Vad ska du avstå?

Foto Hanna Hummlebo IKON

Foto Hanna Hummlebo IKON

Fettisdagen – semledagen. För många är alla dagar semledag – men traditionen bjuder att det är tisdagen innan fastan börjar. Tisdagen som avslutar ”Fastlagstiden” som börjar med fastlagssöndagen och avslutas med fastlagstisdagen.

Och fastan börjar på askonsdagen – då är det 40 dagar kvar till påsk (borträknat söndagarna som alltid är högtidsdagar). Den som vill fira askondagsmässa är välkommen till Rönnängs kyrka 1 mars kl 18:30.

Under fastan är det många som passar på att avstå från något. Avstå för att faktiskt tänka på något annat. Det kan vara att avstå från mat, men det kan också vara TV-tittande, alkohol, dator, eller att spendera pengar på sig själv.

Läs mer om fastan här

https://www.svenskakyrkan.se/fastan

Svenska kyrkan i Umeå har tagit fram en ”fastekalender” där man får tips på vad man kan göra varje dag. De har gjort den som en roligt kub, så det blir lite pyssel att klippa och klistra.

https://www.svenskakyrkan.se/umea/fastekalender

Även Svenska kyrkan i Helsingborg har tagit fram en fastekalender. Den hittar du här på prästen Sofija Pedersen Videkes blogg:

https://sofijapedersenvideke.wordpress.com/2017/02/09/fastekalender-infor-pask-2017/

Under hela fastan pågår fastekampanjen. Om du vill ha en fastebössa så hör av dig till pastorsexpeditionen eller till din närmaste kyrka så löser vi det. Det projektet som fastekampanjen fokuserar i år är KO-projektet. Kanske är det ditt bidrag i år?

https://www.svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Ko fastekampanj annons

 

Pilgrimsvandring – Emmausvandring

På annandag påsk är det inte ovanligt att det ordnas pilgrimsvandringar runt om i Sveriges församlingar.

En av de texterna som läses i kyrkan på annandagen är ju den om de två lärjungarna som dagen efter sabbaten och Jesus död, vandrar ner från Jerusalem till byn Emmaus. På vägen får de följe av en man som undrar vad som hänt. De berättar om allt och varför de är så ledsna. Att Jesus har korsfästs och att kvinnorna gått till graven men den varit tom. De förstår ingenting. Mannen undervisar dem om vad som står i bibeln. Sen stannar mannen med dem och när han läser bordbönen med dem så känner de igen honom – det är Jesus! Då försvinner han ur deras åsyn. De blir så glada att de genast bryter upp och återvänder på kvällen till Jerusalem för att berätta för lärjungarna att de har sett Jesus. (1 årgångens texter på Annandag påsk Luk 24:13-35).

På annandag påsk – då temat för söndagen är ”Möte med den uppståndne” för vi höra dessa texter och som sagt – på många håll fanns det också möjlighet att pilgrimsvandra.

Så även hos oss i Svenska kyrkan Tjörn. I går på annandag påsk vandrade en skara från Skärhamns kyrka, där det startade med en kort andakt, bort till Blekets kyrka där det firades Emmaus-mässa.

Maria Eliasson har generöst delat med sig av bilder från gårdagens pilgrimsvandring.

Det kommer att finnas fler tillfällen till att pilgrimsvandra i år med Svenska kyrkan Tjörn.

Den 15 juni kl 18.00 är det pilgrimsvandring med mässa. Start och mål i Klövedals kyrka. Sträcka ca 6 km.

Den 28 juli kl 18.00 vandring från Klövedals kyrka till bygudstjänsten i Säby.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring  annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

Pilgrimsvandring annandag påsk 2016. Foto Maria Eliasson

 

Annandag påsk

Den uppstånde Jesus besöker lärjungarna.

Den uppståndne Jesus besöker lärjungarna.

Evangeliet enligt Lukas kapitel 24, vers 36 – 49

Medan de ännu talade stod han plötsligt mitt ibland dem och hälsade dem: ”Frid över er!”

De blev rädda, och i sin förskräckelse trodde de att det var en ande de såg. Då sade han: ”Varför blir ni skrämda, varför fylls ni av tvivel? Se på mina händer och mina fötter, det är jag och ingen annan. Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har.” Och han visade dem sina händer och fötter.

Då de av idel glädje och förvåning ännu inte kunde tro, frågade han dem: ”Finns det något att äta här?” De räckte honom en bit stekt fisk, och de såg hur han tog den och åt. Han sade till dem: ”Detta är vad jag sade till er när jag ännu var hos er, att allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmerna.”

Sedan öppnade han deras sinnen så att de kunde förstå skrifterna. Och han sade till dem: ”Detta är alltså vad skriften säger: Messias skall lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.

Ni skall vittna om allt detta. Och jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.”

Påskdagen – Graven är tom!

Matt 28:1-20

Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. [2] Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. [3] Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. [4] Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. [5] Men ängeln sade till kvinnorna: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. [6] Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. [7] Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ‘Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta.” [8] De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. [9] Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. [10] Men Jesus sade till dem: ”Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig.”

    [11] Medan de var på väg kom några ur vaktstyrkan in till staden och berättade för översteprästerna om allt som hade hänt. [12] Dessa överlade med de äldste, och sedan gav de soldaterna en stor summa pengar och sade till dem: [13] ”Säg att hans lärjungar kom under natten och rövade bort honom medan ni sov. [14] Om ståthållaren får höra detta skall vi tala med honom så att ni inte behöver oroa er.” [15] Soldaterna tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Så vann detta rykte spridning bland judarna ända till denna dag. [16] De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. [17] När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. [18] Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. [19] Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn [20] och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

Påskliljor. Foto: Anna Skoog

Påskliljor. Foto: Anna Skoog

Hur många av oss har inte nyss gjort det som kvinnorna i Matteus berättelse gjorde? Det som människor i alla tider har gjort och gång på gång gör. Allra mest blir det till helger och de stora högtiderna. Vi går till våra nära och käras gravar. Vi tänder ljus. Under den mörka delen av året är det oftast så. Men när sedan vårsolen börjar väcka naturen till liv kommer vi med våra blommor. Redan har en del av oss trotsat vinterkylan denna tidiga påsk med att sätta påskliljor på våra anhörigas gravar. Varför gör vi så? Jo, för att hedra deras minne. Men också för att i vårt minne hålla fast vid den kärlek som en gång band oss samman men vars band döden klippt av.

Av samma skäl gick kvinnorna denna tidiga morgon till Jesu grav. Det var deras första vandring till graven efter gravsättningen. Vi vet hur den där första gången kan vara. Att efter minnesstunden eller dagen efter gravsättningen gå till den nyss jordhöljda graven. Blommorna och kransarna ligger där. Ännu har de inte vissnat. Med saknaden brinnande i våra hjärtan läser vi de skrivna hälsningarna. ”Vila i frid.” ”En sista hälsning.” ”Tack för allt.” Ungefär var det också för kvinnorna. De gick ”för att se på graven” berättar Matteus.

Men då hände något. Ett kraftigt jordskalv skakade jorden. En ängel vars utseende var som blixten steg ned från himmelen och rullade undan stenen. Sen blev allt stilla igen. Ängeln satte sig på stenen han nyss rullat undan från gravens öppning. Kvar på marken låg vakterna skakande av skräck. På håll stod kvinnorna. Till dem vänder sig ängeln och säger: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått! Kom och se var han låg.”

När Matteus skall berätta om det ofattbara är det fyllt med dramatik, jordskalv och bländande ljus, skräck men också nära och innerliga möten med den uppståndne. Två gånger sägs det till exempel att de som möter Jesus faller ner inför honom och hyllar honom, först kvinnorna och sedan lärjungarna.

Det var så det började. De som dragit i gång processen mot Jesus, översteprästerna och rådsmedlemmarna och fått honom dömd och dödad, gav soldaterna pengar för att de skulle sprida ryktet att lärjungarna stulit Jesu kropp. Men inget kunde tysta dem som sett honom, som tagit på honom och talat med honom. Kvinnorna hade känt hans fötter i sina händer då de på vägen från graven möte honom och fick hylla honom. Lärjungarna glömde inte vad den uppståndne sagt till dem, då de mött honom på berget; ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

Men hur skall vi förhålla oss till det som berättats för oss om Jesus? Vi som nyss satte påskliljor på våra anhörigas gravar. Gjorde vi det för att vi vill minnas och hedra deras minne? Jo, visst gör vi det för att de finns där levande i våra minnen. Men är det inte också för att vi tror, eller vill tro, att han som gett oss detta liv att leva också kan ge oss uppståndelsens nya liv?

Ja, varför inte! Varför skulle inte han som gett oss detta liv, på nytt ur död materia skapa liv? Vi har ju också i Jesus fått ett tecken på att det är möjligt. Döden är ju i Jesus uppslukad och segern vunnen, som Paulus säger oss i dag. Om det nu är så, varför skulle inte vi då, genom Jesus, också vinna seger över döden. Han som försonade all synd genom sin död, han som med sin uppståndelse bröt av dödens udd. Han har uppstått som den förste bland de uppståndna, men inte den siste. Därför vågar vi, trots död och vinterkyla, sätta våra påskliljor på våra anhörigas grav? Vi vågar tro på ”en bättre vår snart blommar, då härligt grönt mitt träd skall stå och sina djupa rötter slå i evighetens sommar.”

Världen som nu föds på nytt
pånyttföder glädjen.
Här på jorden vandrar nu den uppståndne Herren.
Öst och väst och syd och nord,
eld och vatten, luft och jord
sjunger påskens psalmer.

Hör hur fågelropen höjs!
Hav och strand sig gläder.
Se hur mark och träd tar på sina sommarkläder.
Genom tjäle, köld och död
tränger solens eld och glöd.
Det är påsk på jorden.

Ur ett outtömligt djup
Skaparkraften flödar.
Liv ger liv och skörd ger sådd, sådden nya skördar.
Döden fråntogs all sin makt.
Kristi kropp i graven lagd
Uppstår och förvandlas.

Vi i honom återfår
Allt som gick förkorat.
Paradiset nu för oss öppnar sina portar.
Inget svärd! Från död till liv
Kallas vi att leva i
Alla somrars sommar.              (Sv psalmboken 517)

Janåke Hansson
Präst i Rönnängs församling
Svenska kyrkan Tjörn

Långfredag

Evangeliet enligt Matteus kapitel 27, vers 32 – 56

På vägen ut träffade de på en man från Kyrene vid namn Simon, och honom tvingade de att bära hans kors. När de kom till ett ställe som kallas Golgota, vilket betyder Skallen, gav de honom vin att dricka, blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka.

När de hade korsfäst honom delade de upp hans kläder genom att kasta lott om dem, och sedan slog de sig ner där och vaktade honom. Ovanför hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot honom som löd: Detta är Jesus, judarnas konung.

Långfredag

Långfredag

Samtidigt med honom korsfästes två rövare, den ene till höger och den andre till vänster om honom. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: ”Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar — hjälp dig själv nu, om du är Guds son, och stig ner från korset.”

Översteprästerna, de skriftlärda och de äldste gjorde också narr av honom och sade: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels kung, nu får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. ‘Han har satt sin lit till Gud. Nu får Gud rädda honom, om han bryr sig om honom.’ Han har ju sagt att han är Guds son.

På samma sätt blev han skymfad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden, och det varade till nionde timmen.

Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ‘Eli, Eli, lema sabachtani?’ (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?). Några som stod där hörde det och sade: ”Han ropar på Elia.” En av dem sprang genast bort och tog en svamp, fyllde den med surt vin och satte den på en käpp för att ge honom att dricka. Då sade de andra: ”Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom.”

Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, och gravarna öppnade sig. Många kroppar av avlidna heliga uppväcktes, och efter hans uppståndelse lämnade de sina gravar och gick in i den heliga staden och kunde ses av många.

När officeren och de som bevakade Jesus tillsammans med honom såg jordbävningen och det andra som hände, greps de av stark fruktan och sade: ”Den mannen måste ha varit Guds son.”

Där var också många kvinnor som stod längre bort och såg på. De hade följt med Jesus från Galileen för att tjäna honom, och bland dem var Maria från Magdala och Maria som var Jakobs och Josefs mor och modern till Sebedaios söner.

Skärtorsdag

Nattvarden. Foto Maria Eliasson.

Nattvarden. Foto Maria Eliasson.

Evangelium
Evangeliet enligt Matteus kapitel 26, vers 17 – 30
Första dagen av det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden åt dig?” Han svarade: ”Gå in till staden och hälsa den och den att er mästare säger: Min stund är nära. Jag vill hålla påskmåltid hos dig med mina lärjungar.”

Lärjungarna gjorde som Jesus hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden. På kvällen lade han sig till bords med de tolv. Medan de åt sade han: ”Sannerligen, en av er skall förråda mig.” De blev mycket bedrövade och började fråga honom, en efter en: ”Det är väl inte jag, herre?” Han svarade: ”Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han skall förråda mig. Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.”

Judas, som skulle förråda honom, sade: ”Det är väl inte jag, rabbi?” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det.”

Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: ”Tag och ät, detta är min kropp.” Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: ”Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.

Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet med er i min faders rike.” När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget.