Kom och öva gudstjänstmusiken

Psalmsång. Foto Jim Elfström IKON

Psalmsång. Foto Jim Elfström IKON

Har du varit i gudstjänsten de senaste veckorna så har du kanske märkt att det är lite ny gudstjänstmusik. Vi använder nu den så kallade ”Serie B”. Om det känns ovant så kommer det att finnas möjlighet att öva strax innan gudstjänsten. Tala gärna med prästen eller musikern om du har frågor.

Den här musiken är en del av kyrkohandboken som nu ligger på förslag på Kyrkostyrelsen bord att beslutas i höst på Kyrkomötet. Den 16 mars överlämnades förslaget och det hölls en presskonferens.

Här kan du läsa mer om kyrkohandboksförslaget.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/ny-kyrkohandbok

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

/Carina Etander RImborg
kommunikatör

Svenska kyrkan Tjörn stödjer #vistårinteut

#vistårinteut

#vistårinteut

Svenska kyrkan Tjörn har skrivit under uppropet om amnesti för ensamkommande barn och unga i Sverige som drivs av #vistårinteut.

http://vistarinteut.org/

Rörelsen #vistårinteut består av professionella och volontärer som på ett eller annat sätt möter och är engagerade i gruppen asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. De som är engagerade jobbar bland annat i skolan, på HVB- hem, inom socialtjänst, psykiatri, vård eller i familjehem. Nätverket ser ensamkommande asylsökande barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas och att de behandlas på samma sätt som andra barn.

#vistårinteut kräver:

  1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.
  2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.
  3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.

———————————————————-

Biskop Per Eckerdal har också skrivit under uppropet och skriver i sitt pressmeddelande:

Biskop Per Eckerdal har skrivit under ett upprop från rörelsen ”#vistårinteut – men vi slutar aldrig kämpa” som kräver amnesti för de ensamkommande flyktingbarnen som finns i Sverige. Uppropet är ett initiativ som stöds av många organisationer och föreningar. Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Uppropet ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga.

Just nu pågår en namninsamling för amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit mer än ett år i Sverige! Initiativtagare är gruppen ”Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa” #vistårinteut

De är som våra egna barn och barnbarn

— De ensamma ungdomar som har tagit sig till vårt land, och som i många fall redan varit här i flera år, måste få känna att vi inte hanterar dom som överblivna varor och slänger ut dom, säger biskop Per Eckerdal. De är, som våra egna barn och barnbarn, människor i början av sitt liv med egna drömmar och förhoppningar.

Igår skrev biskop Per Eckerdal under namninsamlingen.

— Det är ett medmänskligt ansvar att ge dessa sköra unga människor, som redan finns mitt ibland oss, en trygghet så de kan börja tro att de har en framtid. För mig är detta viktigt och därför skriva jag självklart under uppropet.

Amnesti betyder nåd

Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Vi ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga. Vi anser att de har lidit nog och kämpat klart. Nu behöver de ett liv i trygghet så att de kan bidra till bygget av vårt fantastiska land precis som alla andra barn och unga i Sverige.

Det finns många fördelar med att ge amnesti.

1. Sverige som en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter: Sverige kan hålla huvudet högt i kommande förhandlingar i EU om asylrätt och asylpolitik. Sverige visar i och med amnestin att man tar ansvar för de som kom innan asyllagarna ändrades och att det går att lösa problem som uppstått. Amnesti är ett sätt att förenkla processen för politikerna kring frågan om ensamkommande barn och unga.

2. Sverige som rättsstat: Ensamkommande barn och unga har generellt starka skyddsskäl. De kommer ofta från utpräglade klansamhällen och har i många fall en hotbild över sig eller saknar nätverk vilket gör att de riskerar att dras in i skadliga och farliga sammanhang. Att ge dessa barn och unga amnesti är ett sätt att visa att Sverige gör om och gör rätt rent juridiskt.

3. Sveriges ekonomi: Eftersom ensamkommande barn och unga inte kan återvända till länder där de riskerar att dö kan vi anta att de flesta ensamkommande som nu får avslag kommer att gå under jorden. Det handlar om tiotusentals barn och unga och det kommer att kosta pengar. Amnesti är ett sätt att få kontroll över situationen och säkerställa att färre unga riskerar att hamna i utanförskap i stället för att bidra till vårt samhälle – som de både vill och kan.

Amnesti till alla ensamkommande unga innebär med andra ord en winwinsituation för alla.

Här kan du också skriva på uppropet:

https://www.skrivunder.com/amnesti_for_vara_ensamkommande_barn_och_unga

Jag lär mig något nytt varje dag!

Som ni säkert läst i ett tidigare inlägg har alla präster och diakoner i Göteborg stift, samlats för ett stort möte i två dagar. Temat för mötet var Nåd.

Vi var i Domkyrkan och Posthotellet, det är mäktigt med så många 730 personer som sjunger på samma gång i en stor kyrka. Jag gillar verkligen gudstjänster när sången får ljuda mellan väggarna.

Vi hade innan mötet fått läst en bok av Jesper Svartvik, Förunderligt förtroende som han skrivit på uppdrag av Biskop Per Eckerdal med ämnet Nåd.

Jesper Svartvik föreläste för oss, så gjorde även Maria Ottesten som är redaktör för en ny bok som heter Nåd i Realtid, en antologi där Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow skriver om Nåd ur olika perspektiv.

Det var mycket matnyttigt som kom fram under dagarna och för mig en hel del bekräftelse på hur jag själv tänker.

Det jag upptäckte att alla tänker inte som jag om Nåd, det visste jag egentligen men för mig är Nåd befrielse, upprättelse, hopp och förlåtelse. Det visade sig att många har en mörkare syn på Nåd som hör ihop med synd och skam. Det är något av arvet som Göteborgs stift dras med fick jag förklarat för mig.

Att prata om Nåd handlar också om Gudsbild, människosyn och bibelsyn. Och där har vi alla helt olika bilder.

Min bild av Gud är kärlek och hela tiden skapande och det genomsyrar allt jag gör. Han har också gett oss en fri vilja till att göra som vi vill. Vilket innebär att vi människor gör det som är ont, för att vi brister. Vi klarar inte av, orkar inte med att vara goda människor även om vi vill med hela oss. Vi försöker göra vårt bästa, och det duger.

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Nåden finns där för oss alla, den flödar rikligt och ges till oss utan att vi förtjänar det. Det bara finns där, vi behöver inte prestera eftersom Gud älskar oss och ser oss djupt inne i våra hjärtan och ser vår strävan.

Jag gillar sången ”En fattig bonddräng” där det beskrivs så fint om vår strävan och att Gud ser det.

Står där, fattig bonddräng, invid himmelens port,
lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren Gud i himlen är väl missnöjd förstås.

Men då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit!
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när.

Och jag, fattig bonddräng, står så still inför Gud,
och sen klär han på mig den mest snövita skrud.
Nu du, säger Herren är ditt arbete slut.
Nu du, fattig bonddräng nu får du vila ut.

Text: Astrid Lindgren

Jesper Svartvik pratar om Nåd som tre olika saker; Att göra rätt, Nådens kärlek och att ödmjukt vandra med Gud.

Han menar att Nåd också är handling, att göra Nåd. Han sa bland annat ”fundera inte på om du skall älska din medmänniska, handla som om du gjorde det”.

Hopp är inte ett passivt väntande, det är ett aktivt handlande i hur världen verkligen är. Vi orkar mer än vad vi tror och klarar av mer än vad vi tror. ”Hoppet är det där med fjädrar, som slår sig ner i själen och sjunger en melodi utan ord…” skriver Emily Dickinson i en dikt. Fina ord tänker jag.

Svartvik menar att när vi möts öga mot öga så uppstår både Hopp och Nåd och ett möte mellan människor. På hebreiska heter ansikte Panim. Så han säger Panim mot Panim. Ansikte mot ansikte. Då kan vi också se varandra, acceptera våra olikheter och börja samtala med varandra. I Välsignelse orden vänder Gud sitt ansikte mot oss. Vi kan se Gud i den andra människan.

Han säger att vi skall bli vän med nåden, som för många är något negativt. Men den möter oss inte bara i nederlagen den möter oss i kärleken.

När vi blir helt odugliga så blir vi mottagliga för Nåden säger Svartvik. Nådens kärlek fyller oss.

Det blev ett samtal uppe på scenen mellan Jesper Svartvik och Joel Halldorf, Stefan Eklund, Katarina Redegard, Nina Karemo och där kom det en hel del kloka ord och en del provokationer.

Bland annat att vi i kyrkan är duktiga på kärleksfulla gärningar/handlingar utåt. I den undersökning som kom torsdagen 16 mars om hur Svenska kyrkan agerat under den stora flyktingströmmen visade sig att åttiotvå procent av församlingarna varit aktiva. Vilket bevisar ovanstående uttalande. Men hur är det med oss själva, internt? Mellan olika samfund och andra religioner? Finns Nåden och kärleken där? Handen på hjärtat, där fungerar det kanske inte så bra, eller?

Jag vill avsluta med orden om att se Gud i den andre människans ansikte i alla möten oavsett med vem du möter.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst

Bli inte förskräckt… Nåd i realtid!

Bli inte förskräckt om du åker till Göteborg i dag och går till domkyrkan, då kommer du se att där vimlar av präster och diakoner. Biskopen har nämligen kallat till Präst och diakonmöte och de kommer under två dagar att samlas och tala om Nåd i realtid.

(Jag kommer ihåg när jag var tonåring och en dag rörde mig runt domkyrkan och plötsligt så såg jag präster precis överallt. Jag blev jätterädd först och undrade vad som hänt, tills jag insåg att de hade något möte.)

Så här står det i pressmeddelandet från stiftet:

Under två dagar samlas i Göteborg 730 präster och diakoner från hela Göteborgs stift. Det är biskop Per Eckerdal som kallat till Präst- och diakonmöte och temat är ”Nåd i realtid”, nåd här och nu. Mötet sker under reformationsåret som har nåd som ett bärande ord. Inför mötet har Jesper Svartvik skrivit boken ”Förunderligt förtroende” och under mötet släpps en ny bok på temat nåd med kyrkoherde Maria Ottensten som redaktör.

2017 är ett jubileumsår. För 500 år sedan spikade Martin Luther upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg.

Boksläpp

Reformatorn Marin Luthers tankar om nåden är temat för det präst och diakonmöte som biskop Per Eckerdal kallat Göteborgs stifts alla präster och diakoner till. Mötet pågår 15-16 mars i Göteborg. Inför mötet har alla läst boken ”Förunderligt förtroende” av Jesper Svartvik, som beställts till mötet av Göteborgs stift. Och under mötet släpps en ny bok. Det är kontraktsprost Maria Ottenstens antologi ”Nåd i realtid”. 

Vad är nåd i vår tid? Vad händer med en människa som möter nåd? Vad innebär det att tro på en nådig Gud? Vad innebär det att vi i oss själva bär både möjligheter och hinder? Vad innebär det att det i världen finns det både det som är vacker och gott och fult och ont? är några frågor som ställs i boken ”Nåd i realtid”. Utöver Maria Ottensten medverkar Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow i boken.

Möten runt om i stiftet

Alla präster och diakoner får boken ”Nåd i realtid” med sig från mötet i Göteborg. I början av april kommer man sedan att samlas regionalt i stiftets olika kontrakt för att samtala om boken. Den 23 maj samlas alla åter i Göteborg för en heldag. Då kommer biskop Per Eckerdal att sammanfatta samtalen kring boken samt att också lämna sin ämbetsberättelse, en reflektion över det han mött i Göteborgs stift då han bland annat besökt och visiterat stiftets församlingar.

Samtal och inspiration

Ett präst- och diakonmöte är ett tillfälle för präster och diakoner i stiftet att få möta varandra för att samtala om aktuella frågor, inspireras och fira gudstjänst tillsammans. Det är biskopen som kallar och det brukar hållas präst- och diakonmöten vart sjätte år. Detta blir biskop Per Eckerdals första och sista präst- och diakonmöte under sin ämbetstid i Göteborgs stift. Han går i pension i slutet av februari nästa år.

Här kan du se en film biskopen spelade in förra året inför mötet som börjar i dag:

Här kan du se inbjudan till mötet som spelades in förra året.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Prata till punkt med ärkebiskopen

Ärkebiskop Antje Jackelén har ett podprogram där hon bjuder in olika intressanta gäster.

Nu senast är det Jan Eliasson, diplomat: som pratar om solidaritet, globalisering och världssamfundets möjligheter och utmaningar.

Läs mer här>> och lyssna på alla programmen. Du kan lyssna via din dator eller ladda ner i din smartphone och lyssna.

Prata till punkt med ärkebiskop Antje.

Prata till punkt med ärkebiskop Antje.

https://www.svenskakyrkan.se/pratatillpunkt

Och Göteborgs nästa biskop är…

Biskopsval 2017 m kräkla…ja, vem då? Vår nuvarande biskop Per Eckerdal går i pension och en ny biskop ska väljas under hösten 2017. Den nya biskopen vigs i Uppsala domkyrka 4 mars 2018.

På söndag öppnar en förslagslåda där vem som helst får föreslå kandidater till biskopsstolen i Göteborg. Förslagslådan kommer du att hitta här
https://www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift-/biskopsval-2017

Där hittar du också information om vem som får välja (Röstberättigade är stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter, präster och diakoner med tillsvidareanställning eller på minst sex månaders tjänst samt särskilt utsedda elektorer som väljs av pastorat/församlingar. Antalet elektorer ska motsvara antalet präster och diakoner i stiftets församlingar och pastorat samt anställda pastorsadjunkter), när nomineringsvalet genomförs och så vidare.

Men då till det mer spännande – vem tycker du ska bli biskop i Göteborgs stift? Vilka kriterier ska sättas upp? Vad är viktigast?

Själv har jag en några kriterier som jag tycker är viktiga.

1. En person med stor teologisk erfarenhet, helst disputerad. Varför? Jo, för jag ser biskopen som en ledare som behöver ha ett stort och brett helikopterperspektiv – och har man disputerat så har man fått sätta sig in i ett annat sätt att analysera och reflektera över frågor.

2. En person som gärna har ekumenisk erfarenhet. Varför? Jo, för biskopen ingår i ett kollegium som behöver representera Svenska kyrkan i många sammanhang – ofta utomlands eller vid ekumeniska sammanhang. Då är det bra att ha kontakter.

3. Erfarenhet av Göteborgs stift. Varför? Ja, det är kanske inte det viktigaste – men det är ändå ett plus att veta hur stiftet fungerar med sina olika teologiska strömningar och riktningar. Det är inte det största kriteriet, men det kan finnas en fördel.

Eftersom jag sitter i kyrkomötet så möter jag biskoparna i det sammanhanget. I kyrkomötet så sitter vi 251 ledamöter som besitter en stor församlingskompetens, de allra flesta av oss är djupt engagerade i vår församling hemma, i kyrkoråd, körer och andra verksamheter. Den erfarenheten är inte den viktigaste för en biskop. Självklart är det bra om en biskop har arbetat i en församling. Men som biskop är det viktigaste kriteriet att vara teologisk förankrad, med sakkunskap och att se större perspektiv. I kyrkomötessammanhang är biskopens viktigaste uppgift att komma med teologisk sakkunskap, helikopterperspektivet, tala om vad det blir för ekumeniska konsekvenser om kyrkomötet tar olika beslut.

Så ser jag det.

Kyrkoordningen har också kriterier för biskopen.

BISKOPENS UPPGIFTER

(Kyrkoordningen 8 kap 1 §)

Den som innehar en befattning som biskop ska
1. förkunna evangelium i ord och handling.
2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning,
3. svara för ledning och tillsyn,
4. vårda och värna kyrkans enhet,
5. viga präster och diakoner,
6. kalla präster och diakoner till överläggningar, samt
7. i övrigt fullgöra biskopens uppgifter enligt kyrkoordningen.
Biskopen ska visitera stiftets församlingar.

Och med detta sagt så har jag börjat fundera på en lista med personer som jag finner intressanta i biskopssammanhang. Och detta utan inbördes ordning.

Susanne Rappmann (1965) – i dag kyrkoherde i Mölndals pastorat och kontraktsprost i Mölndals kontrakt. Hon har varit komminister i Annedal och i Stensjöns församling samt kyrkoherde i Värö pastorat innan Mölndal. Hon disputerade 2005 på en avhandling i systematisk teologi om funktionshinder och teologi och är sedan hösten 2016 ersättare i SV kyrkans överklagandenämnd. Susanne har en bred erfarenhet av församlingsarbete i Göteborgs stift, i både ett mindre och ett större pastorat. Hon var kyrkoherde i Mölndal under förändringen 2014 från en samfällighet till ett pastorat och det förändringsarbetet ledde hon på ett utmärkt sätt. Susanne har också akademisk erfarenhet och under sin doktorandtid undervisade hon på Karlstad universitet. Susanne är en god predikant och en trygg ledare.
https://www.svenskakyrkan.se/forskning/disputerade-i-systematisk-teologi

Karin Johannesson (1970) – Komminister i Övre Älvdals församling, Karlstads stift (80%), universitetslektor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen i Uppsala (20%). Disputerade 2002 på en avhandling i religionsfilosofi om förhållandet mellan vårt språk och Guds verklighet. Karin var aktuell i biskopsvalet i Karlstad där hon presenterades så här
https://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/karin-johannesson

Michael Persson (1959) – i dag kyrkoherde i Västermalms församling i Stockholm stift. har varit kyrkoherde i London och har innan dess varit ärkebiskop KG Hammars kaplan. Har lång erfarenhet av ekumeniska och teologiska frågor. Stort nätverk. Är inte disputerad. Var också aktuell i valet till biskop i Karlstad där han presenterades så här:
https://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/michael-persson

Jonas Eek (1970) – i dag förlagschef på Verbum. Disputerade 2001 i religionspsykologi med en avhandling som heter Religious Facilitation Through Intense Liturgical Participation: A Quasi-Experimental Study of Swedish Pilgrims to Taizé. Jonas har ett förflutet i Göteborgs stift och tjänstgjorde i Örgryte pastorat. Han brinner för pedagogik och ungdomar. Jonas var också aktuell som biskopskandidat i Karlstad stift och presenterades så här:
https://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/jonas-eek

Carl Sjögren (1959) nuvarande domprost i Skara stift. Carl är inte disputerad, men har varit med under lång tid och har nu senast suttit med i slutförslagsgruppen för förslaget till ny Kyrkohandbok. Under många år var han kyrkoherde i Ulricehamn. Carl har ett stort nätverk och bred kyrklig kompetens.
http://www.skaraborgslanstidning.se/article/sjogren-ny-domprost/

Fredrik Modeus (1964) nuvarande biskop i Växjö stift. Disputerade 2015 i systematisk teologi med en avhandling som heter ”Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan”. Han har författat flera böcker.
https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/biskop

Det är några förslag från mig – personer som jag tror, på olika sätt och med sina erfarenheter, som kunna bidra till Göteborgs stift och till Svenska kyrkan.

Vem vill du ska bli biskop?

22 AUGUSTI 2017 NOMINERINGSVAL (START KL 13.00)

Nomineringsval genomförs. Resultatet anslås på stiftets anslagstavla och överklagandetiden om en vecka påbörjas.

29 AUGUSTI 2017 VALRESULTATET ÖVERLÄMNAS TILL ANSVARSNÄMNDEN

Resultatet av nomineringsvalet kan överlämnas till Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar för prövning av kandidaternas behörighet.

11 OKTOBER 2017 HEARING MED KANDIDATER (HELDAG)

Hearing med kandidater som fått minst fem procent av rösterna i nomineringsvalet och behörigförklarats av Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar.

18 OKTOBER 2017 BISKOPSVAL (KL 09.00-11.00)

Den kandidat som får mer än 50 % av rösterna blir biskop. Om ingen uppnår 50 % går de två kandidater med flest röster vidare till valomgång två. Preliminärt valresultat kungörs.

8 NOVEMBER 2017 EV BISKOPSVAL OMGÅNG TVÅ (KL 09.00-11.00)

En eventuell andra valomgång genomförs. Preliminärt valresultat kungörs.

4 MARS 2018 BISKOPSVIGNING

Göteborgs stifts nya biskop vigs av ärkebiskopen i Uppsala domkyrka.

Pressmeddelandet från Göteborgs stift:
http://www.mynewsdesk.com/se/goeteborg-stift/pressreleases/oeppet-att-foereslaa-ny-biskop-i-goeteborgs-stift-1796261

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

(bloggposten är uppdaterad 1 mars 2017)

Lyssna på en biskop eller två

Biskopsvigning 28 augusti 2016. Foto Magnus Aronson.

Biskopsvigning 28 augusti 2016. Foto Magnus Aronson.

Kyrkans Tidning har gjort podprogram med nästan alla biskopar. En pod är ett avsnitt, ett program som du kan lyssna på i din telefon eller i din dator. Hör biskoparna berätta om sin kallelse att bli präst, vad som driver dem och andra viktiga saker i deras liv.

————————————-

Biskop Esbjörn Hagberg i Karlstad berättar om sin kallelse i avsnitt 1 av Biskopspodden.

Biskop Johan Dalman i Strängnäs minns de katolska nunnorna i förskolan som formade hans tro i avsnitt 2 av Biskopspodden.

Biskop Eva Nordung Byström i Härnösand berättar om kvällen när hennes liv ändrade riktning i avsnitt 3 av Biskopspodden.

Biskop Mikael Mogren i Västerås skildrar sin resa i tron som avgjordes i sena tonåren när han insåg betydelsen av Guds nåd, i avsnitt 4 av Biskopspodden.

Biskop Ragnar Persenius i Uppsala räknar sina biskopsdagar utifrån hur många år som sonen var i livet: 16 år som biskop och sju av dem med sonen. Sorgen efter barnet är närvarande varje dag, säger han i avsnitt 5 av Biskopspodden.

Biskop Eva Brunne i Stockholm mutades till konfirmationen, med ett seglarläger. Vid 24 års ålder prästvigdes hon och det är ett beslut som hon aldrig har ångrat, i avsnitt 6 av Biskopspodden.

Biskop Hans Stiglund i Luleå gjorde sig känd som stark motståndare till kvinnor i prästyrket men med tiden kom han att omvärdera sin inställning, i avsnitt 7 av Biskopspodden.

Biskop Sven-Bernhard Fast i Visby berättar, i avsnitt 8, om den starka upplevelse som gav honom den gudsbild som har följt honom sedan dess.

Per Eckerdal i Göteborg vägde i sina unga år mellan att bli kyrkomusiker eller präst, i avsnitt 9 av Biskopspodden.

Biskop Åke Bonnier i Skara pratar om mediesläkt, mediedrev, sociala medier och om Jesus såklart.

Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift, pratar om att det är viktigt att lyssna på nej-sägarna och ger sina bästa mingeltips, i avsnitt 11 av Biskopspodden.

Välkommen till Biskopspodden!

Biskopspodden finns även på iTunes och som så kallat rss-flöde

————————————————————–
Prata till punkt med ärkebiskop Antje.

Prata till punkt med ärkebiskop Antje.

Ärkebiskop Antje Jackelén gör också podprogram, men då är det hon som intervjuar andra människor. Ärkebiskop Antjes podprogram heter ”Prata till punkt” och här kan du hitta de 21 avsnitt som spelats in hittills. Ärkebiskop Antje har bland annat intervjuat Carl Bildt, Karin Boijs, Fredrik Önnevall och Soran Ismail.

———————————-
/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Vad händer 2017?

2017

2017

2017 – nu är vi igång. Skolorna har startat. Och denna veckan eller nästa vecka så drar våra verksamheter hos Svenska kyrkan Tjörn igång (om inget annat meddelats). Nu börjar vi helt enkelt återgå till vardagen efter jul, nyår och trettonhelgen.

www.svenskakyrkan.se/tjorn

Vad kan då 2017 vara för ett år – vad är det som händer?

Hos oss på Svenska kyrkan Tjörn så är det som vanligt en massa spännande på gång. Förändringar och förnyelser. Kyrkan är en levande organisation som bygger på tradition och erfarenheter.

Under 2017 kommer Svenska kyrkan Tjörn att starta ett spännande tre-årigt ungdomsprojekt. Det projektet lär vi få anledning att återkomma till. En person är anställd och kommer att börja arbeta den 1 mars.

Vi har fått ta del av Svenska kyrkans integrationspengar och kommer att arbeta i ett större integrationsprojekt som heter ”Kontaktpoolen”. Syftet är att hitta samordning för alla de många olika initiativ och satsningar som görs på Tjörn för nyanlända, flyktingar och kommunplacerade.

Hanna Lavén i Tanzania Foto: Privat

Hanna Lavén i Tanzania Foto: Privat

Under hela maj kommer vi att ha besök av två stycken Tanzanier som är en del av projektet ”Ung i den världsvida kyrkan”. De kommer att bo hos en familj här på Tjörn och kommer att delta i olika verksamheter och lära sig mer om Svenska kyrkan och om våra församlingar. I höstas var Hanna Lavén från Klövedal, Tjörn, i Tanzania.

https://www.svenskakyrkan.se/utbyte

I maj får vi avtacka Jan-Åke Larsson, präst i Valla, som går i pension. I början av juni får vi avtacka Kerstin Andersson, pedagog i Klövedal, som går i pension.

Och sen kommer hela sommaren med ett fantastisk sommarprogram som vi brukar ha här på Tjörn, som just nu håller på att ta form.

Kyrkoval 17 september 2017

Kyrkoval 17 september 2017

Hos Svenska kyrkan nationellt så är givetvis den stora händelsen att det är kyrkoval den 17 september 2017. Det kommer påverka även oss här på Tjörn. Mandatperioden går ut och nya förtroendevalda ska väljas. Förtroendevalda som vi vill styra vår Svenska kyrka och våra församlingar här på Tjörn. Känner du att du vill vara med och ta ansvar så ta kontakt med någon av de nomineringsgrupper finns. Alla listor måste vara klara och inskickade senast den 15 april.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/kyrkoval-2017

Dessutom ska Göteborgs stift välja en ny biskop i höst (som börjar 2018). Biskop Per Eckerdal går i pension och en ny efterträdare ska utses. Det är alla präster, diakoner och lika många förtroendevalda som väljer. Vem skulle du vilja se som ny biskop i Göteborg?

http://internwww.svenskakyrkan.se/gbgstiftskansli/biskopsval

Luther Reformationsjubileet 2017

Luther Reformationsjubileet 2017

Dessutom är det ju det stora reformationsåret. Hela det här året har vi fokus på Martin Luther i det vi gör.

https://www.svenskakyrkan.se/reformationsaret2017

Det händer alltså en väldigt massa spännande saker 2017 – förutom att vi varje söndag firar flera gudstjänster i våra kyrkor, varje vecka besöker äldreboende och gör sjukbesök, varje vecka träffar konfirmander, ungdomar, barn och vuxna i olika typer av verksamhet, varje vecka har flera körer i de olika församlingarna. Så jag hoppas att du hittar dit där du känner dig hemma och vill växa vidare i vår Svenska kyrkan Tjörn.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Diakonala tankar och utmaningar

Diakon besöker äldreboende. Foto Alex och Martin/IKON

Diakon besöker äldreboende. Foto Alex och Martin/IKON

2015 gav biskoparna ut ett brev om diakoni.

( https://www.svenskakyrkan.se/biskopsmotet )

(om du inte ser något här så byt webbläsare. Här ligger länkar till Svenska kyrkan Tjörn ISSUU-konto där vi laddat upp böckerna så att de ska gå och läsa på datorn. https://issuu.com/svenskakyrkantjorn

Nu har Svenska kyrkan bett åtta forskare utifrån sina verksamhetsområden att tycka och tänka om Framtida utmaningar för kyrka och samhälle. Rapporten kan du läsa här.

Det är självklart att det är intressant hur kyrkan diakoni ska utvecklas, vad Svenska kyrkan ska prioritera och hur det ska organiseras. Diakonin är ett av grundbultarna i vår kristna tro och vi har alla ett diakonalt uppdrag. Somliga har också blivit särskilt utvalda att gå in i tjänande och diakonala gärningar.

Svenska kyrkan Tjörn skriver om diakoni i sin församlingsinstruktion:

”Det diakonala arbetet kan man beskriva som kyrkans sociala arbete på Kristi uppdrag genom att ha omsorg om medmänniskan. Diakonin har sitt centrum i gudstjänsten, i ordet, bönen och kring nattvarden. Diakoni handlar också om att möta varandra i både glädje och sorg. Vi är alla i behov av omsorg, även om det kan sek på olika sätt. Alla människor är i behov av hjälp vid något tillfälle i livet. Man kan säga att diakonis kärna är att se nöden och verka där den finns.

(…)

Det är viktigt att se och synliggöra människan, att ge människan tilltro till sin egen förmåga. ”Jag duger som jag är”.  Alla människor har något att bidra med, alla har ett unikt värde och alla har behov av att bli sedda och respekterade.”

(…)

Carina Etander Rimborg
kommunikatör

 

Kyrkoherden på Tjörn kommenterar presidentvalet

Montage: Aftonbladet

Montage: Aftonbladet

Kyrkoherde Johan Ernstson skriver på sin facebooksida och kommenterar valet till president i USA:

American people – what have You done??
Det är en befogad fråga denna morgon – MEN det är också befogat att vi alla ”vaknar upp och ser oss omkring”.
Vi här hemma går inte fritt från frågan så länge vi har ett rasistiskt parti i riksdagen och som är tredje störst.

Ett parti som vill avskaffa yttrandefrihet och snöpa demokratin, ett funkofobiskt, homofobiskt – ja, människofientligt parti!

 

Jag är bedrövad, sorgsen och orolig – men kampen går vidare! Helt enkelt därför att det inte finns något alternativ – det är tvunget!! Och jag tänker på psalm 773 i psalmboken.
Känn ingen oro, känn ingen ängslan.
Den som har Gud kan ingenting sakna.

Flera biskopar i Svenska kyrkan har också i dag kommenterar presidentvalet i USA via sina facebook-sidor. Det skriver Kyrkans Tidning>>.

Biskopar i Svenska kyrkan kommenterar valresultatet i USA

De fruktar murar och hoppas på sanning, skriver de i sociala medier.

– Sanningen ska göra er fria, hävdar Jesus mot lögn och falsk frihet. Predika det, lev det! Tillsammans. För Gud älskar världen, skriver ärkebiskop Antje Jackelén på Twitter.

Biskop Fredrik Modéus, Växjö stift, skriver på Facebook att demokratiska valresultat måste försvaras, men att han hade önskat en annan utgång. Med Trump i Vita huset fruktar han ett annat tonläge i frågor om migration och klimat, att murar kommer att byggas och människor stängas ute.

– Jag ber om en framtid där samarbete går före individualism, där människor tas i anspråk i stället för att bli satta på undantag och där arbete för fred och försoning mellan världens länder är en självklarhet. Jag ber om global samhörighet istället för splittring. Jag ber om hopp i en tid präglad av rädsla.

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift skriver på Facebook:
– Gud, i en värld där så mycket är svårt att förstå vill jag be. I murarnas tid, hjälp oss att bygga broar. I de hårda ordens tid, hjälp oss att tala gott om varandra. Jag ber för alla med makt att förändra världens öde, särskilt för de stora ländernas ledare: låt försoningens ande leda in i framtiden.

Skara stifts biskop Åke Bonnier skriver på Facebook:
-Gud, jag ber för vår värld! Må syskonskap, frihet och jämlikhet segra över murar, hat, rasism och främlingsfientlighet. Herre förbarma Dig!