Dagens skrivna predikan kommer från Linda Lindblad, Klövedals kyrka.
Andra söndagen efter trettondagen. 15 jan. 2017. Klövedals kyrka.
Tänk dig ett rum. Ett ganska stort rum som saknar fönster men har en dörr. När du kommer in i rummet så möts du av ett annorlunda rum. Innertaket är klätt med varma röda tyger som böljande hänger en bit ned från taket. Golvet har en mjuk röd matta och längs väggarna ligger det stora sittkuddar på golvet, i mustiga färger. Väggarna är klädda med röda tyger som ger ett ombonat intryck. På väggarna hänger det också inramade tavlor. Många tavlor. Tavlor som inte har några bilder utan bara ord som bildar livsberättelser. Långa livsberättelser om svåra liv med många motgångar. Alla dessa livsberättelser tillhör kvinnor och de har berättat med egna ord och själva skrivit ned berättelserna om sina liv i Palestina i nutid. De har ramat in dem och hängt dem på väggen. Som en tyst och stilla manifestation.
Jag sitter där på golvet med några andra svenskar som är på besök i Jesu födelsestad, Betlehem. Jag tittar mig runt i rummet. Här ges det möjlighet för kvinnor att komma och berätta om hur muren splittrar familjen, hur arbetstillfällen tas ifrån dem, hur situationen blir för kvinnor och barn som blir kvar i landet då många män tvingas jobba långt hemifrån och sällan kan komma hem. Det är den lutherska kyrkan som driver denna mötesplats som är så värdefull. Värdefullt att få berätta och dokumentera sin livsberättelse. De ansvariga för denna verksamhet vittnar om hur viktig mötesplatsen är. Kvinnorna blir stärkta i sina liv. Den tunga vardagen fortgår men de blir till ett viktigt stöd för varandra. De bär vittnesbörd om sina liv och de lyssnar in de andra kvinnornas liv, när de vittnar om deras livssituation.
Denna goda och lärorika upplevelse av detta rum i Betlehem kommer jag att tänka på när jag läser dagens evangelietext från Johannes. Det handlar om vittnesbörd. Kvinnorna i Betlehem berättar om sina liv. Jesus talar både om Johannes och Fadern som vittnar om honom. Jesus säger att Johannes vittnesbörd om honom ÄR giltigt, det ÄR viktigt och det ÄR sanningen. Jesus har också fått ett starkare vittnesbörd om vem han är. Det är Faderns själv, Gud Fader som blir vittne om vem Jesus är utifrån de uppdrag han har fått att förvalta.
Idag blir evangelisten Johannes ytterligare en som får visa på och vittna om vem Jesus är. Vi har mött vittnen i julens berättelse där herdarna blir vittnen. Där ängeln och den stora himmelska hären av änglar sjunger och vittnar. Där de vise männen från österns land kommer för att hylla den nya konungen. Vittnen om att det är Guds egen son som är liten och nyfödd och ligger där i stallet. 
Förra söndagen då vi samlades kring Jesu dop så har vi också vittnet om att det är Guds egen son som är född. Det är den himmelska rösten som ljudet och deklamerar att mästaren är född. Ett starkt vittnesbörd.
Och kanske är det så att vi också behöver sitta ner och berätta om våra liv och lyssna på varandras livsberättelser. För var och en av oss som är här bär på oändligt många minnen av situationer och vägval. Förluster. Tillgångar. Stunder av sorg och glädje. Tillfällen då vi har upplevt att Gud har burit oss alldeles nära sitt hjärta. Tillfällen då tvivlen har sargat oss. Våra liv blir till vittnesbörd.
Låt oss inspireras av kvinnorna i Betlehem. Att vi ska få mod att berätta, får mod och glädje att berätta för varandra om våra liv och att vi också tränar oss i att lyssna på varandra. Och att vi får kraft och mod att vittna om mästaren. Guds egen son. Född i stallet. Född att bli vår broder. Han som är den källa där vi får all kraft ifrån.
Vi ber med ord av Christian Scriver som levde på 1600talet;
Min Gud, hur rik är jag inte när jag har din kärlek.
Din kärlek är min himmel som omger mig överallt.
Min sol som upplyser mig.
Min källa som uppfriskar mig.
Mitt hem där jag bor, min sköld, bakom vilken jag strider.
Min krona med vilken jag glänser i mitt liv, i vilket jag lever.
Vad kan fattas mig? Vad kan skada mig? Vad kan oroa mig så länge jag har din kärlek?
Lovad vare du, Gud! Amen
Linda Lindblad
präst i Klövedals församling, Svenska kyrkan Tjörn
Här kan du läsa alla texterna för söndagen.