner kronor till arbetet med asylsökande och flyktingar. Pengarna används både i Sverige och internationellt.

Läs om arbetet för flyktingar internationellt.  

Läs om arbetet för flyktingar i Sverige (på Svenska kyrkans nya webbplats). 

Varför vill inte Svenska kyrkan säga att det pågår ett folkmord mot kristna?

Svenska kyrkan beslutar inte om vad som juridiskt sett är ett folkmord. Men vi ställde oss bakom EU-parlamentet när det beslutade att kalla övergreppen mot kristna och yazidier i Irak och Syrien för folkmord.

Det är viktigt att de som har begått de avskyvärda brotten i Syrien och Irak ställ inför rätta. Men oavsett hur grymheterna klassas juridiskt fortsätter Svenska kyrkan att arbeta intensivt för att rädda liv och skydda människor i konflikten.

Så stöder vi utsatta troende

I Mellanöstern och även i Pakistan och i länder i Afrika arbetar vi med att

  1. stärka de kristna lokalt
  2. bygga relationer mellan religioner
  3. utbilda och forska
  4. slå larm
  5. verka i det tysta

1. Vi arbetar med att stärka de kristna lokalt

Svenska kyrkan har regelbundna överläggningar med kyrkor och samarbetspartner över hela världen. Ofta har de stor kompetens i hur man kan arbeta med konflikter och mänskliga rättigheter.Våra samarbetspartner vet också bäst vilket stöd de behöver.

Vår roll är att bidra med erfarenheter, finansiering och, vid behov, med personal. Ibland ger Svenska kyrkan stöd direkt, ibland arbetar vi tillsammans med regionala eller internationella organ.

2. Vi bygger relationer mellan religioner

Internationellt:
Vi ser att Mellanöstern polariseras och radikaliseras. Svenska kyrkan stöder och samarbetar med

  • Mellanösterns kristna råd, MECC, som är det centrala ekumeniska organet för hela Mellanöstern
  • World Student Christian Federation Middle East som har lokalavdelningar i de flesta länder i Mellanöstern och Nordafrika och Sudan
  • Near East School of Theology som utbildar präster i Beirut, Libanon.

Svenska kyrkans mål är att bygga starka relationer mellan olika religioner och verka för demokratiska, sekulära stater med grundlagsskydd för mänskliga rättigheter och religionsfrihet.

I augusti 2014 undertecknade Lutherska världsförbundet, som Svenska kyrkan är en del av, en så kallad avsiktsförklaring om samarbete när det gäller katastrofarbete tillsammans med Islamic Relief Worldwide. Målet är att bidra till fredliga och stabila relationer över religionsgränserna.

Lutherska världsförbundet samarbetar redan med Islamic Relief Worldwide när det gäller stöd till flyktingarna i Kenya bland annat när det gäller stöd till utvecklingsstörda barn i flyktinglägren.

I Sverige:
Religionsfriheten kränks ibland också i vårt eget land till exempel när religiösa lokaler attackeras eller när människor inte vågar bära den judiska kippan av rädsla för trakasserier. Tillsammans med Sveriges kristna råd och Sveriges interreligiösa råd har vi ögonen på samhällsutvecklingen, driver kampanjer och utbildar.

Andra länder har längre erfarenhet av att leva sida vid sida, med olika trostraditioner, än vad vi har och vi lär av varandras erfarenheter.

Att överbrygga klyftor är en överlevnadsfråga när polariseringen mellan olika grupper i ett samhälle växer.

Religionen kan antingen bidra till splittring i ett samhälle eller till sammanhållning. Därför anser vi att religiösa ledare måste erkänna sitt ansvar för fred genom att arbeta för tolerans och dialog med andra religioner.​

3. Vi arbetar med utbildning av allmänhet och myndigheter

Kunskap motverkar rädslor, fördomar och felaktiga slutsatser. Svenska kyrkan driver forskningsprojekt och utbildar. Det gör vi både själva och tillsammans med andra, i Sverige och utomlands.

4. Vi slår larm

När religionsfriheten kränks i Sverige eller i länder där vi har samarbetspartner slår Svenska kyrkan larm. Vi utnyttjar möjligheten att debattera, vi driver kampanjer och vi uppvaktar beslutsfattare i Sverige, i EU och i andra länder.

I de flesta fallen gör vi detta tillsammans med andra kyrkor och samfund i Sverige, exempelvis genom Sveriges kristna rådSvenska missionsrådet och Sveriges interreligiösa råd. Internationellt agerar vi genom bland andra Kyrkornas världsråd.

Ett exempel är att vi i september 2015 mötte premiärministern för den autonoma regionen Kurdistan i norra Irak. Vid mötet lyfte vi behovet av hjälp, skydd och rättigheter för kristna och andra minoriteter. I samband med resan besökte vi även kyrkoledare i regionen.
Läs mer om besöket på vår blogg.​

5.  Vi verkar i det tysta

En del av vårt arbete måste vi tala tyst om av säkerhetsskäl. Idag kan vi till exempel berätta att Svenska kyrkan in på åttiotalet finansierade församlingslokaler och kyrkoreparationer i Sovjetblocket. Det höll vi tyst om då för att inte riskera de kristnas säkerhet.

MER LÄSNING OM UTSATTA TROENDE, RELIGIONSDIALOG OCH ARBETE FÖR MÄNNISKOR PÅ FLYKT

Ödesdigert att möta terrorhot med upprop till kulturkamp, ledare för kristendom, islam och judendom skriver tillsammans i en debattartikel i SvD.

Diskussionen försvåras av det islamfientliga tankekomplexet, debattartikel av ärkebiskop Antje i Dagens Nyheter.

Ärkebiskop Antje Jackelen på DN debatt: Så arbetar Svenska kyrkan mot förföljelse av kristna

Om Svenska kyrkans uppdrag att arbeta för ett värdigt liv för alla människor.

Ärkebiskop Antje Jackelén twittrar om möten mellan religioner.

Om samarbete med andra kyrkor och religioner.

Läs om våra etiska riktlinjer i katastrofsituationer.

Du kan hjälpa migranter och asylsökande i Sverige.

Stöd människor på flykt.

 

Janne Schaffer i kväll i Stenkyrka kyrka

Foto: Lars Bergstrand

Foto: Lars Bergstrand

Trots att det nu återigen börjar bli sommarvärme så närmar vi oss slutet på Svenska kyrkan Tjörns sommarprogram.

I kväll 24 augusti är det den näst sista verksamheten för augusti. Då kommer Janne Schaffer med flera och spelar under rubriken ”Music Story”.

http://janneschaffer.se/

Janne Schaffer är ju en av Sveriges absolut mest kända elgitarrister. Han har under sin karriär hunnit med uppdrag för bland andra ABBA, Toto och Bob Marley samt för en uppsjö av svenska artister, bland andra Björn J:son Lindh och Ted Gärdestad. Dessutom har han haft en solokarriär.(Wikipedia)

I kväll spelar han i Stenkyrka kyrka kl 19:00. Det är ingen entréavgift.

Nästa vecka drar barnverksamheten igång!

 

Foto Magnus Aronson

Foto Magnus Aronson

Nästa vecka startar många av alla våra verksamheter.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/barnverksamheterna

Alla barnverksamheterna i Kyrkans Hus startar vecka 35 (29 augusti-2 september). Du kan läsa om dem här: https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/barnverksamhet-kyrkans-hus

Likaså alla verksamheter i Valla församling och Myggenäs https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/valla-forsamling

Vecka 37 (12-16 september) startar verksamheterna i Skärhamn.

På vår webbsida finns information i kalendern.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/kalender

Är du osäker eller vill veta mer så hör av dig till ansvarig för gruppen eller till expeditionen så ska vi hjälpa till. 0304 66 00 55.

Och körerna startar också – här hittar du information om både barn, ungdoms och vuxenkörerna.

7 september startar barnkörerna i Klövedal och Rönnäng samt den nya ungdomskören i Kyrkans Hus. V 35 startar barnkörerna i Myggenäs.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/musik-och-korer

Foto: Magnus Aronson

Foto: Magnus Aronson

 

 

Kyrkogårdsvandring på Valla kyrkogård

Tisdag 23 augusti har du möjlighet att få en guidad vandring runt på Valla kyrkogård.

Lapidarum på Valla kyrkogård. Foto Carina Etander Rimborg

Lapidarum på Valla kyrkogård. Foto Carina Etander Rimborg

Solveig Persson tar oss runt och visar på intressanta gravar och gravskick. Vi möter människor från förr också tittar också på vårt fina lapidarum. Det är en utställning av intressanta och gamla gravstenar.

Klockan 18 den 23 augusti samlas vi på Valla kyrkogård. Vandringen avslutas med andakt i Valla kyrka och kaffe.

Valla kyrkogård. Foto Carina Etander Rimborg

Valla kyrkogård. Foto Carina Etander Rimborg

Vem är min medmänniska?

Dagens predikan kommer från Kristofer Strid. Du kan också höra honom live i Skärhamns kyrka kl 11, Åstols missionshus kl 14.15 eller Klövedals kyrka kl 19.

De olika texterna har idag ett ganska sammanhållet tema som skulle kunna sammanfattas med ”omsorg för min nästa”. Jesus får en gång frågan: Vem är min nästa? varpå Jesus svarar med liknelsen om den barmhärtige samariern. För att förstå hur radikal den liknelsen är får man försöka hitta två totalt skilda ståndpunkter och visa hur den ene ser sin nästa, medmänniskan, i den andre och för en stund lägger allt annat åt sidan och visar omsorg och kärlek, oförtjänt, mot den andre.

Mitt bordkors som jag har på mitt arbetsrum. Foto Carina Etander Rimborg

Foto Carina Etander Rimborg

Ytterst så gestaltar Jesus detta på korset, då Han bär vårt straff, men faktum är att Jesus också kallar oss som följer Honom att vara små jesusar där vi går fram. Inte i egen kraft, den räcker sällan så långt, men i kraft av Guds helige Ande. ”Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” (Rom 5:8) ”Vi älskar därför att han först älskade oss.” (1 Joh 4:19). Jesus talar också om ett nytt bud, nämligen att vi skall älska varandra! (Joh 13:34-35), men det kan inte längre begränsas till våra ord utan behöver omsättas i praktisk handling.

Dessutom återkommer Jesus till i evangelietexten att det heller inte kan avgränsas till de i min närhet som jag tycker om eller har lätt för. Jesus skärper den judiska lagens krav: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner [och döttrar].” (Matt 5:43-45a).

Och här bränner det till…i alla fall för mig. Det finns ju så många som jag stör mig på! Slutklämmen för dagens evangelietext tycker jag känns ungefär som en smocka rakt i magen: ”Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig.” (Matt 5:48). Men märk väl vad detta är för en text – den är hämtad ur ett ganska långt stycke som kallas Bergspredikan.

Det är inte, som i många andra religioner, något man skall göra för att få kalla sig kristen. Det går inte, vi kan aldrig göra oss förtjänta av Guds gåvor, varken Hans frälsning eller förlåtelse eller något annat. Vi kan bara kalla oss kristna genom att säga till Jesus att det som du gjorde på korset, när du dog för mina synders skull, och det du gjorde i graven, när du besegrade döden, det vill jag skall gälla för mig. Men att kalla sig kristen medför också då ansvaret att bäras av Jesu kärlek och föra den vidare också till alla de där jobbiga människorna därute, oavsett om det är en lillebror eller storasyster, en kommunpolitiker eller en hemlös flykting.

Foto: Himledalens församling

Foto: Himledalens församling

Att låta sig genomlysas av Guds kärlek är att positionera sig så att det blir möjligt. Läsa ur Guds ord och be, helt enkelt att avsätta tid för Jesus i mitt liv. Där kan den största hjärttransplantationen bli möjlig, nämligen den där Gud själv får byta ut mitt stenhjärta till ett hjärta av kött (som det står i Jer 31:31-34) – alltså istället för att vara hårdhjärtad och hålla handen sluten som det står i dagens GT-text – får jag låta Gud klä mig i kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. 

Det hade nog inte vår värld dött av i alla fall…

Kristofer Strid
präst Svenska kyrkan Tjörn

Dagens texter 13 söndagen i Trefaldighet Medmänniskan>>

 

Musiken som helande kraft

I onsdags var jag på ett möte i Uppsala och när jag åkte hem på tåget lärde jag känna en ny person. En person som varit i Kongo och arbetat som ekonomiansvarig 1,5 år på Panzi-sjukhuset  tillsammans med doktor Denis Mukwege.

Panzisjukhuset i Kongo

Panzisjukhuset i Kongo

Jag vet inte om du har hört talas om doktor Denis Mukwege. Han har bland annat varit en av kandidaterna till Nobels fredspris för sin insats för våldtagna och skadade kvinnor i Kongo.

Där pågår systematiska övergrepp på kvinnor i det inbördeskrig som sedan många år lamslår landet. Det går inte att förstå hur hemskt det är.

Birger Thuresson har skrivit en bok ”De bortglömda kvinnornas röst”. Jag har läst boken och recenserar den här>>. Boken berättar om olika kvinnor och deras öden. Kvinnorna förskjuts från sina familjer om de blir våldtagna. Det var många tårar som drabbade mig när jag läste den boken.

Men doktor Denis Mukwege och personalen på Panzi-sjukhuset gör skillnad och hjälper kvinnorna till ett nytt liv. Ett av projekten har artisten Timbuktu varit inblandad i. Se den korta filmen om det här nedan. ”Jag har också en dröm”.

Det finns så fruktansvärt mycket som händer i världen i dag. Människor flyr för sina liv. Människor blir dödade, slaktade, våldtagna och skymfade. Bara för att de tillhör en viss ras, har en viss hudfärg, har en viss religion eller ett visst kön. Låt oss aldrig förblindas utan alltid se vår medmänniska med Jesus ögon. Allas lika värde.

Vi kan vara med och göra skillnad – med stöd till Svenska kyrkans internationella arbete och andra hjälporganisationer som finns runt om i världen.

/Carina Etander Rimborg
Kommunikatör

Diakonins månad

Under varje år så sammanställs ett material från Sveriges Kristna Råd som särskilt riktar fokus på ett området som alla diakoner möter dagligen i sitt arbete.

Diakonins månad inleds i år söndagen den 21 augusti då söndagens rubrik är ”Medmänniskan”. I år är temat ”Ungas psykiska ohälsa” och här presenterar Björn Cedersjö materialet som alla församlingar kan använda.

Svenska kyrkan Tjörn uppmärksammar Diakonins månad bland annat vid två gudstjänster i Rönnängs kyrka. Dels söndagen 11 september då Kvartersrådet har varit med och förberett gudstjänsten. Och söndagen den 18 september då Diakonigruppen har förberett gudstjänsten. Båda dessa söndagar är det Temamässa.

Läs mer om diakonins månad och tema här:

http://www.skr.org/verksamheter/verksamhetsomraden/diakoni/diakonins-manad-2016/