Man måste tok-älska konfirmanderna!

Nu är det dags igen för konfirmationsläger, eller konfaläger som vi säger. Vi skriver listor, gör program och packar.

Att åka på läger med ungdomarna är bland det roligaste och jobbigaste som finns. Långa dagar och ibland även långa nätter.

Vi som åker på läger nummer två under konfirmandtiden är Lovkonfagruppen som håller till i Skärhamn. Denna grupp har träffats på helger när de haft lov. De är femton stycken ungdomar.

Vi har jobbat mycket med gudstjänst i denna grupp, de får gå i gudstjänst varje gång vi träffas och vi har förklarat och pratar om gudstjänsten varje gång. På skärtorsdagen så dramatiserade gruppen evangelietexten om nattvardens instiftande.

När de gick i gudstjänsten på Påskdagen så kunde jag se vad det betyder att förstå högmässan vad gudstjänsten gör med dem. De satt och följde med i agendan, visste när de skulle stå och sitta. När det blev nattvarden så var det helt naturligt för dem att gå fram och ta emot. Jag hade inte sagt något om det. Jag blir så glad när jag ser att det berör dem och att de förstår mer än vad de gjorde när de började.

Så jag tänker att har de fått något med sig av denna tid i kyrkan, så är det gudstjänster och det kanske innebär att de frivilligt går eller åtminstonne när de är i kyrkan känner sig bekväma och trygga.

Men åter till lägret, vi var iväg i höstas då vi inte kände varandra så bra, så detta läger blir något helt annat.

Konfirmander i Skärhamn/Stenkyrka 2016. Foto: Jaana Pollari Lindström

Konfirmander i Skärhamn/Stenkyrka 2016. Foto: Jaana Pollari Lindström

Vi skall åka till Lysestrand som är en scoutgård utanför Lysekil vid havet. På detta läger kommer vi jobba mycket med deras redovisning. Som vi lagt en söndag innan själva konfirmationen. De skall få ansvara för och leda en högmässa. De gör alla moment själva, utom instiftelseorden och förlåtelsen som jag gör. Men de skall skriva förbön, predika, välja psalmer och sjunga liturgin.

Ett mycket bra sätt att redovisa sin konfatid tänker jag. Och det blir så bra.

Vi kommer också döpa en av ungdomarna som inte är döpt. Det blir en alldeles speciell händelse för gruppen. De skall få medverka till att läsa texter, vara med och göra handpåläggning vid befrielsebönen och välja psalmer. Efter dopet skall vi fira med trerätters finmiddag. Det blir ett minne för livet för hela gruppen.

Sedan blir det plats för lek, utomhusaktiviteter, filmmys och god mat.

Vi hoppas att det blir ett bra läger för alla, även om vi vuxna och unga ledare får sova lite för litet.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Men för att kunna göra detta år efter år, så måste man tok-älska konfirmanderna och det gör vi alla som har med dem att göra. De ger oss och varandra så mycket och vi hoppas också vi sått ett litet frö hos dem om att Svenska kyrkan är ett ställe dit de vill tillbaka till.

Jaana Pollari Lindström
präst

————————————————-

Snart är det dags för nästa grupp att anmäla sig till konfirmation. I slutet av april kommer alla familjer med en 14-åring att få en inbjudan och senare kommer en folder. Det går också att läsa på vår webbsida, som vi kommer att uppdatera med information så snart de olika alternativen är klara.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/konfirmation

Giftastankar?

Foto: Joakim Carlström IKON

Foto: Joakim Carlström IKON

Har ni tänkt att ni skulle gifta er? Men så har det liksom inte bara blivit av…

Nu har ni chansen att gifta er på Tjörn i den vackra Skärhamns kyrka med strålande utsikt över havet.

Den 10 juni (och senare den 2 september) så finns det möjlighet att komma att bli gift mellan kl 11:00 och 16:00, då vi har drop-in.

Det enda ni behöver ha med er är ett giltigt hindersprövningsintyg från skatteverket och legitimation. När vi ser att alla papper är OK så kan vi viga er efter att vi har prata lite.

Vi har präst och musiker. Ni kommer i era vanliga kläder eller uppklädda – det är ni som bestämmer. Ta med hela släkten och alla vänner eller kom ensamma. Blir det väntetid så finns det fika i församlingshemmet.

Den 10 juni eller den 2 september är det drop-in utan förbokning!

Det går också bra att bli döpt dessa dagar. Antingen att ni själva vill döpa er, eller att ni döper era barn.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/drop-in-brollop

Stilla veckan? Eller…

Usch så veckorna bara rusar iväg och nästa vecka går vi in i Stilla veckan….ja stilla det vet jag väl inte om den är för oss kyrkfolk.

Jag har passionsandakter, skärtorsdagsmässa, långfredagsgudstjänst och Påskdagsmässa och så klämmer jag in lite möten och annat skoj.

Men så här är det vid våra stora högtider som jul och påsk. Och det är roligt att få vara med.

Ett tips till dig som är lite intresserad, följ med i kyrkan under hela passionsberättelsen, från Palmsöndagen till Påskdagen. Det gör något med oss när vi går i kyrkan nästan varje dag, få lyssna till de gamla texterna och följa med i Påskens drama.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/kalender

För det är verkligen ett drama, med sorg och glädje, svek och stora känslor, rädslor och ilska.

Varje person som finns med i dramat är värd en berättelse, och jag undrar hur de som var med tänkte. Vi får veta mycket om Jesus, men vad tänkte hans mamma, soldaten, Pontius Pilatus? Hur är deras berättelse, vad var det som gjorde att de fanns med just där och då?

Denna vecka har vi haft vår påskvandring med alla sinnen, och den blev så bra. Vi har haft nästan alla klasser från Skärhamns skola och även hela vårt stora arbetslag.

Barnen övar sig på att vara tysta när de går, så de kan uppleva med sina andra sinnen och det går faktiskt jättebra. Att vara tyst är svårt, både för barn och vuxna.

Vi lever i ett samhälle med mycket ljud överallt, och tystnaden blir en bristvara. Jag funderar ofta på när jag möter människor vid havet eller i skogen som går med hörlurar på sig, med musik eller bok som de lyssnar på. Varför vill de inte lyssna på ljuden som finns därute, havets brus, koltrasten som sjunger eller bara det stilla suset av träd.

I kyrkan under vandringen försöker barnen vara tysta och till slut så kapitulerar de inför att det är skönt att bara sitta eller ligga tysta tillsammans. Då kan de höra havet och vinden utanför kyrkan, den stora klockan som tickar i hörnet och fåglarna.

Vi får också roliga kommentarer om vandringen och berättelsen om Jesus sista dagar.

  • Han dog eftersom det var så tråkigt att hänga på korset.
  • Eller så svalt han ihjäl.
  • Var Jesus gammal?
  • Finns han idag?
  • Varför ligger det ett öra i det gröna rummet?

Det som också slår mig att barnen är så nyfikna på kyrkorummet och de saker som finns där. De tittar och frågar och vi svarar. Jag inbjuder lärarna med sina klasser att komma till oss och få en guidning av kyrkan.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Egentligen har vi så mycket gratis bara av att få visa kyrkan, det stora rummet som rymmer så mycket. Där vi firar livet i alla dess former.

Och just nu så är vi i påskens drama.

Jaana Pollari Lindström
präst

amen-samtal 4 april i Skärhamn

I morgon tisdag är det vårens andra amen-samtal på Akvarell-museet. Det är poeten Lina Ekdal som kommer och har ett spännande samtal med kyrkoherde Johan Ernstson. Arrangemanget är ett samarbete mellan Akvarellmuseet, Tjörns kommun och Svenska kyrkan Tjörn. Varmt välkomna. Ingen entré.

Lina Ekdahl foto Emelie Asplund

Lina Ekdahl foto Emelie Asplund

Tisdag 4.4 kl 19.00

Amensamtal / Lina Ekdahl

Människan pratar
SAMTAL

Lina Ekdahl är en skarp samhällsbetraktare som med en stilla humor skriver och läser sin poesi. På nittiotalet kom hennes första diktsamling och 2012 kom hennes senaste. Som poet med rötterna i Göteborg är hon översatt till bland annat tyska, ukrainska, makedonska och khmer. Hon skriver dramatik för barn och vuxna och samarbetar med konstnärer och musiker, bland annat i projektet Äggen är slut (se museets program 9.4). Hon ger föreläsningar och workshops. Vilken roll spelar poesin i vardagen och samhällsdebatten? Språket? Finns det ett särskilt kvinnligt poetiskt perspektiv? Hur ser den poetiska framtiden ut?

Amensamtal / Vid horisont – Spår av kvinnliga röster
Estradsamtal kring samhälls- och existentiella frågor med inbjudna
gäster. Samtalsledare Johan Ernstson, kyrkoherde. Samtalen arrangeras av Svenska kyrkan Tjörn, Tjörns kommun, Sensus och Nordiska Akvarellmuseet. 

Fri entré, begränsat antal platser. Vatten Restaurang & Kafé har öppet före och efter programmet.

Påskvandring för skolorna

Påskliljor. Foto: Anna Skoog

Påskliljor. Foto: Anna Skoog

Om några veckor är det påsk och för oss i kyrkan så är det den största högtiden förutom jul förstås. Påsken är en berättelse om liv och död.

Många församlingar gör därför en påskvandring för barn och vuxna eftersom berättelsen är så tacksam. Det finns många olika personer i den, en del otäcka, en del svaga, en del rädda, ja som vi människor är mest.

Vandringarna kan se olika ut beroende på vilka resurser man har och hur möjligheterna  för lokaler är.

Svenska kyrkan Tjörn har också vandringar. I Kållekärr vid Kyrkans Hus så är alla skolbarnen från Kållekärrs skola inbjuden till vandring. Lika så i Rönnängs kyrka där samarbetet med skolorna är bra.

Ibland samarbetar vi med andra samfund som finns lokalt, samhällena är små och barn och unga finns ofta i flera olika kyrkor.

I Skärhamns kyrka skall vi ha en påskvandring med och för alla sinnen. I dag så börjar vi bygga om inne i kyrkan, där det skall bli fyra olika rum, fyllda med saker som man kan lukta på, smaka på, känna på och se.

Vi har bjudit in Skärhamns skola och vi är så glada för att alla klasser kommer till oss.  Naturligtvis skall barn och vuxna i våra verksamheter få gå vandringen.

Vandringen går till så att barnen följer fotspår som de hittar när de kommer in i kyrkan, de skall följa dem tills de kommer upp till koret. Där får de sitta ner och sedan får de berätta vad de upplevt.

Men nu kommer det svåra, de får inte prata!

Och det är verkligen svårt idag, att vara tyst. Vi fylls hela tiden med massor av ljud, information, musik, det är nästan aldrig tyst.

Därför blir det en utmaning att gå tyst genom rummen och uppleva med de andra sinnena.

Det brukar gå jättebra och då blir det ännu viktigare när de sedan får prata om sin upplevelse.

Den här vandringen passar alla slags människor, även om man har en annan religion. Jag har tidigare haft vandring för muslimska män, vi hade en mycket gott samtal efter vandringen.

Föräldrar och små barn, unga vuxna, våra kyrktanter, ja alla får gå vandringen.

Sen är vi redo för att gå in i Stilla veckan, med kanske ett helt annat perspektiv och förståelse för vad som händer med Jesus under hans sista dagar i livet. Och då kan vi verkligen glädjas över uppståndelsen, där livet vann över döden, en gång för alla.

Ljuset finns hos oss alla hela tiden, även i det mörkaste mörker.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst 

Klart vi väljer Tjörn! Även för drop-in bröllop och dop.

Skärhamns kyrka. Foto Carina Etander Rimborg

Skärhamns kyrka. Foto Carina Etander Rimborg

Tjörns kommun skriver på sin webbsida att befolkningen på ön ökar>>.

Nu bor det enligt statistiken 15 584 personer på Tjörn och det föddes 164 nya Tjörnbor under 2016, vilket är 17 fler än 2015.

Många av dessa träffar vi i våra verksamheter varje vecka. Till exempel Liten och stor som finns överallt på ön med verksamhet i princip alla vardagar. Vi träffar också många i samband med dop och bröllop.

Dopvatten Foto: Louise Hedberg /IKON

Dopvatten Foto: Louise Hedberg /IKON

Har ni funderat på att gifta er eller döpa men liksom inte kommit till skott? Då har ni chansen att bli döpt eller döpa era barn i samband med drop-in tillfället den 10 juni i Skärhamn.

Då kan ni också gifta er i vår vackra Skärhamns kyrka uppe på berget – med vidunderlig utsikt över inloppet till Skärhamn. Mellan kl 11:00 och 16:00 kan ni komma. (Ett nytt tillfälle erbjuds den 2 september).

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/dop-brollop

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/drop-in-brollop

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Lilla liv nu är du här…psalm 901

Dop i Skärhamn. Foto Annika Johansson.

Dop i Skärhamn. Foto Annika Johansson.

Förra lördagen fick jag förmånen att döpa fyra barn, tre av dem på samma gång. Ni kan tänka er hur det ser ut i kyrkan, massor av människor, familjer till de barn som skall döpas. Stora syskon till bäbisarna och andra barn som finns överallt.

För mig är dopet en barnens gudstjänst och barnen får lov att finnas i kyrkan. Skönast för alla tänker jag, än att någon vuxen tvingar de att sitta still.

Just denna lördagen så fanns det tre storasyskon som inte alls var intresserade av lillebror/lillasyster. Men helt klart var intresserad av den stora kyrkan, med den spännande altarringen som man kunde krypa igenom.

Att få döpa barn är bland det roligaste jag gör och som det var i detta fall så kände jag familjen lite och vi hade pratat tidigare. Mammorna till barnen hade varit på vår öppna förskola, Liten och stor, där vi hade träffats under enklare förhållanden.

Jag tänker det är ett bra sätt att faktiskt lära känna varandra, genom att sitta på golvet, prata med varandra och leka med barnen. Får jag möjlighet så finns jag bland barn och föräldrar en stund. Det finns alltid något att prata om, jag är ju också mamma och har en del erfarenhet, och ofta hamnar vi i de stora livsfrågorna eller så frågar de om något som har med kyrkan att göra.

När jag blir bokad för att göra ett dop, så brukar jag träffa familjen i anslutning till Liten och stor. Dels för att de kan få se vad vi gör och dels för att vi är nära kyrkan.

Det diskuteras mycket idag om dopet, att det är ett av det viktigaste vi gör i Svenska kyrkan. Där träffar vi de unga föräldrarna, där kan vi visa på vad kyrkan kan erbjuda av verksamheter och samtidigt få tid till prat. Många av de finaste samtalen har jag haft inför dopet, där vi tagit tid för samtal, lyssna till berättelsen om förlossning, väntande på barnet men också frågor om liv och död. Som en mamma sa till mig en gång, så skönt att få känna mig som mig själv, tänka kloka tankar och fundera tillsammans med en annan människa, i stället för att bara vara förälder.

En del av diskussionen går ut på att unga människor döper av tradition och för att man gör det i släkten/familjen. Men jag tänker så här, den unga familjen väljer att döpa i kyrkan, de vill vara i kyrkorummet. Det betyder något.

Och då blir mötet mellan de och oss i kyrkan viktigt, att vi tar deras frågor och tankar på allvar och ser den lilla familjen. Det är också så idag, att när ett barn döps så kan det vara första gången släkterna träffas. Det är mycket vanligt med stora dop med många anhöriga. Och det börjar bli mer vanligt att familjen faktiskt väljer att viga sig i samband med dopet.

I lördagens dop döptes Tage, August och Alva. De ömsom sov och var glada, grät en skvätt och var som barn är mest. De blev döpta i Faderns och Sonens och den heliga Andes namn. De fick visas upp för rörda släktingar och vänner. Och mitt i allt detta får jag vara med, det är verkligen en gåva.

Att få dela glädjen över ett litet barn som finns här i världen, en ny liten människa som blir välkomnad i kyrkan.

Jag vet också att det kan vara svårt att få till den där doptiden när man har en nyfödd i huset, tiden liksom räcker inte till.

Men döpa ditt barn, eller dig själv, det kan du göra när som helst i livet. Ta kontakt med en pastorsexpedition nära dig, så hjälper de dig med att hitta tid, präst och dag för dopet.

Den 10 juni kommer vi att ha en dag med både drop-in dop och drop-in vigslar i Skärhamns kyrka. Dit är du välkommen som vill döpa ditt barn, eller dig själv. Ingen föranmälan krävs, du bara kommer dit.

Vill du viga dig, så behöver du en hindersprövning som du får på Skatteverket. Ta med den och kom till Skärhamns kyrka 10/6 mellan klockan 11-16 !

Lilla liv nu är du här
känner inte världen.
”Gud som haver barnen kär”
blir din hjälp på färden.
Gud har kallat dig vid namn
ger dig trygghet i sin famn
så att du kan växa
vis av livets läxa.

Lilla liv nu är du här
”himlen allt förklarar”.
Alla barn hör hemma där
i det ljus som varar.
Jorden är din boning nu.
Hör ditt namn! Det är ju du
lilla liv unika
vad du gör oss rika.

Psalm 901

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst

En vecka i prästens liv

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Ni kanske undrar vad en präst gör på veckorna? Det är nämligen så att vi jobbar mer än bara söndagarna. Jag tänkte berätta om min senaste vecka, som inte är riktigt slut än.

I denna vecka har det varit lite mer än vanligt, jag skall jobba 40 timmar och ha två dagar lediga. Men ibland blir det inte så, eftersom livet kommer emellan. Då får jag kompa ut de timmarna vid ett annat tillfälle.

Veckan började i måndags då jag hade ledig dag, ja så ledig blev det väl inte. Det blev lite koll på mail och några samtal med kollegor. En av dem sjukanmälde sig och eftersom jag är teamledare  (läs mellanchef) i Stenkyrka församling så är det mitt ansvar att fixa vikarie om det behövs.

Sedan ringde en mamma och ville döpa sitt barn, och undrade om jag kunde göra det. Vi pratade en stund och sedan hänvisade jag henne till pastorsexpeditionen där Linda sitter som en spindel i nätet och har koll på alla bokningarna.

Tisdag morgon var jag på jobbet strax före 9 , där var Liselott och Gunilla i full fart med att fixa fika till Liten och Stor (öppna förskolan). Strax kom de många föräldrar och barn. Jag hade passat på att boka in två dopsamtal under den tiden, då kunde ev större syskon leka en stund och också för att visa dopföräldrarna att hit kan man komma om vara om man vill. Det är härligt med små bäbisar och deras föräldrar, vi pratar dop, psalmer och jag försöker lära känna det lilla barnet och föräldern. Jag skall på kort tid skapa en kontakt, lite trygghet och hoppas att jag ger dem ett fint dop.

Naturligtvis blev det en del datortid, betala fakturor, svara på mail. Telefonen ringer om både stort och smått. Idag blev det klart att vi skall ha en John-Erik Bäckersten utställning i Stenkyrka kyrka i sommar, det gör mig glad. Fantastiska tavlor med fina kristna motiv.

Åkte hem och gick ut med hunden och fick i mig lite mat. Tillbaka till Skärhamns kyrka där vi skulle ha gudstjänst för Liten och Stor med bibelutdelning. Vi har en mycket enkel form av gudstjänst där vi sjunger samma tre sånger varje gång, ber Gud som haver och pratar lite om dagens tema, som idag var dopet. Dopfunten fylldes med vatten och dopljuset tändes och barnen fick prata om det.

Efter gudstjänsten som tar ca 20 minuter så äter vi korv och bröd som serveras i vapenhuset. I tisdags kom det 5 barn och fick sina biblar, men det var också nya ansikten som kom. Det känns bra att kunna erbjuda denna formen för gudstjänst, barnen och de vuxna är glada och det åts korv och bröd med glädje. Barnen sprang runt och utforskade kyrkan, gjorde den till sin.

På onsdagen började jag med ledningsgruppmöte och sedan tillbaka till Skärhamns församlingsgård, vi har konfirmandag. Vi har en grupp på 15 konfirmander som träffas på lov och studiedagar och idag så kom de för att prata om kärlek. Det är helt fantastiskt vilka fina samtal det blir om kärlek, relationer, bussar och allt annat. Vi hade tidigare lovat dem att idag skulle vi äta pizza, så pizza blev det. Samtidigt så har vi sopplunch kl.12, alla åt tillsammans i en glad röra. Jag hade en kort andakt innan soppan. Jag gillar när generationer möts och det är viktigt att de faktiskt gör det, det blir spännande möten. Kanske någons mormor eller farmor.

På eftermiddagen gick vi upp i kyrkan med gruppen och såg film, i Rymden finns inga känslor. Kuddar och filtar och popcorn och ett gäng ungdomar som tyst tittade.

Sedan hade jag andakt på servicehuset Tubberödshus, vi sjöng de fina gamla psalmerna och pratade om våren som tog en paus. Jag gillar äldre människor, vi pratar en stund, kramas lite och ler mot varandra. De delar med sig av sina erfarenheter, den dagen fyllde en kvinna 89 år så det var kalas i stora matsalen.

Jag åkte tillbaka för att göra iordning doplöven inför söndagens dopfest. Då skall vi lämna ut de löv som varje barn får som döps i vår församling, vi firar med Tryggare kan ingen vara, barnsånger och tårta i Stenkyrka kyrka.

På kvällen kom ett sorgehus (de människor som hör till en familj där någon dött) Vi pratade en stund om personen som dött, pratade om begravningsgudstjänsten. Hur den går till, vilka psalmer och musik de önskade.

Kaftanklänning (ungefär som den Jaana har beställt.)

Kaftanklänning (ungefär som den Jaana har beställt.)

Torsdag åkte jag till affären för att handla inför lördagens kyrkvärdsträff. Till jobbet, fikade med en kollega och pratade om påskvandringen vi skall ha. Sedan åkte jag till sömmerskan Birgitta Kjellgren som sytt en ny kaftan till mig. Och nu var den färdig, vi provade och det blir så bra. Jag använder min kaftan varje gudstjänst och på alla dop, vigslar och begravningar. Det blir tydligt vem jag är och sedan är det högtidsklädsel.

Satt en stund vid datorn, beställde stort tält och 120 m tyg som vi skall ha till påskvandringen. Kollade in lite böcker som vi kanske skall köpa in. Det finns mycket roligt som kan användas i våra verksamheter och böcker som inspirerar och fördjupar. Det behövs att fortbildas också i vardagen.

På eftermiddagen kom ett gäng damer som är med i en Luthergrupp, där vi läser texter om och av Luther och diskuterar. Vi pratade om två-regementsläran och vad är politik för mig. Vi hamnade i genteknik och skapelseberättelsen. Det är viktigt för alla tänker jag att få ta sig tid att samtala, tänka och vrida sina tankar med andra.

Fredag har jag begravning och minnesstund. Det börjar med förberedelser tidigt, griftetal skall skrivas, familjer skall träffas och begravningsbyrån och musiker skall kontaktas. Det är mycket arbete innan själva begravningsdagen. Men viktigt arbete, för mig som får gå med människor i en stund där man är som skörast. Jag får i uppgift att göra den stunden så fin som jag någonsin kan. Det blir det sista de bär med sig av den döde. Det tar på krafterna att vara där tillsammans med de sörjande. För där skall jag vara, med hela mig och min själ.

Jag lär vara trött när jag kommer hem, då blir en lång promenad med hunden bra. Där jag rensar hjärnan och finns i naturen.

På lördagen har vi vår kyrkvärdsträff, där de får träffa varandra. Jag hoppas vi kommer att få dela erfarenhet och tankar. Fundera på hur vi skall jobba tillsammans. Sedan kommer Catherine Jeppsson en skådespelerska och sångerska. Hon skall jobba tillsammans med oss med textläsning bland annat.

Dagen avslutas med god lunch, som jag ordnar för dem. Det känns bra att få skämma bort våra kyrkvärdar, de är viktiga för vårt arbete och de har en viktig uppgift.

Sedan blir det söndag, Guds dag. Då har vi dopfest i kyrkan och jag hoppas den blir fylld av föräldrar, mor och farföräldrar och barn.

Jag har världens bästa jobb och jag är så tacksam för att jag får vara med människor i alla livets skeden.  Som vi lovar när vi vigs att vi skall tjäna Gud och människorna med Guds hjälp.

Jaana Pollari Lindström
präst 

amen-samtal 9 mars med Bera Nordal

Bera Nordal amen-samtal 9 mars 2017

Bera Nordal amen-samtal 9 mars 2017

Torsdag 9.3 kl 19.00

Amensamtal / Bera Nordal

Vid horisont
SAMTAL

Bera Nordal blev chef för Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn 2002. Sedan dess har hon med fantasi och nytänkande lotsat ett konstmuseum i den geografiska periferin till en respekterad plats i den internationella museivärlden. Utmaningarna är många: balansgången mellan publika och experimentella utställningar, mellan traditionen och den framtida konsten, mellan Norden och världen utanför. Museet välkomnar barn och vuxna, konstkännare och den breda publiken. Hur hanterar man utmaningarna – glädjeämnen och sorgebarn? Vilken är konstens uppgift? Finns det ett särskilt kvinnligt perspektiv i en tuff konstvärld?

Amensamtal / Vid horisont – Spår av kvinnliga röster
Estradsamtal kring samhälls- och existentiella frågor med inbjudna
gäster. Samtalsledare Johan Ernstson, kyrkoherde. Samtalen arrangeras av Svenska kyrkan Tjörn, Tjörns kommun, Sensus och Nordiska Akvarellmuseet.

Fri entré, begränsat antal platser. Vatten Restaurang & Kafé har öppet före och efter programmet.

http://www.akvarellmuseet.org/aktivitet/amensamtal-bera-nordal

https://www.facebook.com/events/1437417346268254/

Prövningens stund

”Jag vet ej om fullare fröjd står att nå

än när läpparna skälva av gråt,

om någonsin leva så gränslöst som då,

när pannan av ångest är våt.

Jesus frestas av djävulen.

Jesus frestas av djävulen.

Då kom frestaren och sa till Jesus:

Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd. Jesus svarade: Det står skrivet: Människan ska inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur ur Guds mun.

Sen tog djävulen honom med högst upp på tempelmuren och sa: Om du är Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han ska befalla sina änglar och de ska bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten. Jesus sa till honom: Det står också skrivet: Du ska inte sätta, Herren din Gud, på prov.

Nu tog djävulen honom med sig upp på ett högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet och sa: Allt detta ska jag ge dig om du faller ner och tillber mig. Då sa Jesus: Gå din väg, Satan!
Matt.1:12-13 (Matt. 4:1-11)

Och ingen kom så hel och ren

Till lyckans vardagssal,

som den som var med sig själv allen

en natt i skakande kval. 

(Till smärtan – Dan Andersson)

—————————————————————-

Jag tror de flesta av oss kan känna igen oss i Dan Anderssons ord, som jag låtit omsluta berättelsen om hur Jesus frestas av Satan, och i bilden som Matteus frammanar i sin beskrivning. En beskrivning som, till skillnad mot dagens korta, karga ord ”sattes på prov av Satan” ur Markusevangeliet, ger bild och känsla – ja, smak och lukt åt Jesu vånda!

Jag tänker vidare att Dan Anderssons ord tydligt fångar innersidan av berättelsen OCH fångar hela fastans innersta väsen, en vandring i begrundan och vånda fram emot påskdagsljuset. Orden är också i stor utsträckning en bild av livets ständigt pågående brottning.

Kanske var det så också för Jesus efter de fyrtio dagarna i öknen – det vet vi inte – men vi kan ana och se att Jesus, att Gud!, redan från början går in under, in i, det mänskliga och delar vår vardag och vår verklighet.

Dialogen mellan Jesus och Satan, som återfinns i den mer fylliga texten i Matteusevangeliet är en bild av våra frestelser och vår kamp är inte främmande för Gud – Gud vet och kan i den kunskapen upprätta oss…

——————————————————

Överskriften för vår söndag är prövningens stund och dagens texter stämmer till eftertanke på en mängd olika sätt. Inte minst i den tid vi just nu lever där rykten, faktaresistens och fördomar alltmer berder ut sig.

Kanske kan en adekvat, en passande, tidsanpassad parallell till rubriken prövningen stund bli ordet källkritik…att noga pröva varifrån det vi hör, läser och ser kommer ifrån? Noga fundera över vilka syften detta kan tänkas ha och vem som sänder budskapet. Är det Satan som talar? Eller är det an sanning i ordets verkliga bemärkelse för allas bästa?

Prövningens stund…

Jesus hör rösten vid sitt dop som säger ”Detta är min älskade son” bara för att efteråt av Anden föras ut i öknen under fyrtio dagar. Här möter han djävulen – han som splittrar och river ner – och han ger honom förslag efter förslag. ”Vi skulle bli ett oslagbart par – tillsammans kan vi erövra världen. Allt du vill kan du få”

Rösten känns igen – an offer You can´t refuse – ett erbjudande omöjligt att säga nej till. Ligger lite i tiden…nu som då…men vem är avsändaren?

Men Jesus säger nej! Lyssnar inåt och väljer – han består provet.

Prövningens stund…

Varför sker detta då överhuvudtaget? Varför blir Jesus förd ut i öknen?

Kanske är det inte så svårt att se. Det handlar om, tänker jag, att han (precis som vi!) måste säga sitt ja. Människans moraliska grund ligger i friheten att välja och som sann människa måste Jesus själv avgöra vems väg han vill följa. På samma sätt som var och en av oss!

cross-207x300Jesus kamp i öknen är förutsättningen för en fortsatt vandring.

Kampen är nödvändig för den fortsatta vandringen mot Jerusalem och påsken. Och det är heller inte den enda gången som kampen står i fokus – det återkommer så sent som i Getsemane på Skärtorsdagen.

Vem är den människa som vet sin egen styrka i prövningens stund? Det vet ingen förrän hon blivit prövad – och det finns mycket som lockar och förför oss. Inte minst snabba slutsatser, snäva tolkningar, fördömanden, och förenklade verklighetsbeskrivningar…

Ansvaret för våra val – och våra övertramp – bär vi själva. Därför känner sig en människa aldrig så övergiven och utlämnad som i den stund hon inser att hon inte orkar stå emot.

Då är det tungt, då är det mörkt – men det behöver inte förbli så… Ondskan känner inte den förlåtande kärleken – men vi får ta del av den.

Psalmisten skriver: ”Till dig Herre tar jag min tillflykt – Ja, du är min klippa och min borg” Gud känner oss människor. Den som ber blir förlåten. Ingen är ensam. Ingen ska gå förlorad.

Prövningens stund…

Luther säger: Inte bara frestelsen utan också grämelsen är Satans påfund, ett sätt att skrämma människan bort från Gud.

I åkallan och svar finns nya lösningar – om vi förväntar detta – och vi kan göra det med gott mod. ”Vi har inte en överstepräst (i Jesus) som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en räddare, som prövats på alla sätt och varit som vi…”

Den största katastrofen i våra liv är inte att vi kan falla för frestelser – utan att vi kan riskera förlora kontakten med vårt inre liv!

Men i kontakten med Gud finns alltid ett ljus vid horisonten – finns alltid en möjlighet till upprättelse och vidare liv – liv i överflöd.

I det hoppet får du och jag ta oss tid att möta och brottas med alla våra prövningar under fastetiden för att sedan åter komma ”hela och rena till lyckans vardagssal” på påskdagens morgon.

Vi ber:

Nu, Herre Jesus Kristus,

nu när det åter heter: Upp till Jerusalem!

Nu ber jag: Ta mig med! Jag har ofta genomlevt

fastan, utan att egentligen vara med. Visa vad

jag ska försaka, säg vad jag ska avstå åt min nästa.

Lär mig be litanian – fastebönen för människor i nöd.

Led mig genom ditt jordelivs sista, svåra veckor.

Låt mig stava på hemligheten: Det skedde för mig!

Ha mig till sist med på knä vid ditt kors, herre Jesus Kristus.

Amen.

Johan Ernstson,
Kyrkoherde
Svenska kyrkan Tjörn

Vill du höra den här predikan live så är du välkommen till Skärhamns kyrka kl 11:00 den 5 mars.