Be och lyssna


Janåke Hansson har dagens predikan. Du kan höra den live kl 11 i Klädesholmens kyrka, kl 15.15 på Dyrön.

Vi är nu inne i den period av nio dagar mellan Kristi himmelsfärd och pingst som kallas pingstnovenan. Med apostlarna, Maria, Jesu mor och de kvinnor som höll samman med dem, som förebild får också vi be om den helige Ande. Låt oss be till den helige Ande.

Kom helige Ande, godhetens och sanningens Ande,
och fyll våra hjärtan med Din kärleks eld.
Ge oss ljus, ledning och inspiration
så att vi ser, förstår och handlar rätt.
Ge oss nåden att leva efter Kristi vilja
och följa Honom som är vägen, sanningen och livet.
Ge oss ett hopp förankrat i Gud, vårt ursprung och mål.

Bön Foto: Magnus Aronsson
Bön Foto: Magnus Aronsson

När lärjungarna, efter Kristi himmelsfärd, fyllda av glädje återvänder till Jerusalem berättar Lukas att de samlas i det hus de bruka hålla till, ”i övervåningen”. Huset var säkert det samma som det Jesus instiftat nattvarden i. Där skulle de nu vänta på den hjälpare Jesus lovat dem. Lukas berättar att deras väntan präglades av bön. De ”höll ihop under ständig bön”.

Deras bön var inför något stort, fortfarande okänt, som strax skulle ges åt dem. Vi kan likna det vid de sista dagarna inför ett barns födelse. Här handlade om kyrkans födelse. Hon fanns där redan. Kyrkan bestod redan av dem som var samlade där i ”övervåningen”. Men ännu var kyrkan fördold för världen utanför. Hon befann sig fortfarande i den ”livmoder” som det hus var där de samlats i.

Vi förstår deras glädje, förväntan men också oro. Så är det ju inför en förlossning. Därför ber de, intensivt, hela tiden. De söker sig samman. De behöver varandras stöd.
Nu är det där ”barnet” som i högljutt föddes på pingstdagen sen länge vuxet, fast kanske snarare tonåring vid närmare eftertanke (jag återkommer till det).

Men hur skall då vår bön vara i vår tid? För också vi behöver be om den helige Ande. Hur skall vi som kyrka be idag? Jag tror inte att den skall vara så mycket annorlunda än vad deras bön var då. Då bad man om ledning inför det som skulle komma då. Det får också vi göra. Säkert fanns i deras tankar och samtal mellan bönerna vad Jesus sagt till dem innan han lämnade dem. Det Jesus sa till dem då får också vi tänka på.

Några av hans sista ord har vi också fått lyssna till idag i det som är evangelietexten. I den säger Jesus några saker som gör att vi förstår att vår bön idag inte bör vara så mycket annorlunda än vad deras var då.

Det första Jesus säger är att vi inte kan se hela sanningen. Jesus sa inte allt till sina lärjungar då. Anledningen till det var; ”Allt förmår ni inte ta emot nu”. Ni behöver därför ”sanningens ande” som Fadern skall sända. ”Han skall låta er veta…” Så var förutsättningarna då, så är det också för oss. Vi behöver ständigt bli vägledda av ”sanningens ande”, för vi har inte hela sanningen.

Fast ibland tror vi det, som de ”tonåringar” vi är. ”Vi är de som har sanningen”, säger några. På det svarar andra: ”Nej, det är vi som är den sanna kyrkan” eller åtminstone; ”Vi är dem som tolkat Guds ord rätt” (eller ”mest rätt”). Det gör att vi som kyrka, inom oss, så ofta kommer i strid med varandra. Så olikt det vi nyss läste. ”Alla dessa höll ihop under ständig bön.”

Men har vi inte kommit en bit längre i sanningen ändå funderar vi. Bara för att kyrkan nu är ungefär tvåtusen år behöver inte alls vara så. Det kan till och med vara tvärtom. För det där med att förfoga över sanningen handlar inte så mycket om att går från salighet till salighet, att till gamla insikter lägga till nya insikter och med åren allt mer växa i kunskap om sanningen. Tyvärr har vi allt för ofta den självbilden som kyrka.

Den helige Ande - symboliseras ofta av en duva.
Den helige Ande – symboliseras ofta av en duva.

Nej, sanningen har alltid med Kristus att göra. Jesus säger ju det själv. När ”sanningens Ande” kommer så skall han ”förhärliga mig”. Han skall ta emot allt det han skall låta oss veta från Kristus själv. Den helige Ande kan inte motsäga Sonen eller Fadern. Så därför får vi pröva allt mot Kristus, för han är ju den som har uppenbarat Gud för oss. När Kristus fortsätter att tala till oss genom den helige Ande, sanningens Ande, kan inte det han säger stå i strid med det han redan uppenbarat.

Men hur skall då den helige Ande kunna vägleda oss ”med hela sanningen”? Vi hamnar ju så lätt i våra tonårslater. Tänker att det är vi som har sanningen. Är ovilliga att lyssna till andra röster än vår egen. Säger att de andra är inne på helt fel väg. De begriper ingenting. De har tolkat Jesu ord helt fel.

För det första. Vi måste vara är ärliga och säga. Vi kan inte ha hela sanningen. Men vi har honom som har sanningen. Vi har Kristus. Det är honom vi får söka för att komma närmare varandra.

För det andra. Vi har Hjälparen, den helige Ande om vars vägledning i sanningen vi få be om.

Precis som lärjungarna gjorde då får vi be. Be och lyssna. Under bön om den helige Andes vägledning begrunda vad Jesus sagt. Lyssna till vad den helige Ande sagt genom tiderna. Lyssna på varandra, lära av varandra. Be igen och tillsammans växa in i den tro som kyrkan i alla tider, överallt och på varje plats har bekänt. För det är till det vi har gemensamt som kyrka, våra nya erfarenheter, nya tiders utmaningar och behov av tolkningar måste relateras till. Det är den tro vi tagit emot av den helige Ande som vi med samme Ande hjälp får bära ut i ord och handling.

Låt oss tillsammans be den bön som jag började min predikan med. Låt den också få vara vår bön i fortsättningen, inte minst nu under vår pingstnovena.

Kom helige Ande, godhetens och sanningens Ande,
och fyll våra hjärtan med Din kärleks eld.
Ge oss ljus, ledning och inspiration
så att vi ser, förstår och handlar rätt.
Ge oss nåden att leva efter Kristi vilja
och följa Honom som är vägen, sanningen och livet.

Ge oss ett hopp förankrat i Gud, vårt ursprung och mål.

Janåke Hansson. Präst i Rönnängs församling. Foto Carina Etander RImborg
Janåke Hansson. Präst i Rönnängs församling. Foto Carina Etander RImborg

Janåke Hansson
Präst

Söndagens texter
I Kungaboken 19:9-16
Vid Guds berg Horeb gick Elia in i en grotta och stannade där över natten. Då kom Herrens ord till honom: ”Varför är du här, Elia?” 10Han sade: ”Jag har gjort mitt yttersta för Herren, härskarornas Gud. Israeliterna har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och nu står de efter mitt liv.” 11Herren svarade: ”Gå ut och ställ dig på berget inför Herren. Herren skall gå fram där.” En stark storm som klöv berg och krossade klippor gick före Herren. Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom ett jordskalv. Men Herren var inte i skalvet. 12Efter jordskalvet kom eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden kom ett stilla sus. 13När Elia hörde det gömde han ansiktet i manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då ljöd en röst som sade: ”Varför är du här, Elia?” 14Han svarade: ”Jag har gjort mitt yttersta för Herren, härskarornas Gud. Israeliterna har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och nu står de efter mitt liv.”15Herren sade till Elia: ”Vänd tillbaka och ta vägen till Damaskus öken. Gå in i staden och smörj Hasael till kung över Aram. 16Jehu, Nimshis son, skall du smörja till kung över Israel, och Elisha, Shafats son, från Avel Mechola skall du smörja till profet efter dig.

Apg 1:12-14
12 Då återvände de till Jerusalem från det berg som kallas Olivgårdsberget och som ligger bara en sabbatsväg från staden. 13 Och när de kom dit gick de upp till det rum i övervåningen där de höll till, Petrus, Johannes, Jakob och Andreas, Filippos och Tomas, Bartolomaios och Matteus, Jakob, Alfaios son, Simon seloten och Judas, Jakobs son. 14 Alla dessa höll ihop under ständig bön, tillsammans med några kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans bröder.

Joh 16:12-15
Jesus sade: 12 ”Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. 13 Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske. 14 Han skall förhärliga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er veta. 15 Allt vad Fadern har är mitt; därför säger jag att det är av mig han tar emot det han skall låta er veta.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.