Nya medier – nya ”sanningar”, Fredsdagen 7 maj i Göteborgs domkyrka

Fredsdagen 7 maj uppmärksammas med en temadag i Göteborgs domkyrka kring medier och sanningen.

Dramatiska förändringar pågår i medielandskapet, vilka får kännbara konsekvenser för kunskapsförmedling och värderingar – och ytterst för demokratin. Fredsdagen den 7 maj uppmärksammas med en temadag i Göteborgs domkyrka kring medier och sanningen. Medverkar gör Ulrika Knutson, Ola Larsmo, Helle Klein, Jesper Strömbäck, Ingrid Lomfors, Erik Fichtelius, Ulla Berglindh, Anders Franck, kören Saltstänk under ledning av Tore Sunesson m fl.

Göteborgs domkyrka. Foto: Wikipedia

Göteborgs domkyrka. Foto: Wikipedia

Den 7:e maj uppmärksammas att det är 72 år sedan 2:a världskriget avslutades! Det sker i Göteborgs domkyrka genom en temadag kring medier och sanningen. I en tid som präglas av att vara ”Post truth” ställs frågan om hur sanningen ändå skall kunna höras och märkas, trots motsättningar och högt tonläge.

En fungerande demokrati förutsätter medborgare som är någorlunda väl orienterade om vad som händer i samhället och politiken. Det förutsätter i sin tur allmän tillgång till god information. Sådan information har det som följd av mediernas digitalisering plötsligt blivit mycket enklare att skaffa. Men med den informationen konkurrerar den mindre goda – alternativa fakta och rena lögner. Relevant information drunknar ofta i falsk. Det finns därför i vårt nya medielandskap paradoxalt nog en risk för att informationen gör oss desinformerade.

Vi människor är ”latmaskar” – mer intresserade av att känna oss informerade än av att de facto vara det. Det kan leda till en banalisering av offentligheten, en process där vi selektivt söker den information som bekräftar våra egna åsikter och verklighetsuppfattningar. I de nya medierna förstärks den effekten genom att datorprogram med hjälp av de digitala fotspår vi tidigare har lämnat väljer ut den information vi exponeras för.

”En dag för gränslös medmänsklighet” blir i år en dag då mediernas betydelse för samhälls- och människosyn – och därmed vårt sätt att förhålla oss till varandra – kommer att belysas.

Dagen riktar sig till allmänheten och målet är att den skall leda till ökad förståelse för att det som sker i vår tid har kopplingar till historien, och att framtiden formas av våra val och våra värderingar.

Program
11.00 Gudstjänst – Tro, hopp och sanning
12.30 Sopplunch
13.30 Panelsamtal – Ingenting är anstötligare än sanningen
14.15 Intervju – Är det alltid rätt att försvara det fria ordet?
15.00 Konsert – Ge globen en chans – rädda livet, kören Saltstänk under ledning av Tore Sunesson
15.45 Kaffe
16.15 Föredrag – Samtal för det allmännas väl – om yttrandefriheten i det demokratiska rummet
16.45 Panelsamtal – Medierna och sanningen

Datum och tid: Söndagen den 7 maj kl 11.00-17.30

Plats: Göteborgs domkyrka

Medverkande: Ulrika Knutson, Ola Larsmo, Helle Klein, Jesper Strömbäck, Ingrid Lomfors, Erik Fichtelius, Ulla Berglindh, Anders Franck, Marte Michelet, Pär-Arne Jigenius, Karin Burstrand, kören Saltstänk under ledning av Tore Sunesson m fl.

Kontakt: Mikael Ringlander, präst, kultursamverkan i Göteborgs stift, 031-771 30 56

Arrangörer: Svenska kyrkan, Judiska Församlingen Göteborg, Göteborgs Universitet, Innerstaden Göteborg, Sensus, Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne, Forum för levande historia och Bok&Bibliotek.

En rik mångfald av verksamhet ryms inom Svenska kyrkan. Den grundläggande uppgiften utförs i första hand av församlingarna. 

Stiftets uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet som helhet. Stiftet leds av biskopen och stiftsstyrelsen. Domkapitlet utövar tillsammans med biskopen tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och stiftsorganisationen. Stiftet arbetar också med krisberedskapsfrågor. Till nytta för församlingarna förvaltar stiftet kyrklig jord och skog, de sk Prästlönetillgångarna, vars avkastning bidrar till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans arbete.

Göteborgs domkyrka är hela stiftets kyrka. Den nuvarande domkyrkan, som ligger vid Kungsgatan i centrala Göteborg, invigdes 1815.

Torgny Lindén
  • Presskontakt
  • Pressekreterare
  • Presskontakter, sociala medier, kommunikation, krisberedskap etc
  • torgny.linden@svenskakyrkan.se
  • 031-771 30 31
  • 070-633 12 87

Mathias Bred kan följa mig för att få veta hur det är i Svenska kyrkan

Mathias Bred, vikarierande ledarskribent på GP, skriver en ledare 16 april där han slår vitt och brett mot olika saker som han finner konstigt i Svenska kyrkan.

Statistik...

Statistik…

Mathias Bred har läst statistiken från Svenska kyrkan som släpptes förra veckan och han har läst pressmeddelandet som skickades ut i samband med detta.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/pressreleases/tror-inte-paa-gud-vanligaste-orsak-till-uttraede-ur-svenska-kyrkan-1907182

Mathias Bred ifrågasätter den analys som Svenska kyrkans drar av sin egen enkät och avslutar sedan sin krönika med att lyfta upp den kritik som Lisa Irenius (SvD) lyfter fram i en ledarartikel den 12 april – som handlade om Sofia Lilly Jönsson och hennes granskning av domkyrkoförsamlingen i Visby.

https://www.svd.se/allvarligt-nar-kyrkans-folk-hanar-journalister

Det jag slås av i Mathias Breds artikel är den yvighet som han uppvisar i sin kritik mot Svenska kyrkan. Låt oss bena upp detta.

Först är det statistiken. Den finns offentligt och öppet på Svenska kyrkans webbsida.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

När den släpps så blir det en nyhet. Varje år. Och i år var det inte konstigt att Svenska kyrkans analysenhet valde att också göra en egen undersökning för att se på orsaken till att människor lämnade Svenska kyrkan. För mig som aktiv i Svenska kyrkan så är jag inte förvånad att se att de allra flesta som lämnar gör det av religiösa skäl – det vill säga. ”Jag tror inte på Gud – jag vill inte vara med och betala för en religiös organisation”.

Det Mathias Bred väljer att inte kommentera är, att samtidigt som många väljer att lämna, så är det 8000 personer som aktivt väljer att gå med i organisationen! Till dessa ska vi också lägga alla barndop. Vilken annan organisation i Sverige har en sådan stor medlemstillströmning?

Granska...

Granska…

Jag, som medlem, kommunikatör och förtroendevald i Svenska kyrkans högsta beslutade organ, välkomnar att journalister skriver om Svenska kyrkan. Det är bra. Men det är ett problem att många journalister saknar en baskunskap i kristen tro och sakförhållandena. Det gör att det blir komplicerat ibland och ibland ytliga beskrivningar. Den kristna baskunskap och rörelseförståelsen saknas tyvärr i de allmänna leden av Sveriges befolkning också. Det är bra att granska och lyfta upp problem – men låt oss också lyfta upp det som faktiskt är bra.

Att Svenska kyrkans utlandsresor blev granskade var bra – det har skärpt till reglerna och gjort oss i Svenska kyrkan  medvetna om hur och när vi reser i våra uppdrag.

Mathias Bred säger också att ”kyrkoledningen” är ovillig att erkänna eller tala om de kristnas svåra situation i Mellanöstern.

Jag vet faktiskt inte vad som ska räknas som att man har uttalat sig eller tagit ställning enligt Breds kriterier. Genom Svenska kyrkans internationella arbete görs det insatser på många håll i världen. I flyktingläger och vid katastrofer.

Våra medarbetare som är ute i världen gör en otroligt viktig insats och stöttar de kristna och de som är på flykt. Dels handlar det om ett arbete som är omedelbart och en hjälp för överlevnad. Men det är också ett strategiskt långsiktigt arbete där det handlar om att förändra synsätt och bygga upp nya strukturer som håller i längden, där kvinnor och barn kan vara säkra, där barn får gå i skolan. Där alla människor behandlas lika och där man kan få vara trygg. Dessutom, i vissa situationer, kan det göra större skada än nytta att öppet visa på vad Svenska kyrkan gör för förföljda kristna runt om i världen. Så tystnaden kan vara en talande tystnad.

https://www.svenskakyrkan.se/forfoljda-kristna-och-utsatta-troende

Det är bara att gå in och läsa på Svenska kyrkans internationella arbete och se allt arbete som görs!

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/syrien

Det är självklart att Svenska kyrkan lider med sina trossyskon i alla de drabbade länderna. Lika självklart som det är att vi vill hjälpa till och ta hand om de som kommer till vårt land. Unga män och kvinnor som lämnat familj och hem – för att överhuvudtaget ha en chans att överleva!

https://www.svenskakyrkan.se/du-behovs

Är Svenska kyrkan teologiskt utslätad? Tja, vem ska bedöma det? Från vilken nivå ska vi i så fall räkna? Och vad är ”rätt svar”? Vem är det som håller i mätstickan och säger ”Du tror rätt, den här kyrkan/församlingen är OK, men ni där borta, ni är helt ute och cyklar”. Jo, det är biskoparna och stiften som ska främja och hjälpa församlingarna, som genom att läsa församlingsinstruktioner och besöka församlingarna ser och bedömer att församlingarna gör rätt saker.

Och jag skulle vilja påstå att det är väldigt sällan det är något som är helt åt pipsvängen. Det finns kontrollstationer på vägen.

Sen slänger Mathias Bred in ett stycke där han beskriver omorganisationen som kyrkomötet beslutade och som gäller från 2014. Bred kallar det för stordrift. Det kan vara ett sätt att se på saken. Ett annat sätt är att se hur små församlingar – som faktiskt vill vara kvar som församling, fira gudstjänst i sin egen kyrka, där det finns minst fyra personer som är villiga att gå in och vara med i församlingsrådet – kan få fortsätta vara församling. Det kan vara en församling där man bedriver ett bra frivilligt arbete med barngrupper och diakoni. Men där man inte har råd att ha en ekonom anställd. Att då kunna få ingå i ett pastorat och få hjälp med administration, gör det möjligt att få vara kvar som församling. Så den stordrift som Mathias Bred i så svepande former beskriver gör det just möjligt för att det ska kunna finnas församlingsverksamhet och diakoni på landsbygd och förorter.

Det är bra att Svenska kyrkan blir granskad – men det innebär också att kritik kan riktas mot de journalister som skriver. Kyrkan är inte en bekväm nallebjörn som man kan ha när det passar. Kyrkan är ett ljus och ett salt i världen. Ett ljus som belyser orättvisor, ett salt där det bränner till i de öppna såren.

Jag känner inte igen mig i den beskrivning av Svenska kyrkan som Mathias Bred presenterar i sin ledare. Han är välkommen att följa med mig i mitt arbete som kommunikatör för ett pastorat med fyra församlingar hos Svenska kyrkan Tjörn i Göteborgs stift eller i mitt uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan på nationell nivå. Så kanske vi kan få en bättre förståelse för varandra?

/Carina Etander Rimborg
förtroendevald i Svenska kyrkan Göteborg och kyrkomötet
kommunikatör Svenska kyrkan Tjörn

 

Det här blogginlägget är ett något reviderat inlägg som förut publicerats här>>

En tyst minut kl 12

hjärta ritatI dag kl 12 genomförs en nationell tyst minut för offren och drabbade för terrordådet som inträffade i Stockholm i fredags. Våra tankar och böner går till dem som drabbats.

Den tysta minuten genomförs också hos Svenska kyrkan Tjörn och i våra verksamheter.

Ärkebiskopen med anledning av dådet i Stockholm

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/04/regeringskansliet-flaggar-pa-halv-stang1/

 http://interreligiosaradet.se/uncategorized/uttalande-fran-sveriges-interreligiosa-rad-med-anledning-av-dadet-i-stockholm

Och våra tankar och böner går också till våra koptiska syskon som drabbades av självmordsbombare i helgen där många dödsoffer finns.

Ärkebiskop Antje om bombattentaten mot kyrkor i Egypten

Livets Gud,
vi ber för våra medmänniskor som drabbats av terrorns våld; 

för alla sörjande, skadade, 
för alla som fått nuet och framtiden förstörda. 
Vi ber också för alla som har som arbete att stödja och läka, 
för dem som kämpar för de skadades liv, 
för dem som försöker ge tröst där ingen tröst tycks finnas, 
för dem som har ansvar för politisk och andlig ledning. 
Vi ber för alla som skapar ljus i mörkret. 
Hjälp oss att kämpa och arbeta för ett samhälle
som präglas av medmänsklighet, respekt och kärlek.

Antje Jackelén, ärkebiskop

Ny musik i gudstjänsten

Psalmsång. Foto Jim Elfström IKON

Psalmsång. Foto Jim Elfström IKON

I går avslöjade ärkebiskopen via twitter att det kommer ny musik till kyrkohandboken.

Den nya gudstjänstmusiken bygger på den undersökning som presenterades via http://www.dagensanalys.se/2017/03/musik-far-dig-att-spendera-mer/

Det har visat sig att rätt musik på flera sätt påverkar människor att handla mer och må bättre. Därför har kyrkokansliet i hemlighet tagit fram ett helt nytt musikpaket som kommer att presenteras på lördag i samband med helgsmålsbönen i Uppsala domkyrka..

Biskopsvigning 28 augusti 2016. Foto Magnus Aronson IKON

Biskopsvigning 28 augusti 2016. Foto Magnus Aronson IKON

Eftersom musiken är specialkomponerad så räknar biskopskollegiet att man också kommer att dra många fler människor till kyrkan och därmed får också det så kallade medlemsrasproblemet en lösning.

Professor Sven-Olov Daunfeldt, från Dalarnas högskola, som ledde studien, menar att musik, när det görs rätt, kan ha en positiv effekt.

Slutsatsen som Professor Daunfeldt drar av detta är att ”Om du inte tänker till kring vilken musik du spelar, så kan det vara bättre att avstå från att spela musik överhuvudtaget.”

Resultatet borde egentligen inte förvåna någon, med tanke på hur musik används av individer på daglig basis för att påverka eller förstärka känslor. Vilken film eller TV-serie som helst skapar starka känslor genom musik, oftast utan att tittaren tänker på det. Att därför vara mer medveten om vilken musik du spelar för dina kunder kommer därför påverka kundernas uppfattning om dig och ditt företag.

Den nya gudstjänstmusiken som presenteras på lördagen, kommer att distribueras ut till alla församlingar under nästa vecka för att sedan börja användas redan till påsken.

– Det är lika bra vi gör likadant över allt, säger biskopskollegiet i ett pressmeddelande.

Biskop Johan Loof Lirpa Dahlman säger sig vara mycket nöjd med resultatet och fortsätter med ett stort skratt att det här är lösningen som biskoparna hoppats på i flera månader.

/Carina Lirpa Atsröf Rimborg

Kom och öva gudstjänstmusiken

Psalmsång. Foto Jim Elfström IKON

Psalmsång. Foto Jim Elfström IKON

Har du varit i gudstjänsten de senaste veckorna så har du kanske märkt att det är lite ny gudstjänstmusik. Vi använder nu den så kallade ”Serie B”. Om det känns ovant så kommer det att finnas möjlighet att öva strax innan gudstjänsten. Tala gärna med prästen eller musikern om du har frågor.

Den här musiken är en del av kyrkohandboken som nu ligger på förslag på Kyrkostyrelsen bord att beslutas i höst på Kyrkomötet. Den 16 mars överlämnades förslaget och det hölls en presskonferens.

Här kan du läsa mer om kyrkohandboksförslaget.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/ny-kyrkohandbok

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

/Carina Etander RImborg
kommunikatör

Svenska kyrkan Tjörn stödjer #vistårinteut

#vistårinteut

#vistårinteut

Svenska kyrkan Tjörn har skrivit under uppropet om amnesti för ensamkommande barn och unga i Sverige som drivs av #vistårinteut.

http://vistarinteut.org/

Rörelsen #vistårinteut består av professionella och volontärer som på ett eller annat sätt möter och är engagerade i gruppen asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. De som är engagerade jobbar bland annat i skolan, på HVB- hem, inom socialtjänst, psykiatri, vård eller i familjehem. Nätverket ser ensamkommande asylsökande barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas och att de behandlas på samma sätt som andra barn.

#vistårinteut kräver:

  1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.
  2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.
  3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.

———————————————————-

Biskop Per Eckerdal har också skrivit under uppropet och skriver i sitt pressmeddelande:

Biskop Per Eckerdal har skrivit under ett upprop från rörelsen ”#vistårinteut – men vi slutar aldrig kämpa” som kräver amnesti för de ensamkommande flyktingbarnen som finns i Sverige. Uppropet är ett initiativ som stöds av många organisationer och föreningar. Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Uppropet ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga.

Just nu pågår en namninsamling för amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit mer än ett år i Sverige! Initiativtagare är gruppen ”Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa” #vistårinteut

De är som våra egna barn och barnbarn

— De ensamma ungdomar som har tagit sig till vårt land, och som i många fall redan varit här i flera år, måste få känna att vi inte hanterar dom som överblivna varor och slänger ut dom, säger biskop Per Eckerdal. De är, som våra egna barn och barnbarn, människor i början av sitt liv med egna drömmar och förhoppningar.

Igår skrev biskop Per Eckerdal under namninsamlingen.

— Det är ett medmänskligt ansvar att ge dessa sköra unga människor, som redan finns mitt ibland oss, en trygghet så de kan börja tro att de har en framtid. För mig är detta viktigt och därför skriva jag självklart under uppropet.

Amnesti betyder nåd

Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Vi ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga. Vi anser att de har lidit nog och kämpat klart. Nu behöver de ett liv i trygghet så att de kan bidra till bygget av vårt fantastiska land precis som alla andra barn och unga i Sverige.

Det finns många fördelar med att ge amnesti.

1. Sverige som en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter: Sverige kan hålla huvudet högt i kommande förhandlingar i EU om asylrätt och asylpolitik. Sverige visar i och med amnestin att man tar ansvar för de som kom innan asyllagarna ändrades och att det går att lösa problem som uppstått. Amnesti är ett sätt att förenkla processen för politikerna kring frågan om ensamkommande barn och unga.

2. Sverige som rättsstat: Ensamkommande barn och unga har generellt starka skyddsskäl. De kommer ofta från utpräglade klansamhällen och har i många fall en hotbild över sig eller saknar nätverk vilket gör att de riskerar att dras in i skadliga och farliga sammanhang. Att ge dessa barn och unga amnesti är ett sätt att visa att Sverige gör om och gör rätt rent juridiskt.

3. Sveriges ekonomi: Eftersom ensamkommande barn och unga inte kan återvända till länder där de riskerar att dö kan vi anta att de flesta ensamkommande som nu får avslag kommer att gå under jorden. Det handlar om tiotusentals barn och unga och det kommer att kosta pengar. Amnesti är ett sätt att få kontroll över situationen och säkerställa att färre unga riskerar att hamna i utanförskap i stället för att bidra till vårt samhälle – som de både vill och kan.

Amnesti till alla ensamkommande unga innebär med andra ord en winwinsituation för alla.

Här kan du också skriva på uppropet:

https://www.skrivunder.com/amnesti_for_vara_ensamkommande_barn_och_unga

Jag lär mig något nytt varje dag!

Som ni säkert läst i ett tidigare inlägg har alla präster och diakoner i Göteborg stift, samlats för ett stort möte i två dagar. Temat för mötet var Nåd.

Vi var i Domkyrkan och Posthotellet, det är mäktigt med så många 730 personer som sjunger på samma gång i en stor kyrka. Jag gillar verkligen gudstjänster när sången får ljuda mellan väggarna.

Vi hade innan mötet fått läst en bok av Jesper Svartvik, Förunderligt förtroende som han skrivit på uppdrag av Biskop Per Eckerdal med ämnet Nåd.

Jesper Svartvik föreläste för oss, så gjorde även Maria Ottesten som är redaktör för en ny bok som heter Nåd i Realtid, en antologi där Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow skriver om Nåd ur olika perspektiv.

Det var mycket matnyttigt som kom fram under dagarna och för mig en hel del bekräftelse på hur jag själv tänker.

Det jag upptäckte att alla tänker inte som jag om Nåd, det visste jag egentligen men för mig är Nåd befrielse, upprättelse, hopp och förlåtelse. Det visade sig att många har en mörkare syn på Nåd som hör ihop med synd och skam. Det är något av arvet som Göteborgs stift dras med fick jag förklarat för mig.

Att prata om Nåd handlar också om Gudsbild, människosyn och bibelsyn. Och där har vi alla helt olika bilder.

Min bild av Gud är kärlek och hela tiden skapande och det genomsyrar allt jag gör. Han har också gett oss en fri vilja till att göra som vi vill. Vilket innebär att vi människor gör det som är ont, för att vi brister. Vi klarar inte av, orkar inte med att vara goda människor även om vi vill med hela oss. Vi försöker göra vårt bästa, och det duger.

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Nåden finns där för oss alla, den flödar rikligt och ges till oss utan att vi förtjänar det. Det bara finns där, vi behöver inte prestera eftersom Gud älskar oss och ser oss djupt inne i våra hjärtan och ser vår strävan.

Jag gillar sången ”En fattig bonddräng” där det beskrivs så fint om vår strävan och att Gud ser det.

Står där, fattig bonddräng, invid himmelens port,
lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren Gud i himlen är väl missnöjd förstås.

Men då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit!
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när.

Och jag, fattig bonddräng, står så still inför Gud,
och sen klär han på mig den mest snövita skrud.
Nu du, säger Herren är ditt arbete slut.
Nu du, fattig bonddräng nu får du vila ut.

Text: Astrid Lindgren

Jesper Svartvik pratar om Nåd som tre olika saker; Att göra rätt, Nådens kärlek och att ödmjukt vandra med Gud.

Han menar att Nåd också är handling, att göra Nåd. Han sa bland annat ”fundera inte på om du skall älska din medmänniska, handla som om du gjorde det”.

Hopp är inte ett passivt väntande, det är ett aktivt handlande i hur världen verkligen är. Vi orkar mer än vad vi tror och klarar av mer än vad vi tror. ”Hoppet är det där med fjädrar, som slår sig ner i själen och sjunger en melodi utan ord…” skriver Emily Dickinson i en dikt. Fina ord tänker jag.

Svartvik menar att när vi möts öga mot öga så uppstår både Hopp och Nåd och ett möte mellan människor. På hebreiska heter ansikte Panim. Så han säger Panim mot Panim. Ansikte mot ansikte. Då kan vi också se varandra, acceptera våra olikheter och börja samtala med varandra. I Välsignelse orden vänder Gud sitt ansikte mot oss. Vi kan se Gud i den andra människan.

Han säger att vi skall bli vän med nåden, som för många är något negativt. Men den möter oss inte bara i nederlagen den möter oss i kärleken.

När vi blir helt odugliga så blir vi mottagliga för Nåden säger Svartvik. Nådens kärlek fyller oss.

Det blev ett samtal uppe på scenen mellan Jesper Svartvik och Joel Halldorf, Stefan Eklund, Katarina Redegard, Nina Karemo och där kom det en hel del kloka ord och en del provokationer.

Bland annat att vi i kyrkan är duktiga på kärleksfulla gärningar/handlingar utåt. I den undersökning som kom torsdagen 16 mars om hur Svenska kyrkan agerat under den stora flyktingströmmen visade sig att åttiotvå procent av församlingarna varit aktiva. Vilket bevisar ovanstående uttalande. Men hur är det med oss själva, internt? Mellan olika samfund och andra religioner? Finns Nåden och kärleken där? Handen på hjärtat, där fungerar det kanske inte så bra, eller?

Jag vill avsluta med orden om att se Gud i den andre människans ansikte i alla möten oavsett med vem du möter.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst

Bli inte förskräckt… Nåd i realtid!

Bli inte förskräckt om du åker till Göteborg i dag och går till domkyrkan, då kommer du se att där vimlar av präster och diakoner. Biskopen har nämligen kallat till Präst och diakonmöte och de kommer under två dagar att samlas och tala om Nåd i realtid.

(Jag kommer ihåg när jag var tonåring och en dag rörde mig runt domkyrkan och plötsligt så såg jag präster precis överallt. Jag blev jätterädd först och undrade vad som hänt, tills jag insåg att de hade något möte.)

Så här står det i pressmeddelandet från stiftet:

Under två dagar samlas i Göteborg 730 präster och diakoner från hela Göteborgs stift. Det är biskop Per Eckerdal som kallat till Präst- och diakonmöte och temat är ”Nåd i realtid”, nåd här och nu. Mötet sker under reformationsåret som har nåd som ett bärande ord. Inför mötet har Jesper Svartvik skrivit boken ”Förunderligt förtroende” och under mötet släpps en ny bok på temat nåd med kyrkoherde Maria Ottensten som redaktör.

2017 är ett jubileumsår. För 500 år sedan spikade Martin Luther upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg.

Boksläpp

Reformatorn Marin Luthers tankar om nåden är temat för det präst och diakonmöte som biskop Per Eckerdal kallat Göteborgs stifts alla präster och diakoner till. Mötet pågår 15-16 mars i Göteborg. Inför mötet har alla läst boken ”Förunderligt förtroende” av Jesper Svartvik, som beställts till mötet av Göteborgs stift. Och under mötet släpps en ny bok. Det är kontraktsprost Maria Ottenstens antologi ”Nåd i realtid”. 

Vad är nåd i vår tid? Vad händer med en människa som möter nåd? Vad innebär det att tro på en nådig Gud? Vad innebär det att vi i oss själva bär både möjligheter och hinder? Vad innebär det att det i världen finns det både det som är vacker och gott och fult och ont? är några frågor som ställs i boken ”Nåd i realtid”. Utöver Maria Ottensten medverkar Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow i boken.

Möten runt om i stiftet

Alla präster och diakoner får boken ”Nåd i realtid” med sig från mötet i Göteborg. I början av april kommer man sedan att samlas regionalt i stiftets olika kontrakt för att samtala om boken. Den 23 maj samlas alla åter i Göteborg för en heldag. Då kommer biskop Per Eckerdal att sammanfatta samtalen kring boken samt att också lämna sin ämbetsberättelse, en reflektion över det han mött i Göteborgs stift då han bland annat besökt och visiterat stiftets församlingar.

Samtal och inspiration

Ett präst- och diakonmöte är ett tillfälle för präster och diakoner i stiftet att få möta varandra för att samtala om aktuella frågor, inspireras och fira gudstjänst tillsammans. Det är biskopen som kallar och det brukar hållas präst- och diakonmöten vart sjätte år. Detta blir biskop Per Eckerdals första och sista präst- och diakonmöte under sin ämbetstid i Göteborgs stift. Han går i pension i slutet av februari nästa år.

Här kan du se en film biskopen spelade in förra året inför mötet som börjar i dag:

Här kan du se inbjudan till mötet som spelades in förra året.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Prata till punkt med ärkebiskopen

Ärkebiskop Antje Jackelén har ett podprogram där hon bjuder in olika intressanta gäster.

Nu senast är det Jan Eliasson, diplomat: som pratar om solidaritet, globalisering och världssamfundets möjligheter och utmaningar.

Läs mer här>> och lyssna på alla programmen. Du kan lyssna via din dator eller ladda ner i din smartphone och lyssna.

Prata till punkt med ärkebiskop Antje.

Prata till punkt med ärkebiskop Antje.

https://www.svenskakyrkan.se/pratatillpunkt