Jag tänker ofta på vilken gåva det är att få arbeta som präst. Och jag är så glad och tacksam över att jag äntligen hörde kallelsen från Gud. Ni skall bara veta hur mycket han har kallat och jag ville inte lyssna. Men till slut vid 36 års ålder efter att ha prövat nästan alla yrken som fanns, så lyssnade jag och påbörjade resan till att bli präst. Det tog 5,5 år med flytt av hela familjen och en graviditet mitt i allt. Jobbigt var det och mycket slitsamt för familjen.
Men så den dagen då jag för första gången stod i Ransäter Munkfors församling och kände att alla bitar föll på plats.
Det har varit och är fantastiskt att jobba. Ingen dag är den andre lik och det är en gåva att få träffa så många människor i glädje och sorg. Mina arbetsuppgifter är som de skall vara, gudstjänst, dop, vigsel och begravning. Men de är också så mycket mer. Jag lagar mat, bakar tårtor, pratar med polis och räddningstjänst, leker med barnen, pratar med föräldrar och sorgehus. Får vara med i de skiftande sammanhang och jag lär mig något varje dag. Om livet och om mig själv.
Jag tänker det är en förutsättning för att kunna fungera som människa och präst att jag faktiskt är gott grundad i mig själv, vet vem jag är och hur jag fungerar. Vad som triggar igång mig och vilka mina starka och svaga sidor är. Men jag tänker också, jag är inte bara jag av mig själv, jag finns i ett sammanhang med många andra och Gud finns med mig. Han utsätter inte mig för mer än vad jag klarar av.
Vi säger när vi vigs till präster, att vi skall vara människorna till hjälp, sprida evangelium, men med Guds hjälp och vi skall göra så gott vi kan.
Under veckan har vi haft en del möten, församlingsråd, präster och musiker och ledningsgrupp. Det är nödvändigt att samtala ofta, för att kunna informera, diskutera och lära känna varandra för att få Svenska kyrkan Tjörn att fungera. Vi kan ju inte gissa vad vi tycker och tänker.
Många saker kom upp som är viktigt för oss och för alla som bor och vistas här på Tjörn. Vi kommer att manifestera att det är Pridevecka i Göteborg här i maj, genom olika aktiviteter och genom att hissa regnbågsflaggan.
Som symboliserar människors lika värde, precis som vår Svenska kyrka flagga gör. Vi är alla lika värda, alla oändligt älskade, unika och värdefulla. Det är viktigt att stå upp för det, för de som behöver en röst. Det är evangelium.
Nu på söndag skall konfirmanderna ha sin redovisning kl.11 i Skärhamns kyrka. De kommer att leda en högmässa nästan alldeles själva, jag läser instiftelseorden och är med och stöttar i den liturgiska sången.
Under lägret har de förberett en predikan, temat är för söndagen, Den gode herden. De har skrivit en förbön. Och de har tagit ut de psalmer vi skall sjunga.
Konfirmanderna gillar verkligen den nya mässmusiken ( serie D ) Vi har sjungit Gloria, gloria, gloria, äran är din många gånger. Så den kommer att dyka upp både nu på söndag och nästa söndag 7/5 då det är konfirmation i Stenkyrka kyrka.
Jag hoppas ni kommer till kyrkan nu på söndag, för att se ungdomarna leda gudstjänsten. Det kommer att bli så bra och de är duktiga.
Vi måste våga ge dem plats och få göra, inte bara prata om att släppa in ungdomarna i kyrkan.
Jaana Pollari Lindström
präst