Svenska kyrkan Tjörn stödjer #vistårinteut

#vistårinteut

#vistårinteut

Svenska kyrkan Tjörn har skrivit under uppropet om amnesti för ensamkommande barn och unga i Sverige som drivs av #vistårinteut.

http://vistarinteut.org/

Rörelsen #vistårinteut består av professionella och volontärer som på ett eller annat sätt möter och är engagerade i gruppen asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. De som är engagerade jobbar bland annat i skolan, på HVB- hem, inom socialtjänst, psykiatri, vård eller i familjehem. Nätverket ser ensamkommande asylsökande barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas och att de behandlas på samma sätt som andra barn.

#vistårinteut kräver:

  1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.
  2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.
  3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.

———————————————————-

Biskop Per Eckerdal har också skrivit under uppropet och skriver i sitt pressmeddelande:

Biskop Per Eckerdal har skrivit under ett upprop från rörelsen ”#vistårinteut – men vi slutar aldrig kämpa” som kräver amnesti för de ensamkommande flyktingbarnen som finns i Sverige. Uppropet är ett initiativ som stöds av många organisationer och föreningar. Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Uppropet ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga.

Just nu pågår en namninsamling för amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit mer än ett år i Sverige! Initiativtagare är gruppen ”Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa” #vistårinteut

De är som våra egna barn och barnbarn

— De ensamma ungdomar som har tagit sig till vårt land, och som i många fall redan varit här i flera år, måste få känna att vi inte hanterar dom som överblivna varor och slänger ut dom, säger biskop Per Eckerdal. De är, som våra egna barn och barnbarn, människor i början av sitt liv med egna drömmar och förhoppningar.

Igår skrev biskop Per Eckerdal under namninsamlingen.

— Det är ett medmänskligt ansvar att ge dessa sköra unga människor, som redan finns mitt ibland oss, en trygghet så de kan börja tro att de har en framtid. För mig är detta viktigt och därför skriva jag självklart under uppropet.

Amnesti betyder nåd

Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Vi ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga. Vi anser att de har lidit nog och kämpat klart. Nu behöver de ett liv i trygghet så att de kan bidra till bygget av vårt fantastiska land precis som alla andra barn och unga i Sverige.

Det finns många fördelar med att ge amnesti.

1. Sverige som en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter: Sverige kan hålla huvudet högt i kommande förhandlingar i EU om asylrätt och asylpolitik. Sverige visar i och med amnestin att man tar ansvar för de som kom innan asyllagarna ändrades och att det går att lösa problem som uppstått. Amnesti är ett sätt att förenkla processen för politikerna kring frågan om ensamkommande barn och unga.

2. Sverige som rättsstat: Ensamkommande barn och unga har generellt starka skyddsskäl. De kommer ofta från utpräglade klansamhällen och har i många fall en hotbild över sig eller saknar nätverk vilket gör att de riskerar att dras in i skadliga och farliga sammanhang. Att ge dessa barn och unga amnesti är ett sätt att visa att Sverige gör om och gör rätt rent juridiskt.

3. Sveriges ekonomi: Eftersom ensamkommande barn och unga inte kan återvända till länder där de riskerar att dö kan vi anta att de flesta ensamkommande som nu får avslag kommer att gå under jorden. Det handlar om tiotusentals barn och unga och det kommer att kosta pengar. Amnesti är ett sätt att få kontroll över situationen och säkerställa att färre unga riskerar att hamna i utanförskap i stället för att bidra till vårt samhälle – som de både vill och kan.

Amnesti till alla ensamkommande unga innebär med andra ord en winwinsituation för alla.

Här kan du också skriva på uppropet:

https://www.skrivunder.com/amnesti_for_vara_ensamkommande_barn_och_unga

NÖDROP! Människor svälter – du kan hjälpa!

Människor svälter. Vi kan göra något åt det. Det behövs mer pengar. Swisha 9001223 och bidra till mat och vatten. Skriv ÖSTRA AFRIKA.

Svenska kyrkans internationella arbetes foto.

Flyktingar i östra Afrika – K216

I östra Afrika pågår inbördeskrig i flera länder. Miljontals befinner sig på flykt i sitt eget, eller närliggande länder. I regionen finns några av världens största flyktingläger och utdragna konflikter gör att många flyktingar blir fast i lägren under lång tid.

VÄRLDENS TREDJE STÖRSTA FLYKTINGKRIS PÅGÅR JUST NU I SYDSUDAN

Sydsudan plågas sedan fler år av våld och stridigheter och många människor har förts bort eller dödats. Nu har människor även börjat dö av svält.

Omkring fem miljoner människor, hälften av landets befolkning, riskerar att dö av undernäring. Situationen har uppstått med anledning av torka i kombination med att hjälpinsatser stoppas av stridande parter i Sydsudan.

Sedan i somras har över 750 000 sydsudaneser flytt över gränsen till Uganda. De är nu lika många som lokalbefolkningen i det redan mycket fattiga området i norra Uganda. Bristen på mat och vatten är akut. Svenska kyrkan finns där.

Hör Else Berglund, samordnare för Svenska kyrkans flyktingprogram i östra Afrika intervjuas i P4 extra. 9 mars 2017

Hör Anna Garvander, chef för Svenska kyrkans humanitära arbete, berätta i Sveriges Radio om en kaotisk flyktingsituationen i Uganda.”Vi går på knäna”, 5 mars 2017.

Banner swish och sms torka, 640x1255

Jag lär mig något nytt varje dag!

Som ni säkert läst i ett tidigare inlägg har alla präster och diakoner i Göteborg stift, samlats för ett stort möte i två dagar. Temat för mötet var Nåd.

Vi var i Domkyrkan och Posthotellet, det är mäktigt med så många 730 personer som sjunger på samma gång i en stor kyrka. Jag gillar verkligen gudstjänster när sången får ljuda mellan väggarna.

Vi hade innan mötet fått läst en bok av Jesper Svartvik, Förunderligt förtroende som han skrivit på uppdrag av Biskop Per Eckerdal med ämnet Nåd.

Jesper Svartvik föreläste för oss, så gjorde även Maria Ottesten som är redaktör för en ny bok som heter Nåd i Realtid, en antologi där Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow skriver om Nåd ur olika perspektiv.

Det var mycket matnyttigt som kom fram under dagarna och för mig en hel del bekräftelse på hur jag själv tänker.

Det jag upptäckte att alla tänker inte som jag om Nåd, det visste jag egentligen men för mig är Nåd befrielse, upprättelse, hopp och förlåtelse. Det visade sig att många har en mörkare syn på Nåd som hör ihop med synd och skam. Det är något av arvet som Göteborgs stift dras med fick jag förklarat för mig.

Att prata om Nåd handlar också om Gudsbild, människosyn och bibelsyn. Och där har vi alla helt olika bilder.

Min bild av Gud är kärlek och hela tiden skapande och det genomsyrar allt jag gör. Han har också gett oss en fri vilja till att göra som vi vill. Vilket innebär att vi människor gör det som är ont, för att vi brister. Vi klarar inte av, orkar inte med att vara goda människor även om vi vill med hela oss. Vi försöker göra vårt bästa, och det duger.

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Nåden finns där för oss alla, den flödar rikligt och ges till oss utan att vi förtjänar det. Det bara finns där, vi behöver inte prestera eftersom Gud älskar oss och ser oss djupt inne i våra hjärtan och ser vår strävan.

Jag gillar sången ”En fattig bonddräng” där det beskrivs så fint om vår strävan och att Gud ser det.

Står där, fattig bonddräng, invid himmelens port,
lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren Gud i himlen är väl missnöjd förstås.

Men då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit!
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när.

Och jag, fattig bonddräng, står så still inför Gud,
och sen klär han på mig den mest snövita skrud.
Nu du, säger Herren är ditt arbete slut.
Nu du, fattig bonddräng nu får du vila ut.

Text: Astrid Lindgren

Jesper Svartvik pratar om Nåd som tre olika saker; Att göra rätt, Nådens kärlek och att ödmjukt vandra med Gud.

Han menar att Nåd också är handling, att göra Nåd. Han sa bland annat ”fundera inte på om du skall älska din medmänniska, handla som om du gjorde det”.

Hopp är inte ett passivt väntande, det är ett aktivt handlande i hur världen verkligen är. Vi orkar mer än vad vi tror och klarar av mer än vad vi tror. ”Hoppet är det där med fjädrar, som slår sig ner i själen och sjunger en melodi utan ord…” skriver Emily Dickinson i en dikt. Fina ord tänker jag.

Svartvik menar att när vi möts öga mot öga så uppstår både Hopp och Nåd och ett möte mellan människor. På hebreiska heter ansikte Panim. Så han säger Panim mot Panim. Ansikte mot ansikte. Då kan vi också se varandra, acceptera våra olikheter och börja samtala med varandra. I Välsignelse orden vänder Gud sitt ansikte mot oss. Vi kan se Gud i den andra människan.

Han säger att vi skall bli vän med nåden, som för många är något negativt. Men den möter oss inte bara i nederlagen den möter oss i kärleken.

När vi blir helt odugliga så blir vi mottagliga för Nåden säger Svartvik. Nådens kärlek fyller oss.

Det blev ett samtal uppe på scenen mellan Jesper Svartvik och Joel Halldorf, Stefan Eklund, Katarina Redegard, Nina Karemo och där kom det en hel del kloka ord och en del provokationer.

Bland annat att vi i kyrkan är duktiga på kärleksfulla gärningar/handlingar utåt. I den undersökning som kom torsdagen 16 mars om hur Svenska kyrkan agerat under den stora flyktingströmmen visade sig att åttiotvå procent av församlingarna varit aktiva. Vilket bevisar ovanstående uttalande. Men hur är det med oss själva, internt? Mellan olika samfund och andra religioner? Finns Nåden och kärleken där? Handen på hjärtat, där fungerar det kanske inte så bra, eller?

Jag vill avsluta med orden om att se Gud i den andre människans ansikte i alla möten oavsett med vem du möter.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst

Vad är värdighet?

Den 8 mars är det internationella kvinnodagen. Överallt i världen uppmärksammas kvinnor på olika sätt. Kvinnor som gör fantastiska saker, som styr och ställer och bestämmer. Men också många kvinnors situation som kan bestå i att underkuva sig, offra sig och att inte få sin röst hörd.

Det finns många sätt som flickor och kvinnor kan få ett säkrare liv och en mer jämlik situation. Inte sällan handlar det om utbildning och förhållningssätt.

Svenska kyrkan är med och stöttar flera olika projekt ute i världen. Årets faste-kampanj fokuserar på KO-kalv-projektet där en familj kan få ansöka om att få en dräktig ko. Kon hjälper familjen med mjölk, bränsle och avkastning när kalven kommer. En ko kan hjälpa familjen och inte sällan kvinnan i familjen att kunna försörja familjen och låta barnen att gå i skolan.

 

Ett annat projekt som Svenska kyrkan är en del av är att dela ut ”värdighets-kit” till flickor.

I Sydsudan i Afrika berättar Elizabeth om sin situation så här:

Krig och konflikt är bara en av de utmaningar som hindrar flickor från att gå i skolan och utbilda sig i Sydsudan. Så här beskriver Elizabeth, 17 år, själv situationen.

– Vi tjejer fostras tidigt in i kulturella omvårdnadsroller. Vår uppgift blir att finnas till för andra. Vi blir ofta utnyttjande, vi utsätts förbarnäktenskap, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, blir misshandlade, våldtagna och utsätts för annat sexuellt- eller psykologiskt våld, saker som alla har livslånga konsekvenser.

Flickorna går i förskolan Soda Alum i ett flyktingläger i Sydsudan. Många av dem har aldrig gått i skolan förut. I flyktinglägret får många flickor sin första chans till utbildning. Vi arbetar för att ändra skadliga attityder mot flickor och förhindra barnäktenskap. Foto: LWF/IKON

Hennes beskrivning av flickors och kvinnors situation är inte överdriven. Sanningen är att tonårsflickor i Sydsudan löper tre gånger högre risk att dö i barnsäng än de har chans att få gå färdigt grundskolan. Flickor tas ur skolan när de når puberteten på grund av föräldrars rädsla för att döttrarna ska bli trakasserade och utsättas för övergrepp. Istället gifts flickorna bort för en avgift, så kallat brudpris, eller får stanna hemma för att hjälpa till i hemmet.

Elizabeth går i åttan. Hon berättar om sin egen klass som exempel.

– I min klass finns det tjugofyra pojkar men bara sju flickor. Alla våra systrar har varit tvungna att gifta sig, många av dem redan innan de fyllde femton år. De fick aldrig chansen att gå i skolan så som jag fick. Det fick inte min mamma, mormor eller mina mostrar heller.

Elizabeth berättar vidare:

Ett annat slags hinder för flickors är att många familjer inte har råd att köpa dyra hygienartiklar som till exempel mensskydd. Oftast saknar skolorna rena toaletter på trygga platser som tjejerna känner sig bekväma att gå på. Många flickor tvingas stanna hemma den vecka då de har mens.

Genom Svenska kyrkans internationella arbete fick Elizabeth ett ”Värdighets-kit” med några av de hygienartiklar hon behöver.

– Vi har fått lära oss om hur vi ska sköta vår hygien under mensen och om sexuell hälsa och hur vi skyddar oss mot hiv.

”Vi behöver bara få chansen”
Det finns fler enkla saker som kan underlätta för flickor att kunna gå i skolan förklarar Elizabeth, sånt som barn i många länder tar för givet.

Läs hela artikeln här>>

I Sverige har vi kommit långt jämfört med andra länder. Men det gäller att vi aldrig slutar kämpa eller se varje människas värde! Kunskap och utbildning är en viktig ingrediens i detta.

Här på Tjörn är Svenska kyrkan med och uppmärksammar Internationella kvinnodagen på kommunhuset där diakon Maria Eriksson och Nätverket kvinnor på Tjörn deltar. Välkomna!

Internationella kvinnodagen på Tjörn

Sonia Sherefay -- foto Dag Björne

Den internationella kvinnodagen firas idag i kommunhuset, Skärhamn.

Från kl 17.30 blir det musik med elever från Billströmska och mingel i Stora Tjörnsalen.

Kl 18.30 får vi lyssna på Sonia Sherefay: folkhögskollärare, integrationskonsult, projektledare och föreläsare. Hon talar med humor och allvar om föräldraskap och integration, kulturella krockar, livet i exil, barn och ungas uppväxtvillkor, förskola och skola i det mångkulturella Sverige, multikulturell omvårdnad och relationer inom islam.

Arrangör: Integrationsenheten Tjörns kommun, Nätverket Kvinnor på Tjörn och biblioteket. Samarrangemang med Europa Direkt Göteborgsregionen.

http://www.tjorn.se/arkiv/nyheter2017/internationellakvinnodagenpatjorn.5.4228b8915a890959662cbb.html

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Blogg 100 – i år igen

blogg100-logotypeI går 1 mars drog Blogg 100 i gång. Det är ett helt frivilligt arrangemang där man (helt frivilligt) säger att man vill blogga 100 dagar i rad på sin blogg. Syftet är att lyfta sin blogg, att få hjälp och inspiration.

Förra året startade Svenska kyrkan Tjörn sin blogg i samband med Blogg 100. Sedan dess har vi publicerat 302 inlägg på bloggen. Det har rört sig och smått och stort.

Så vi hoppar på utmaningen även i år. Nu kommer vi åter igen att blogga 100 dagar i sträck.

Här kan du se alla bloggar som är med i utmaningen.

http://bisonblog.se/2017/03/alla-deltagare-i-blogg100-2017/

Och så här skriver Fredrik Wass som håller i Blogg 100:

Aldrig tidigare har det känts lika viktigt att stå för det fria ordet, att manifestera kraften i att uttrycka oss på egna villkor, men med respekt för varandra. Hoppas du vill vara med.

Blogg100 startades av mig, Fredrik Wass, för sex år sedan och bygger på utmaningen att blogga varje dag, 100 dagar i rad. Det var och är ett sätt att sporra sig själv tillsammans med andra. Sedan starten har tusentals bloggare i hela Sverige deltagit i utmaningen och det har även arrangerats Blogg100-träffar, seminarium och mingel.

Därför har årets Blogg100 en viktigare roll än tidigare

När jag startade Blogg100 för sex år sedan var det ett sätt att utmana mig själv tillsammans med andra. Att blogga varje dag, 100 dagar i rad, var ett sätt att hålla igång flödet av kreativitet. Insikten var att guldkornen ryms i det som blir gjort, inte det som hålls tillbaka.

Sedan dess har Blogg100 blivit något mer. Det har blivit en rörelse, en positiv motreaktion mot en digital omvärld som allt mer kommit att präglas av rykten, ifrågasättanden, taktiska spel och ett allt hetsigare debattklimat, något som eskalerat ännu mer under det senaste året.

Donald Trumps aktiva försök att tysta och misstänkliggöra oberoende medier och viktiga röster som granskar makthavare är oroväckande. Även helt vanliga människor som tillhör minoriteter eller kämpar för deras rättigheter blir attackerade. Vi ser tyvärr samma utveckling även på hemmaplan, där vinklad och falsk propaganda seglat upp som konkurrenter till oberoende och faktagranskade källor (medier, samhällsinstitutioner, vetenskap och forskning) och där människor inte vill eller har möjlighet att skilja dessa åt från rena lögner.

Jag hoppas att Blogg100 kan göra skillnad.

Vi deltagare enas i entusiasmen och engagemanget, snarare än det beräknande, dömande och cyniska. Vi tar chansen att manifestera det fria ordet genom vårt bloggande, något som länge setts som självklart, men som i år är viktigare än någonsin. Vi respekterar andras åsikter, men accepterar inte kränkningar eller hot mot någon.

För oss i Svenska kyrkan Tjörn så är det självklart att lyfta det som vi tycker är viktigt, att få berätta om vår tro, våra gudstjänster, dela våra predikningar, och berätta om allt spännande som händer i våra kyrkor och i Svenska kyrkan i allmänhet. Att få berätta hur vi kan vara Jesus ögon, öron och händer i vår närmiljö och ute i världen.

Jag hoppas att du följer med oss i bloggen

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Hjälpta av en ko

Ko fastekampanj annonsÅrets fastekampanj drar igång 26 februari och håller på fram till palmsöndagen 9 april. I år får vi följa ett av Svenska kyrkans projekt – nämligen KO-projektet i Tanzania. Hur en ko kan förändra och förbättra livet och vardagen för en familj. Läs mer nedan.

Hos Svenska kyrkan Tjörn kommer det att hända olika saker under fastekampanjen – men det återkommer vi till under månaden.

https://www.svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Låt en ko förändra någons liv

Projektet har en enkel idé med ett fantastiskt resultat. Efter ansökan kan en behövande familj eller grupp människor få en dräktig kviga av stiftet. De får också utbildning av olika slag. Mjölken ger dem helt nya möjligheter och hjälper dem att förändra sina liv.

  • Behövande familjer får en dräktig kviga
  • De får utbildning i boskapsskötsel och produktion av mjölkprodukter och i jordbruksteknik och hållbart jordbruk
  • Vattenrening med hjälp av solenergi
  • Biogasanläggninga

Projektet har en enkel idé med ett fantastiskt resultat. Efter ansökan kan en behövande familj eller grupp människor få en dräktig kviga av stiftet.

Samtidigt får de utbildning i jordbruksteknik, hållbart jordbruk och modern djurhållning. Det ger dem möjlighet att få inkomster, bättre kost, större avkastning i jordbruket och att ta sig ur fattigdomen.

Familjen ger tillbaka ett par kalvar till projektet. De kan i sin tur lämnas vidare till nästa familj. Familjen åtar sig att bygga ett skjul åt kon.

Det innebär en hel del arbete att ha en ko. De mest utsatta familjerna får därför istället möjlighet att låna en get. De är mer lättskötta än kor och får killingar två gånger om året.

Mattild Liventus och hennes man Elias fick sin ko 2007. Kon ger 16 liter mjölk per dag. Fyra liter behåller de själva. De tolv liter som de säljer ger en bra inkomst.

– Nu har vi råd med det familjen behöver och vi kan även dricka mjölk själva, berättar Elias.

Hittills har 8 000 familjer och enskilda fått förändrade liv genom projektet och trycket på att få komma med är enormt. 2013 introducerades vattenrening med hjälp av solenergi i projektet.

Så långt räcker pengarna i ko och kalvprojektet

  • Utbildningsmaterial kostar 40 kronor per person.
  • 13 dagars utbildning för en bonde kostar 1 400 kronor.
  • Kostnaden för att dräktig kviga vaccineras, kontrolleras av veterinär och transporteras till en familj som dessutom får utbildning i djurhållning är ca 5 800 kronor.
  • 10–16 liter per dag är den genomsnittliga mjölkproduktionen för en ko.En liter mjölk säljs för cirka tre kronor.

SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE…

  •  drivs av tron att alla människor har lika värde
  • arbetar för alla människors rätt till mat, försörjning, tryghet,utbildning, hälsa och tro
  • finns ofta på plats redan innan katastrofen inträffar – och stannar arbetar för rättvisa, fredliga och demokratiska samhällen
    ger människor som lever i utsatthet förutsättningar att själva förändra sina liv.
  • kontrolleras av svenska insamlingskontroll – vi hanterar gåvor på ett ansvarsfullt sätt
  • är medlem i ACT-alliansen, Action by Churches Together, som är ett globalt samarbete mellan kyrkor och kyrkorelaterade organisationer för katastrofinsatser, utveckling och påverkan.

https://www.svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Och Göteborgs nästa biskop är…

Biskopsval 2017 m kräkla…ja, vem då? Vår nuvarande biskop Per Eckerdal går i pension och en ny biskop ska väljas under hösten 2017. Den nya biskopen vigs i Uppsala domkyrka 4 mars 2018.

På söndag öppnar en förslagslåda där vem som helst får föreslå kandidater till biskopsstolen i Göteborg. Förslagslådan kommer du att hitta här
https://www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift-/biskopsval-2017

Där hittar du också information om vem som får välja (Röstberättigade är stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter, präster och diakoner med tillsvidareanställning eller på minst sex månaders tjänst samt särskilt utsedda elektorer som väljs av pastorat/församlingar. Antalet elektorer ska motsvara antalet präster och diakoner i stiftets församlingar och pastorat samt anställda pastorsadjunkter), när nomineringsvalet genomförs och så vidare.

Men då till det mer spännande – vem tycker du ska bli biskop i Göteborgs stift? Vilka kriterier ska sättas upp? Vad är viktigast?

Själv har jag en några kriterier som jag tycker är viktiga.

1. En person med stor teologisk erfarenhet, helst disputerad. Varför? Jo, för jag ser biskopen som en ledare som behöver ha ett stort och brett helikopterperspektiv – och har man disputerat så har man fått sätta sig in i ett annat sätt att analysera och reflektera över frågor.

2. En person som gärna har ekumenisk erfarenhet. Varför? Jo, för biskopen ingår i ett kollegium som behöver representera Svenska kyrkan i många sammanhang – ofta utomlands eller vid ekumeniska sammanhang. Då är det bra att ha kontakter.

3. Erfarenhet av Göteborgs stift. Varför? Ja, det är kanske inte det viktigaste – men det är ändå ett plus att veta hur stiftet fungerar med sina olika teologiska strömningar och riktningar. Det är inte det största kriteriet, men det kan finnas en fördel.

Eftersom jag sitter i kyrkomötet så möter jag biskoparna i det sammanhanget. I kyrkomötet så sitter vi 251 ledamöter som besitter en stor församlingskompetens, de allra flesta av oss är djupt engagerade i vår församling hemma, i kyrkoråd, körer och andra verksamheter. Den erfarenheten är inte den viktigaste för en biskop. Självklart är det bra om en biskop har arbetat i en församling. Men som biskop är det viktigaste kriteriet att vara teologisk förankrad, med sakkunskap och att se större perspektiv. I kyrkomötessammanhang är biskopens viktigaste uppgift att komma med teologisk sakkunskap, helikopterperspektivet, tala om vad det blir för ekumeniska konsekvenser om kyrkomötet tar olika beslut.

Så ser jag det.

Kyrkoordningen har också kriterier för biskopen.

BISKOPENS UPPGIFTER

(Kyrkoordningen 8 kap 1 §)

Den som innehar en befattning som biskop ska
1. förkunna evangelium i ord och handling.
2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning,
3. svara för ledning och tillsyn,
4. vårda och värna kyrkans enhet,
5. viga präster och diakoner,
6. kalla präster och diakoner till överläggningar, samt
7. i övrigt fullgöra biskopens uppgifter enligt kyrkoordningen.
Biskopen ska visitera stiftets församlingar.

Och med detta sagt så har jag börjat fundera på en lista med personer som jag finner intressanta i biskopssammanhang. Och detta utan inbördes ordning.

Susanne Rappmann (1965) – i dag kyrkoherde i Mölndals pastorat och kontraktsprost i Mölndals kontrakt. Hon har varit komminister i Annedal och i Stensjöns församling samt kyrkoherde i Värö pastorat innan Mölndal. Hon disputerade 2005 på en avhandling i systematisk teologi om funktionshinder och teologi och är sedan hösten 2016 ersättare i SV kyrkans överklagandenämnd. Susanne har en bred erfarenhet av församlingsarbete i Göteborgs stift, i både ett mindre och ett större pastorat. Hon var kyrkoherde i Mölndal under förändringen 2014 från en samfällighet till ett pastorat och det förändringsarbetet ledde hon på ett utmärkt sätt. Susanne har också akademisk erfarenhet och under sin doktorandtid undervisade hon på Karlstad universitet. Susanne är en god predikant och en trygg ledare.
https://www.svenskakyrkan.se/forskning/disputerade-i-systematisk-teologi

Karin Johannesson (1970) – Komminister i Övre Älvdals församling, Karlstads stift (80%), universitetslektor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen i Uppsala (20%). Disputerade 2002 på en avhandling i religionsfilosofi om förhållandet mellan vårt språk och Guds verklighet. Karin var aktuell i biskopsvalet i Karlstad där hon presenterades så här
https://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/karin-johannesson

Michael Persson (1959) – i dag kyrkoherde i Västermalms församling i Stockholm stift. har varit kyrkoherde i London och har innan dess varit ärkebiskop KG Hammars kaplan. Har lång erfarenhet av ekumeniska och teologiska frågor. Stort nätverk. Är inte disputerad. Var också aktuell i valet till biskop i Karlstad där han presenterades så här:
https://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/michael-persson

Jonas Eek (1970) – i dag förlagschef på Verbum. Disputerade 2001 i religionspsykologi med en avhandling som heter Religious Facilitation Through Intense Liturgical Participation: A Quasi-Experimental Study of Swedish Pilgrims to Taizé. Jonas har ett förflutet i Göteborgs stift och tjänstgjorde i Örgryte pastorat. Han brinner för pedagogik och ungdomar. Jonas var också aktuell som biskopskandidat i Karlstad stift och presenterades så här:
https://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/jonas-eek

Carl Sjögren (1959) nuvarande domprost i Skara stift. Carl är inte disputerad, men har varit med under lång tid och har nu senast suttit med i slutförslagsgruppen för förslaget till ny Kyrkohandbok. Under många år var han kyrkoherde i Ulricehamn. Carl har ett stort nätverk och bred kyrklig kompetens.
http://www.skaraborgslanstidning.se/article/sjogren-ny-domprost/

Fredrik Modeus (1964) nuvarande biskop i Växjö stift. Disputerade 2015 i systematisk teologi med en avhandling som heter ”Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan”. Han har författat flera böcker.
https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/biskop

Det är några förslag från mig – personer som jag tror, på olika sätt och med sina erfarenheter, som kunna bidra till Göteborgs stift och till Svenska kyrkan.

Vem vill du ska bli biskop?

22 AUGUSTI 2017 NOMINERINGSVAL (START KL 13.00)

Nomineringsval genomförs. Resultatet anslås på stiftets anslagstavla och överklagandetiden om en vecka påbörjas.

29 AUGUSTI 2017 VALRESULTATET ÖVERLÄMNAS TILL ANSVARSNÄMNDEN

Resultatet av nomineringsvalet kan överlämnas till Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar för prövning av kandidaternas behörighet.

11 OKTOBER 2017 HEARING MED KANDIDATER (HELDAG)

Hearing med kandidater som fått minst fem procent av rösterna i nomineringsvalet och behörigförklarats av Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar.

18 OKTOBER 2017 BISKOPSVAL (KL 09.00-11.00)

Den kandidat som får mer än 50 % av rösterna blir biskop. Om ingen uppnår 50 % går de två kandidater med flest röster vidare till valomgång två. Preliminärt valresultat kungörs.

8 NOVEMBER 2017 EV BISKOPSVAL OMGÅNG TVÅ (KL 09.00-11.00)

En eventuell andra valomgång genomförs. Preliminärt valresultat kungörs.

4 MARS 2018 BISKOPSVIGNING

Göteborgs stifts nya biskop vigs av ärkebiskopen i Uppsala domkyrka.

Pressmeddelandet från Göteborgs stift:
http://www.mynewsdesk.com/se/goeteborg-stift/pressreleases/oeppet-att-foereslaa-ny-biskop-i-goeteborgs-stift-1796261

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

(bloggposten är uppdaterad 1 mars 2017)

Kura Skymning i Blekets kyrka kl 18:00 22 februari

Lasse Petersson Foto Tjörns hembygdsförening.

Lasse Pettersson Foto Tjörns hembygdsförening.

Ikväll onsdag den 22 februari är det ”Kura Skymning” i Blekets kyrka kl 18:00. Om vi alla inte blåst bort innan dess så är du välkommen och ikväll kommer Lasse Pettersson och sjunger ”Visor och sånt från Bohuslän”.

Befinner du dig i Skärhamn vid 12-tiden så kan du passa på att komma och äta lunchsoppa i Skärhamns församlingsgård. Kl 18:00 i Kållekärr är det ”Mötesplats för kvinnor” där de träffas över alla gränser och syr, pratar och umgås. Mötesplatsens lokaler på Sundsbyvägen 1. Eller så kanske du vill vara med i någon av våra körer?  https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/musik-och-korer

Men som sagt, välkommen också till ”Kura Skymning” i Blekets kyrka med Lasse Pettersson kl 18:00 ikväll.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/kalender

Hur kan jag hjälpa till?

Banner swish och sms torka, 640x1255Du har kanske som jag sett på nyheterna den senaste tiden och sett de korta inslagen om att människor svälter i Afrika. Senast i går hörde jag att en miljon människor hotas av svältdöden, därför att det är enorm torka.

Lutherska världsförbundet är på plats med hjälp. Svenska kyrkan är en del av Lutherska världsförbundet och via våra olika kanaler kan vi hjälpa.

https://www1.svenskakyrkan.se/akuttorka

/Carina Etander Rimborg
Kommunikatör

Vardagsögonblick – Vanlig diakonal verksamhet

Valåsens äldreboende

Valåsens äldreboende

Jag möter prästen och kantorn i konferensrummet på Valåsens demensboende där de redan gjort i ordning rummet med stolarna. Tillsammans hjälps de åt att lägga banden i psalmböckerna vid de psalmer som ska sjungas. Så börjar de boende komma in i rummet och prästen går och hälsar på var och en av dem. Många av de boende behöver olika typer av hjälp.

Så kommer också en frivillig medarbetare som brukar hjälpa till, och tillsammans med kantorn går hon runt och hälsar på alla och hjälper dem med psalmböckerna. När alla kommit börjar andakten med en psalm och alla får hjälp att hitta och slå upp rätt.

Vi börjar med att sjunga ”Härlig är jorden”. Präster talar över texten från föregående söndag om Hanna och Symeon i templet. Vi sjunger en psalm, ber Fader vår, välsignelsen och sedan en sista psalm ” O, hur saligt att få vandra”. Psalmer som de boende troligen både kan och känner igen, även om de inte kan läsa eller följa med i psalmboken.

Valåsens äldreboende.

Valåsens äldreboende.

Sen spelar kantorn ett avslutande stycke på pianot.

Prästen tar adjö av alla och de boende får hjälp att ta sig tillbaka till sina avdelningar.

Detta är en viktig verksamhet som bara är ett exempel på allt som Svenska kyrkan Tjörn gör för dem som bor på Tjörn.

Varje vecka besöks alla äldreboenden av Svenska kyrkan Tjörn eller någon av de andra kyrkorna på ön. Kanske vill du vara med och hjälpa till? Eller kanske gå dit med någon av dina släktingar eller bekanta? Här hittar du alla tider som Svenska kyrkan är där.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/aldreboende

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör