Hopp

”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.” (1 Korintierbrevet 13:13).

Många av oss har hört dessa bibelord i många olika sammanhang. Inte sällan i samband med bröllop. Men även vid andra gudstjänster.

Men jag skulle vilja lyfta hoppet. För utan hoppet – hoppet om en ny dag, hoppet om något bättre, hoppet om att kunna förändra, utan hoppet så faller tron och kärleken ganska platt.

För de människor som i dag lever i krig runt om i världen så är det ändå hoppet om att kriget ska ta slut, hoppet om att få leva i fred, hoppet om att få återvända, hoppet om att få mat, en varm säng, hoppet om en trygg värld, som ändå bär.

Det är lite jag som enskild person kan göra för att hjälpa alla dessa miljontals människor som är på flykt. Men jag kan be. Och jag kan dela med mig av mina pengar. Jag kan avstå från att köpa saker till mig själv för att ge pengarna till bland annat Svenska kyrkans internationella arbete som stöttar flyktingar runt om i världen.

https://www1.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Ett litet sätt att visa på hoppet är också den aktion som Finska kyrkan drog igång, där man fram till den 24 oktober (FN-dagen) låter kyrkklockorna ringa för de drabbade i Syriens Aleppo. Flera kyrkor i Sverige har också valt att låta helgsmålsbönerna den 15 och 22 oktober vara en del av bön och tanke på de krigsdrabbade just i Syrien.

Biskop Per Eckerdal skriver på Göteborgs stifts webbsida om detta och avslutar med bönen:

Gud, vår jord är bara ett stoftkorn i världsalltet. Det är vår uppgift att göra den till en planet där ingen skall behöva plågas av krig, hunger eller fruktan eller vara utestängd från andra i meningslöst främlingskap för sin härstamnings, hudfärgs eller världsåskådnings skull. Gud, ge oss mod och förutseende att ta itu med detta redan nu, så att våra barn och barnbarn en gång med stolthet kan bära namnet människa.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör