Följ det som händer i Lund i dag

Följ Together in Hope och det gemensamma mötet med Lutherska världsförbundet och Vatikanen.

lutherelementI dag inleds reformationsåret 2017. I Lund möts katoliker och lutheraner. Du som inte är där kan ändå följa händelserna digitalt. Här får du tips.

Följ via svenska kyrkan på Facebook eller se film i vår kanal på Vimeo. Nya filmklipp läggs upp allt eftersom.

Påven landar i Lund kl 11 och åker till domkyrkan

Följ via Svenska kyrkans Facebooksida eller se film i vår kanal på Vimeo.

Gudstjänst i Lunds domkyrka 14.30

Gudstjänsten direktsänds av SVT, på tv eller SVT play.

Eventet Together in Hope på Malmö arena 13.30-18.15

Eventet består av flera delar. Bland annat visas gudstjänsten i domkyrkan på storbildsskärmar. Den delen av eventet filmas inte.

Efter gudstjänsten reser påve Franciskus, Lutherska världsförbundets ordförande, biskop Munib Younan, och Lutherska världsförbundets generalsekreterare, Martin Junge, till arenan.

Under förutsättning att vissa juridiska frågor blir lösta, streamar Svenska kyrkan denna del av eventet på svenskakyrkan.se. Den börjar cirka 16.55.

Om de juridiska frågorna inte löser sig, kan du se filmklipp som löpande publiceras på Vimeo, eller följa eventet via Svenska kyrkan på Facebook.

Presskonferens 18.45

Eventet på Malmö arena avslutas med en presskonferens. Följ via Svenska kyrkans Facebooksida.

Vår kommunikatör Carina Etander Rimborg är med i Lund och kommer kanske att kunna rapportera direkt via vår facebooksida eller vårt twitterkonto. Håll utkik.

https://www.facebook.com/svenskakyrkantjorn/

https://twitter.com/SvenskakyTjorn

Förlåt!

Förlåt. Foto: Konst i Halmstad

Förlåt. Foto: Konst i Halmstad

Dagens predikan kommer från kyrkoherde Johan Ernstson. Honom kan du höra live i Skärhamns kyrka kl 11:00

Förlåtelse utan gräns   Matt. 18:21-35

Jag tänker att förlåtelsens väg är en väg tillsammans. Förlåtelse utan gräns – gränslös förlåtelse – finns det en sådan överhuvudtaget? Och i så fall – hur ska vi då tolka dagens text? Förlåtelse är förvisso ett viktigt ord – och en än viktigare handling.

Som ord uppträder det relativt ofta, men som handling tror jag vi kan vara överens om att vi ser förlåtelsen mindre ofta. Det tål att fundera lite över varför det är så och om förlåtelse utan handling verkligen är en förlåtelse alls…

Förlåtelse utan gräns är för mig – i ett perspektiv – ett skrämmande tema. Det finns så många fällor i de orden. En fälla är att det lätt blir påtvingat och att vi – som kristna – ska förlåta i all evighet utan att det kommer till stånd ett samtal och upprättelse vidare. Utan att det finns en flersamhet eller ens tvåsamhet i begreppet.

Det blir så lätt till envägskommunikation – utan konsekvens.
———————————————————————
Hur ofta säger vi inte – eller har sagt – till barn att de ska säga förlåt när de gjort något dumt, slagit lillebror eller tagit storebrors älsklingslego (eller, än värre, förstört, senaste bygget).

Vi känner igen oss och vi kan då också fundera på hur ofta vi lyckats få denna förlåtelse att bli grundad och följas av handling??

Min fråga blir – både till mig själv varje gång jag avkrävt barnet ett förlåt och till oss – här och nu: Är det inte så att varje förlåt – på något vis – måste förekommas av en bön om just denna förlåtelse.

Det måste finnas en interaktion – jag slår, ångar mig, ber att bli förlåten och får då förlåtelse. Inte – jag slår – säger förlåt och så är allt bra.

Och faktiskt inte heller att förvänta sig en förlåtelse när bönen om densamma har utsagts igen och igen för något som upprepats som mönster – i till exempel misshandel.

Då finns ingen mer förlåtelse – just där, just då är gränsen nådd.

Om vi blir itutade – tillsagda – att alltid och i alla situationer, upprepade gånger förlåta och ta andras brister helt på oss själva – då är det lätt att hamna där – och dessutom tro att det är den enda och riktiga och accepterade vägen vidare. Då, då blir det riktigt destruktivt!

Förlåtelsens väg – är en väg tillsammans.

I texten idag utmanar Jesus oss i förståelsen av förlåtelsen genom en lek med siffror. Petrus tror säkert att han tar i när han nämner den sjufaldiga förlåtelsen – men Jesus tar udden av hans högmod när han säger: Inte sju, utan sjuttiosju gånger! Och med det visar Jesus att hela frågan är orimlig. Förlåtelsen kan, naturligtvis, inte regleras.

Förlåtelsen är avhängig av relationer, sammanhang och tidsrymd – förlåtelse är en process. Förlåtelse kan bara finnas i en given kontext och kanske finns där situationer som öppnar för gränslös förlåtelse – men också sammanhang där ingen förlåtelse är möjlig, inte just då.

Genom liknelsen med kungen och tjänaren beskriver Jesus hur Guds förlåtelse är utan gräns, men det betyder inte en gränslös möjlighet för människan att synda. Tjänaren som blir förlåten men i sin tur pressar sin utsatte broder är en tydlig konkretisering.

Det finns en förlåtelse utan gräns men den verkar inte i ett vakuum och inte heller som typ en hälsokur som det kan vara bra att gå igenom, säg 1-2 gånger per år. Förlåtelsen förutsätter en bön om densamma och ett möte mellan förövare och offer. Förutsätter vilja till förändring.

Förlåtelse kräver försoning – som i sin tur kräver en berättelse och lite karga fakta kring hur det blev som det blev…så att vi i mötet kan få försöka att förstå och få ett sammanhang.

I Sydafrika post-apartheid, efter apartheidens rasåtskillnadspolitik, skapades så kallade Sanningskommissioner på initiativ av bland annat Desmond Tutu. Mötesplatser för att gräva fram sanningen om vad som skett enskilda människor och i den sanningen kunna mötas och berätta för att kunna försonas och förlåta. En svår väg, en lång och smärtsam väg, men den enda vägen tillsammans OCH en väg tillsammans!

Förlåtelsens väg – ÄR en väg tillsammans.

Petrus fråga om förlåtelse av sin broder handlar dessutom om just detta, ett sammanhang – om vi ska spåra textens ursprung. Jesus talar just här om ordning i en församling – församlingsdisciplin med ett annat ord – och texten ska ses också i det ljuset.

Det handlar inte bara om att en gör orätt mot en annan – det är mycket större än så och behöver då hanteras utifrån det. I en församling, en grupp eller i en familj så berörs en helhet bestående av mångfalt fler än de två parter som har en konflikt. Förlåtelsen är, eller blir, en kollektiv angelägenhet, så som det oftast är, tänker jag.

Det är i det större perspektivet – med fler inblandade – som jag tror förlåtelse, synd och skuld verkligen blir intressant och dessutom hanterbart. Annars går vi under i våra egna förtvivlade försök att framtvinga förlåtelse för snart sagt allt som drabbar oss. Eller i avkrävandet av detsamma när vi gjort fel – ibland utan att helt förstå!

Vad vi gör påverkar inte bara oss själva eller några enskilda utan måste alltid tänkas in i en större helhet. Förlåtelsen är, tror jag, långt mer kollektiv än vi kanske i det första tänker på.

Ord och handlingar som beskrivs som synd är ofta så individcentrerat, individualiserat, hos oss i vårt tänkande. Hur ofta har vi inte försökt klämma fram en ”lagom” synd att få förlåtelse för?

Tänk om vi kunde befria oss från detta snäva, egocentriska och småttiga tänkande, i alla fall emellanåt?

Befria oss från individen (oss själva) och istället ägna oss mer åt de verkligt stora synderna och skulderna som håller människor i förtryck och fattigdom och är på väg att helt ödelägga skapelsen vi fått ansvar för. Där behöver vi försoning och förlåtelse som leder till handling.

Förlåtelsens väg är en väg tillsammans.

Förlåtelse utan gräns är omöjlig om det innebär att någon om och om igen ska ha en möjlighet att göra orätt mot någon annan. Förlåtelsen kan aldrig regleras eller begränsas. Vi måste alltid vara beredda att försonas, vara en del av ett samspel där förlåtelse ges och tas emot.
Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus. (Ef. 4:32)

Amen.
Johan Ernstson, kyrkoherde Svenska kyrkan Tjörn

Texterna för 23 söndagen efter Trefaldighet ”Förlåtelse utan gräns”>>

Vad händer på måndag i Lund?

Martin Luther spikar upp sina teser.

Martin Luther spikar upp sina teser.

På måndag kommer ett unikt och historisk möte att äga rum i Lunds domkyrka. Då har Lutherska världsförbundet (som startade för 50 år sedan i Lunds domkyrka) och Vatikanen, med Påven i spetsen, bjudit in till en gudstjänst för att högtidlighålla reformationen som inträffade för 499 år sedan i Wittenberg.

Gudstjänsten kommer att direktsändas i TV1 på SVT. Temat är ”Från konflikt till gemenskap”.

lutherelement499 år är det sedan Martin Luther, enligt traditionen, spikade sina 95 tester på kyrkporten i Wittenberg och det i sin tur blev upptakten till kyrkosplittringen som utmynnade i att katolska kyrkan och protestanterna blev två olika grenar av kristenheten.

Se inslaget från TV4 morgonprogram där ärkebiskop Antje Jackelén berättar om mötet i Lund.
Kyrkan%20laddar%20inf%C3%B6r%20P%C3%A5vens%20bes%C3%B6k

Du kan följa mötet via facebook. https://www.facebook.com/events/

Du kan också läsa om mötet på Svenska kyrkans webbsida.

https://www.svenskakyrkan.se/hope2016

Det här mötet blir startskottet på ett helt års ”firande” och högtidlighållande av reformationen. På Svenska kyrkan Tjörn kommer vi också att lyfta Luther på lite olika sätt under året.

Från Svenska kyrkan Tjörn kommer kommunikatör Carina Etander Rimborg att vara närvarande i sin roll som vice ordförande för Kyrkomötet.

Följ påvebesöket och Together in Hope

På måndag inleds reformationsåret 2017. I Lund möts katoliker och lutheraner. Du som inte är där kan ändå följa händelserna digitalt. Här får du tips.

Presskonferens söndag kl 17.30 i AF-borgen i Lund

Presskonferensen med ärkebiskop Antje Jackelén och Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift.

Följ via svenska kyrkan på Facebook eller se film i vår kanal på Vimeo. Nya filmklipp läggs upp allt eftersom.

Påven landar i Lund kl 11 och åker till domkyrkan

Följ via Svenska kyrkans Facebooksida eller se film i vår kanal på Vimeo.

Gudstjänst i Lunds domkyrka 14.30

Gudstjänsten direktsänds av SVT, på tv eller SVT play.

Eventet Together in Hope på Malmö arena 13.30-18.15

Eventet består av flera delar. Bland annat visas gudstjänsten i domkyrkan på storbildsskärmar. Den delen av eventet filmas inte.

Efter gudstjänsten reser påve Franciskus, Lutherska världsförbundets ordförande, biskop Munib Younan, och Lutherska världsförbundets generalsekreterare, Martin Junge, till arenan.

Under förutsättning att vissa juridiska frågor blir lösta, streamar Svenska kyrkan denna del av eventet på svenskakyrkan.se. Den börjar cirka 16.55.

Om de juridiska frågorna inte löser sig, kan du se filmklipp som löpande publiceras på Vimeo, eller följa eventet via Svenska kyrkan på Facebook.

Presskonferens 18.45

Eventet på Malmö arena avslutas med en presskonferens. Följ via Svenska kyrkans Facebooksida.

 

Ett unikt möte

lutherelementNu på måndag 31 oktober startar reformationsåret. Då kommer ledarna för Romersk-katolska kyrkan och Lutherska världsförbundet till Lund och Malmö för att uppmärksamma 500-årsminnet tillsammans med tusentals deltagare.

Mötet bygger på det gemensamma dokumentet ”Från konflikt till gemenskap” från 2013 som de kristna kyrkorna tagit fram tillsammans.

Under dagen hålls först en ekumenisk bön i Lunds domkyrka och efter det arrangeras det publika eventet ”Together in Hope” på Malmö arena. Budskap om hopp, gemenskap och ansvar för världen står i fokus under hela dagen.

Programmet  och annan relevant information inför den historiska dagen hittar du här: www.svenskakyrkan.se/hope2016

Det historiska mötet i Lund och Malmö är frukten av 50 års ekumenisk dialog mellan lutheraner och katoliker. En milstolpe i den dialogen är dokumentet ”Från konflikt till gemenskap” från 2013.

Dokumentet mynnar ut i fem gemensamma löften, fem ekumeniska imperativ, inför den fortsatta dialogen:

  • Katoliker och lutheraner ska utgå från enhetens perspektiv, inte splittringens. Söka det som förenar, inte det som skiljer
  • Lutheraner och katoliker ska vara öppna för att förändras i mötet med den andre
  • Katoliker och lutheraner ska söka synlig enhet och tillsammans utveckla vad det innebär i konkreta steg
  • Lutheraner och katoliker ska gemensamt återupptäcka kraften i evangeliet om Jesus Kristus för vår tid
  • Katoliker och lutheraner ska vittna tillsammans om Guds barmhärtighet genom tjänst i världen och för medmänniskan

Från Svenska kyrkan Tjörn kommer kommunikatör Carina Etander Rimborg att vara med i Lund i sin roll som vice ordförande i Svenska kyrkans kyrkomöte.

 

I dag ringer vi kl 16:00 i alla kyrkklockor

Idag, 24 oktober, på FN-dagen, ringer vi kl 16:00 i alla kyrkklockor på Tjörn. Vi gör det för alla de som är drabbade av krigen – särskilt i Syrien. Men klockorna hjälper oss också att tänka på alla de som behöver hjälp i världen – Syrien, Grekland, Haiti, Afrika…

Vi kan inte hjälpa alla på en gång – men vi kan bidra med böner och vi kan bidra med pengar.

Svenska kyrkans internationella arbete>>

I lägret Souda på den grekiska ön Chios bor för närvarande ca 700 personer. Detta är en av de få ”öppna” flyktingläger som finns kvar i Grekland sedan regeringen öppnade så kallade hotspot, stängda faciliteter dit alla flyktingar tas för registrering och asylansökan. Det har förekommit uppror bland flyktingarna och på grund av säkerhetsläget och platsbrist på hotspoten låter myndigheterna människor bo kvar i Souda tills vidare. Lägret administreras av migrationsverket i Grekland och UNHCR. Svenska kyrkans lokala partner, Apostoli, bistår bland annat med matpaket, hygienkit, sovsäckar och andra förnödenheter. *** Local Caption *** I lägret Souda på den grekiska ön Chios bor för närvarande ca 700 personer. Detta är en av de få ”öppna” flyktingläger som finns kvar i Grekland sedan regeringen öppnade så kallade hotspot, stängda faciliteter dit alla flyktingar tas för registrering och asylansökan. Foto Magnus Aronson IKON

I lägret Souda på den grekiska ön Chios bor för närvarande ca 700 personer. Detta är en av de få ”öppna” flyktingläger som finns kvar i Grekland sedan regeringen öppnade så kallade hotspot, stängda faciliteter dit alla flyktingar tas för registrering och asylansökan. Det har förekommit uppror bland flyktingarna och på grund av säkerhetsläget och platsbrist på hotspoten låter myndigheterna människor bo kvar i Souda tills vidare. Lägret administreras av migrationsverket i Grekland och UNHCR. Svenska kyrkans lokala partner, Apostoli, bistår bland annat med matpaket, hygienkit, sovsäckar och andra förnödenheter.  Foto Magnus Aronson IKON

 

Är du frälst?

Jesus. Målad av Mats Hermansson.

Jesus. Målad av Mats Hermansson.

Dagens predikan kommer från Jan-Åke Larsson som är präst i Valla församling. Vill du höra honom live så kan du göra det i Stenkyrka kyrka kl 11:00 eller i Valla kyrka kl 17:00.

Är du frälst? Jag har alltid tyckt väldigt illa om när folk frågar så. Jag känner mig påhoppad. Jag tycker att frågan är väldigt på­trängande. Jag tycker att det är en sak mellan mig och Gud, som ingen annan har med att göra.

Men temat idag är ju ”Frälsningen”. Men som många religiösa ord har även ordet frälsning ibland blivit mer av ett hinder än en tillgång för människor.

Ordet kan vara svårt att hantera och ta till sig för nutidsmänniskan, och då är det ändå inte så enkelt att bara ersätta ordet med något annat även om räddning och be­frielse kan stämma ganska bra.

Bättre är kanske att fördjupa sig i det för att nå bakom det lager av fördomar som omger det.

Till att börja med kan det vara ganska stor skillnad på vad vi me­nar med ordet ”frälst”.

Väckelsetidens fråga: ”Är du frälst?” utgår ifrån att frälsningen är ett personligt, individuellt ställ­ningstagande. Det handlar då om att ta emot Jesus och släppa in honom i sitt liv.

Den dagen man gör det är man frälst och många kristna från den här traditionen kan ange tid och datum när detta skedde.

Men om man istället fick svaret. ”Javisst är jag frälst, det blev jag år 33 när Jesus dog på korset”, så utgår det svaret från att frälsning är ett universellt begrepp.

Vid Jesu död på korset blev hela mänskligheten försonad med Gud, därför blev vi alla frälsta då.

Två olika svar på frågan ”Är du frälst?”

I det ena fallet får vi veta att per­sonen blev frälst ett bestämt da­tum i dennes liv, i det andra att det skedde år 33.

Inget av svaren är fel, även om bägge är otillräckliga. Det är inte fel att säga att frälsning innebär ett personligt ställningstagande.

Det är inte heller fel att säga att mänskligheten som kollektiv har blivit frälst vid Jesu död. Ändå är ingen av svaren tillräckligt ut­tömmande.

Men det finns en öppning till ett tredje svar. ”Delaktig av gudomlig natur” talar bibeln om. Och hur ska vi förstå det?

Det kan vara fruktbart att se hur andra kyrkofamiljer uttrycker sig. I de österländska kyrkorna pratar man inte så mycket om frälsning utan mer om gudomlig­görelse, även om det i grund och botten är samma sak som man menar.

Fokus ligger då inte bara på Jesu död på korset utan på detta, att

Gud blev människa genom Jesus

Naturligtvis nekar man inte till att Jesus dog för vår skull på korset, men lika viktigt är att Gud blev människa.

Vissa kyrkofäder går så långt att man formulerar det så att ”Gud blev människa, för att människan skulle bli gud” även om man då stavar gud med litet g.

Och vi är ju skapade till Guds av­bild. I Psaltaren står det att vi skapades nästan till en gud. Jag tror att det är vanligare att män­niskor har för låga tankar om sig själva än för stora.

Människan är inte en oberoende varelse. Vi är inte oss själva nog, även om vissa kanske skulle vilja det. Vi är bara oss själva så länge vi finns i Gud. Grundtanken är att vi ska återgå till det som en gång var.

Vi är skapade för att vara lika Gud men vi har glömt bort vår gudslik­het. Det grekiska ordet för frälsa, betyder egentligen läka eller åter­ställa.

Den nära relation som människan hade med Gud innan ondskan kom in i världen ska återställas, det är det som frälsningen ytterst går ut på.

Och det var därför som Gud blev människa. När vi människor gick bort från Gud så följde han efter oss, genom att bli en av oss.

Och det är först när vi blir delak­tiga i Guds liv, eller delaktiga av gudomligt liv, som vi verkligen blir oss själva.

Genom gudomliggörelsen blir vi mer mänskliga, inte mindre. Det är utan Gud som vi upphör att vara oss själva, då går vi vilse från oss själva.

Eftersom vi människor har vårt ursprung i Gud blir vi verkligt mänskliga först när vi kommer hem till Gud.

Hur ska det kunna bli så? Ja, det sker inte bara genom Jesu död på korset och att vi tar emot synder­nas förlåtelse.

Att knyta frälsningen enbart till händelserna på korset är att be­gränsa det. Istället är hela inkar­nationen, att Gud blev människa, inblandad.

Jesus förenade i sin person män­niska och Gud. Han förenade sig med hela mänskligheten, för vi är alla släkt med Gud.

Därför kan vi alla ta till oss vad Jesus gjorde, både hans död och uppståndelse. Den uppståndne Kristus är slutmålet för oss alla.

Den frälsning som erbjuds oss är inte bara frälsning från synd utan framförallt från död.

Visserligen dör vi alla kroppsligen, men döden kan inte hålla kvar oss, den har Jesus frälst oss ifrån.

Tillbaks till frågan: ”Är du frälst?” Kanske ett bra svar är: ”Inte än”.

Jag har börjat gå vägen men är inte framme ännu.

Frälsning är ingen punkthändelse, vare sig år 33 eller ett datum i varje persons liv, utan något som man blir mer och mer när man lever tillsammans med Gud.

Vi blir successivt mer och mer delaktiga av gudomlig natur och på det sättet också mer och mer sant mänskliga. Det är en process som pågår och som inte avlutas förrän efter döden.

Och eftersom vi är frälsta från döden så är det inte död utan Liv som väntar oss.

Orden ”redan nu men ännu inte” kan användas i många samman­hang. Så även här.

Frälsningen har redan kommit till oss, samtidigt som vi väntar på att den skall nå oss i sin fullhet i det som vi kallar himmelen.

Amen.

Jan-Åke Larsson
Präst Svenska kyrkan Tjörn

Söndagens texter 22 söndagen efter Trefaldighet>>

Vi ringer i kyrkklockorna!

taggtrad-linda-mickelsson-ikonSituationen i Syrien blir alltmer fruktansvärd – vi har hört omänskliga berättelser från Aleppo och i veckan inleddes en offensiv för att återta staden Mosul från Daesh – en stad med miljoner civila (många barn). Som ett tecken på vår medkänsla och solidaritet uppmanar flera av landets biskopar de församlingar som vill att i solidaritet ringa i kyrkklockor och till särskild förbön för Syrien i anslutning till FN-dagen den 24 oktober.

Biskop Per Eckerdal uppmanar församlingarna att be FN-bönen.

FN-bönen :

”Gud, vår jord är bara ett stoftkorn i världsalltet. Det är vår uppgift att göra den till en planet där ingen skall behöva plågas av krig, hunger eller fruktan eller vara utestängd från andra i meningslöst främlingskap för sin härstamnings, hudfärgs eller världsåskådnings skull. Gud, ge oss mod och förutseende att ta itu med detta redan nu, så att våra barn och barnbarn en gång med stolthet kan bära namnet människa.”

 

Svenska kyrkan Tjörn medverkar deltar, dels med vår vanliga helgsmålsringning dels med en extra ringning i alla våra kyrkor på FN-dagen 24 oktober kl 16:00. Då ringer vi fem minuter för Syriens krigsdrabbade folk.

Johan Ernstson
kyrkoherde

bellsforaleppo.org

 

 

Om målaren Tore Kurlberg som inte ville bli känd.

Gemenskapsträff i Valla församlingshem torsdag 20 oktober kl. 13:00 – 15:00

Pelle Stavfeldt. Foto Tjörns hembygdsförening.

Pelle Stavfeldt. Foto Tjörns hembygdsförening.

Pelle Stavfeldt från Klädesholmen berättar om Tore Kurlbergs konstnärskap. Servering och andakt.

Här kan du se en del av Tore Kurlbergs målningar>>

http://www.kurlbergsminnesfond.se/

Hopp

Hopp! Foto Jim Elfström IKON

Hopp! Foto Jim Elfström IKON

”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.” (1 Korintierbrevet 13:13).

Många av oss har hört dessa bibelord i många olika sammanhang. Inte sällan i samband med bröllop. Men även vid andra gudstjänster.

Men jag skulle vilja lyfta hoppet. För utan hoppet – hoppet om en ny dag, hoppet om något bättre, hoppet om att kunna förändra, utan hoppet så faller tron och kärleken ganska platt.

För de människor som i dag lever i krig runt om i världen så är det ändå hoppet om att kriget ska ta slut, hoppet om att få leva i fred, hoppet om att få återvända, hoppet om att få mat, en varm säng, hoppet om en trygg värld, som ändå bär.

Det är lite jag som enskild person kan göra för att hjälpa alla dessa miljontals människor som är på flykt. Men jag kan be. Och jag kan dela med mig av mina pengar. Jag kan avstå från att köpa saker till mig själv för att ge pengarna till bland annat Svenska kyrkans internationella arbete som stöttar flyktingar runt om i världen.

https://www1.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Ett litet sätt att visa på hoppet är också den aktion som Finska kyrkan drog igång, där man fram till den 24 oktober (FN-dagen) låter kyrkklockorna ringa för de drabbade i Syriens Aleppo. Flera kyrkor i Sverige har också valt att låta helgsmålsbönerna den 15 och 22 oktober vara en del av bön och tanke på de krigsdrabbade just i Syrien.

Biskop Per Eckerdal skriver på Göteborgs stifts webbsida om detta och avslutar med bönen:

Gud, vår jord är bara ett stoftkorn i världsalltet. Det är vår uppgift att göra den till en planet där ingen skall behöva plågas av krig, hunger eller fruktan eller vara utestängd från andra i meningslöst främlingskap för sin härstamnings, hudfärgs eller världsåskådnings skull. Gud, ge oss mod och förutseende att ta itu med detta redan nu, så att våra barn och barnbarn en gång med stolthet kan bära namnet människa.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Gör inte skillnad på människor!

I dag kommer predikan från Jaana Pollari Lindström. Henne kan du träffa live i Skärhamns kyrka kl 11:00 eller i Rönnäng kl 17:00.

Gör inte skillnad på människor, dela med dig av det du har, lämna det du inte behöver, se människan som du inte vill titta på eller bry dig om.

Det är de ord vi får höra idag från våra texter, ord som vi har hört förr och som vi tänker det är bra ord. Så vill vi leva, vara goda människor och göra rätt.

Men så enkelt är det inte, en del människor bara kan och gör och vi beundrar dem för deras mod och kurage. De släpper flyktingar in i deras hem, de vågar ta striden mot de nazistiska strömningar vi har i vårt samhälle. De vågar stå upp för de som ingen röst har.

Jesus gör det hela tiden, han vågar och han ser. Han ser varje människa och ser djupt in i dem, han upprättar och ger den svaga människan kraft och möjlighet till att få resa sig upp igen och våga vara människa igen.

Jag tänker ofta på hur Jesus gör när han ser, som med Sackaios. Han som var en människa på den tiden som ingen ville ha att göra med. Idag har vi tiggare, kriminella, människor som gör otäcka brott mot andra, ledare i länder som dödar för sin egen skull och för att få makt. Aldrig att vi skulle bjuda in någon sådan till vårt hem. De gör ju dåliga saker och behandlar människor illa.

Men Jesus gör det, han vågar ta i det onämnbara, han bjuder in sig själv i människors liv och i och med att han gör det, så händer det något med de människor, som Sackaios.

Jag tänker att det som sker är att helt plötsligt ser man sig själv i ett helt annat ljus, helt plötsligt så inser man vad som är viktigt och rätt. Och det blir så enkelt.

Känslan av att bli hel infinner sig där, i mötet med Jesus. Som det står i psalm 217, ”Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart. Mörkret är ej mörkt för dig och i dunklet ser du mig.”

Sackaios säger genast att han skall skänka bort pengar till de fattiga, att han inte mer skall pressa pengar av någon, för att han helt plötsligt ser och vet att det är fel.

Ibland så tänker jag att så skönt det skulle vara att få slippa allt som binder mig i mitt liv och vardag. Prylar, pengar, måsten… Att bara få släppa taget och följa Jesus, att leva enkelt och göra Guds vilja. Att leva för andra människor, göra gott, dela med mig av det jag har.

För när du delar med dig så får du också tillbaka, så mycket mer än du någonsin har tänkt och känt.

Och när du inte gör skillnad på människor, utan behandlar alla lika, så ser du också människan som finns där innanför skalet, den goda människan, människan med en berättelse som berör dig och andra.

Och som får dig att växa som människa och inse att du är en unik och alltid älskad människa av Gud.

Jaana Pollari Lindström
präst Svenska kyrkan Tjörn

Läs alla texterna för söndagen>>

sakaios-2

Jesus möter Sackaios. ”Kom ner – jag vill äta hos dig”. (Bibliska figurer från Björkekärrs kyrka).

sakaios-3

Jesus möter Sackaios. ”Kom ner – jag vill äta hos dig”. (Bibliska figurer från Björkekärrs kyrka).

sakaios-4

Jesus möter Sackaios. ”Kom ner – jag vill äta hos dig”. (Bibliska figurer från Björkekärrs kyrka).

 

Jesus möter Sakaios. "Kom ner - jag vill äta hos dig". (Bibliska figurer från Björkekärrs kyrka).

Jesus möter Sackaios. ”Kom ner – jag vill äta hos dig”. (Bibliska figurer från Björkekärrs kyrka).