Svenska kyrkan Tjörn stödjer #vistårinteut

#vistårinteut

#vistårinteut

Svenska kyrkan Tjörn har skrivit under uppropet om amnesti för ensamkommande barn och unga i Sverige som drivs av #vistårinteut.

http://vistarinteut.org/

Rörelsen #vistårinteut består av professionella och volontärer som på ett eller annat sätt möter och är engagerade i gruppen asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. De som är engagerade jobbar bland annat i skolan, på HVB- hem, inom socialtjänst, psykiatri, vård eller i familjehem. Nätverket ser ensamkommande asylsökande barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas och att de behandlas på samma sätt som andra barn.

#vistårinteut kräver:

  1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.
  2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.
  3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.

———————————————————-

Biskop Per Eckerdal har också skrivit under uppropet och skriver i sitt pressmeddelande:

Biskop Per Eckerdal har skrivit under ett upprop från rörelsen ”#vistårinteut – men vi slutar aldrig kämpa” som kräver amnesti för de ensamkommande flyktingbarnen som finns i Sverige. Uppropet är ett initiativ som stöds av många organisationer och föreningar. Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Uppropet ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga.

Just nu pågår en namninsamling för amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit mer än ett år i Sverige! Initiativtagare är gruppen ”Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa” #vistårinteut

De är som våra egna barn och barnbarn

— De ensamma ungdomar som har tagit sig till vårt land, och som i många fall redan varit här i flera år, måste få känna att vi inte hanterar dom som överblivna varor och slänger ut dom, säger biskop Per Eckerdal. De är, som våra egna barn och barnbarn, människor i början av sitt liv med egna drömmar och förhoppningar.

Igår skrev biskop Per Eckerdal under namninsamlingen.

— Det är ett medmänskligt ansvar att ge dessa sköra unga människor, som redan finns mitt ibland oss, en trygghet så de kan börja tro att de har en framtid. För mig är detta viktigt och därför skriva jag självklart under uppropet.

Amnesti betyder nåd

Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Vi ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga. Vi anser att de har lidit nog och kämpat klart. Nu behöver de ett liv i trygghet så att de kan bidra till bygget av vårt fantastiska land precis som alla andra barn och unga i Sverige.

Det finns många fördelar med att ge amnesti.

1. Sverige som en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter: Sverige kan hålla huvudet högt i kommande förhandlingar i EU om asylrätt och asylpolitik. Sverige visar i och med amnestin att man tar ansvar för de som kom innan asyllagarna ändrades och att det går att lösa problem som uppstått. Amnesti är ett sätt att förenkla processen för politikerna kring frågan om ensamkommande barn och unga.

2. Sverige som rättsstat: Ensamkommande barn och unga har generellt starka skyddsskäl. De kommer ofta från utpräglade klansamhällen och har i många fall en hotbild över sig eller saknar nätverk vilket gör att de riskerar att dras in i skadliga och farliga sammanhang. Att ge dessa barn och unga amnesti är ett sätt att visa att Sverige gör om och gör rätt rent juridiskt.

3. Sveriges ekonomi: Eftersom ensamkommande barn och unga inte kan återvända till länder där de riskerar att dö kan vi anta att de flesta ensamkommande som nu får avslag kommer att gå under jorden. Det handlar om tiotusentals barn och unga och det kommer att kosta pengar. Amnesti är ett sätt att få kontroll över situationen och säkerställa att färre unga riskerar att hamna i utanförskap i stället för att bidra till vårt samhälle – som de både vill och kan.

Amnesti till alla ensamkommande unga innebär med andra ord en winwinsituation för alla.

Här kan du också skriva på uppropet:

https://www.skrivunder.com/amnesti_for_vara_ensamkommande_barn_och_unga

Jourhavande präst på telefon eller via datorn – vinner pris

Jourhavande präst. Foto Gustaf Hellsing IKON

Jourhavande präst. Foto Gustaf Hellsing IKON

Från Svenska kyrkans webbsida>>

Monica Eckerdal, tidigare nationell samordnare för Jourhavande präst, har utsetts till Årets digitaliseringsledare 2017 på Chefgalan. Hon får priset för sitt arbete med att utveckla och digitalisera Jourhavande prästs tjänster.

– Jag känner mig hedrad. Ödmjuk och stolt på samma gång. Jag är glad över att den samhällstjänst som Svenska kyrkan erbjuder genom Jourhavande präst uppmärksammas genom detta. Jourhavande präst handlar ytterst om att rädda liv, säger Monica Eckerdal, präst i Svenska kyrkan och tidigare nationell samordnare för Jourhavande präst.

Juryns motivering:

 ”Kandidaten har genom digitalisering skapat resultat som inte är möjliga att övervärdera. Från ett begränsat initialt uppdrag har kandidaten i en traditionstyngd miljö, på eget initiativ och med enormt tålamod verkat genom digital vardagsteknik för att göra skillnad och rädda liv. Hon har överbryggat geografiska hinder och mött människor där och när de behöver det som mest.”

Till Jourhavande präst

https://chef.se/chefgalan-2017/

————————————————————

Jourhavande präst är en tjänst som har funnits i 60 år. Genom att ringa 112 så kan du komma till jourhavande präst och få tala med en medmänniska med tystnadsplikt. Varje natt är det öppet. Och nu går det alltså också att få kontakt via datorn.

Läs mer här>>

Detta är en av alla de sakerna som Svenska kyrkan gör för dina medlemspengar.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

PS
Dessutom har tidningen Internetworld utsett Svenska kyrkans webbsida till den bästa webbsidan. GRATTIS!!!

http://internetworld.idg.se/2.1006/1.677873/topp100-2017-organisationer

Så här skriver man i motiveringen:

Vinnare: Svenska kyrkan

Kyrkans helt nya sajt är stilren och har sökrutan i fokus. Det går snabbt att hitta relevant information om lokala aktiviteter. Med hjälp av ärkebiskopens egen podcast, bloggar och en ambitiös satsning på sociala medier (ärkebiskopen Antje Jackelén har en föredömlig närvaro på Twitter) lyckas man nå ut med kyrkans budskap i den moderna, digitala verkligheten.

FAKTA:
Ansvarig för sajten/apparna: Liselotte Rogberg
Antal heltidstjänster: 4 på nationell nivå (ytterligare ca 1000 redaktörer på lokal nivå)
Publiceringsverktyg: Content Studio
Sajten är byggd av: Phosworks (UX, design och front-end) och Teknikhuset (back-end)
Unika besökare per vecka: 150 000

Vad är värdighet?

Den 8 mars är det internationella kvinnodagen. Överallt i världen uppmärksammas kvinnor på olika sätt. Kvinnor som gör fantastiska saker, som styr och ställer och bestämmer. Men också många kvinnors situation som kan bestå i att underkuva sig, offra sig och att inte få sin röst hörd.

Det finns många sätt som flickor och kvinnor kan få ett säkrare liv och en mer jämlik situation. Inte sällan handlar det om utbildning och förhållningssätt.

Svenska kyrkan är med och stöttar flera olika projekt ute i världen. Årets faste-kampanj fokuserar på KO-kalv-projektet där en familj kan få ansöka om att få en dräktig ko. Kon hjälper familjen med mjölk, bränsle och avkastning när kalven kommer. En ko kan hjälpa familjen och inte sällan kvinnan i familjen att kunna försörja familjen och låta barnen att gå i skolan.

 

Ett annat projekt som Svenska kyrkan är en del av är att dela ut ”värdighets-kit” till flickor.

I Sydsudan i Afrika berättar Elizabeth om sin situation så här:

Krig och konflikt är bara en av de utmaningar som hindrar flickor från att gå i skolan och utbilda sig i Sydsudan. Så här beskriver Elizabeth, 17 år, själv situationen.

– Vi tjejer fostras tidigt in i kulturella omvårdnadsroller. Vår uppgift blir att finnas till för andra. Vi blir ofta utnyttjande, vi utsätts förbarnäktenskap, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, blir misshandlade, våldtagna och utsätts för annat sexuellt- eller psykologiskt våld, saker som alla har livslånga konsekvenser.

Flickorna går i förskolan Soda Alum i ett flyktingläger i Sydsudan. Många av dem har aldrig gått i skolan förut. I flyktinglägret får många flickor sin första chans till utbildning. Vi arbetar för att ändra skadliga attityder mot flickor och förhindra barnäktenskap. Foto: LWF/IKON

Hennes beskrivning av flickors och kvinnors situation är inte överdriven. Sanningen är att tonårsflickor i Sydsudan löper tre gånger högre risk att dö i barnsäng än de har chans att få gå färdigt grundskolan. Flickor tas ur skolan när de når puberteten på grund av föräldrars rädsla för att döttrarna ska bli trakasserade och utsättas för övergrepp. Istället gifts flickorna bort för en avgift, så kallat brudpris, eller får stanna hemma för att hjälpa till i hemmet.

Elizabeth går i åttan. Hon berättar om sin egen klass som exempel.

– I min klass finns det tjugofyra pojkar men bara sju flickor. Alla våra systrar har varit tvungna att gifta sig, många av dem redan innan de fyllde femton år. De fick aldrig chansen att gå i skolan så som jag fick. Det fick inte min mamma, mormor eller mina mostrar heller.

Elizabeth berättar vidare:

Ett annat slags hinder för flickors är att många familjer inte har råd att köpa dyra hygienartiklar som till exempel mensskydd. Oftast saknar skolorna rena toaletter på trygga platser som tjejerna känner sig bekväma att gå på. Många flickor tvingas stanna hemma den vecka då de har mens.

Genom Svenska kyrkans internationella arbete fick Elizabeth ett ”Värdighets-kit” med några av de hygienartiklar hon behöver.

– Vi har fått lära oss om hur vi ska sköta vår hygien under mensen och om sexuell hälsa och hur vi skyddar oss mot hiv.

”Vi behöver bara få chansen”
Det finns fler enkla saker som kan underlätta för flickor att kunna gå i skolan förklarar Elizabeth, sånt som barn i många länder tar för givet.

Läs hela artikeln här>>

I Sverige har vi kommit långt jämfört med andra länder. Men det gäller att vi aldrig slutar kämpa eller se varje människas värde! Kunskap och utbildning är en viktig ingrediens i detta.

Här på Tjörn är Svenska kyrkan med och uppmärksammar Internationella kvinnodagen på kommunhuset där diakon Maria Eriksson och Nätverket kvinnor på Tjörn deltar. Välkomna!

Internationella kvinnodagen på Tjörn

Sonia Sherefay -- foto Dag Björne

Den internationella kvinnodagen firas idag i kommunhuset, Skärhamn.

Från kl 17.30 blir det musik med elever från Billströmska och mingel i Stora Tjörnsalen.

Kl 18.30 får vi lyssna på Sonia Sherefay: folkhögskollärare, integrationskonsult, projektledare och föreläsare. Hon talar med humor och allvar om föräldraskap och integration, kulturella krockar, livet i exil, barn och ungas uppväxtvillkor, förskola och skola i det mångkulturella Sverige, multikulturell omvårdnad och relationer inom islam.

Arrangör: Integrationsenheten Tjörns kommun, Nätverket Kvinnor på Tjörn och biblioteket. Samarrangemang med Europa Direkt Göteborgsregionen.

http://www.tjorn.se/arkiv/nyheter2017/internationellakvinnodagenpatjorn.5.4228b8915a890959662cbb.html

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Vem var Ellen Key?

Ellen Key. Foto Wikipedia

Ellen Key. Foto Wikipedia

Ja, vem var Ellen Key? Och hennes bostad ”Strand” vid Omberg vid sjön Vättern. Vad händer där och vad hade Ellen för tankar?

Svar på dessa frågor kan du få om du kommer till Gemenskapsträffen i Valla som startar kl 13:00 i dag torsdag 16 februari.

Då kommer Ingela Bertilson och berättar om Ellen Key och sin vistelse i Ellen Keys hem ”Strand”.

Valla församlingshem kl 13:00. Givetvis finns det gott fika och trevlig gemenskap.

Välkomna!

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ellen_Key

http://www.ellenkey.se/

Diakonins månad

Under varje år så sammanställs ett material från Sveriges Kristna Råd som särskilt riktar fokus på ett området som alla diakoner möter dagligen i sitt arbete.

Diakonins månad inleds i år söndagen den 21 augusti då söndagens rubrik är ”Medmänniskan”. I år är temat ”Ungas psykiska ohälsa” och här presenterar Björn Cedersjö materialet som alla församlingar kan använda.

Svenska kyrkan Tjörn uppmärksammar Diakonins månad bland annat vid två gudstjänster i Rönnängs kyrka. Dels söndagen 11 september då Kvartersrådet har varit med och förberett gudstjänsten. Och söndagen den 18 september då Diakonigruppen har förberett gudstjänsten. Båda dessa söndagar är det Temamässa.

Läs mer om diakonins månad och tema här:

http://www.skr.org/verksamheter/verksamhetsomraden/diakoni/diakonins-manad-2016/

Klart att Svenska kyrkan är där!

OS i Rio 2016. Nicklas Fahlgren, Lena Brolin, Ann-Katrin Bosbach, Olof Olsson är på plats och möter svenskar.

OS i Rio 2016. Nicklas Fahlgren, Lena Brolin, Ann-Katrin Bosbach, Olof Olsson är på plats och möter svenskar.

I natt, svensk tid, är det den officiella starten på OS i Rio. För den som orkar så får vi svenskar stanna uppe till närmare kl 01.00 för att se invigningen via våra TV-apparater.

Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) har ett team på plats, för att stötta, stödja och finnas till hand för de svenskar som befinner sig i Rio under OS och Paralympics.

I pressmeddelandet står det:

http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/pressreleases/svenska-kyrkan-paa-plats-under-os-i-rio-1480863

– Att följa svenskar ute i världen är utlandskyrkans uppdrag. Vi vet hur viktigt det är att kunna vara till hjälp för människor som fått problem av olika slag. Det kan handla om olycka, sjukdom eller dödsfall.

Det dröjde inte länge innan satsningen, som Svenska kyrkan gör för femte gången under ett OS, fick kritik. Prästen Annika Borg skriver i tidningen Barometern och undrar över Svenska kyrkans prioriteringar. Beachen är inte kyrkans plats, skriver hon.

http://www.barometern.se/ledare/beachen-ej-kyrkans-plats/

Tf chef Klas Hansson svarar på kritiken och säger att kyrkan är där människor är.

http://www.barometern.se/ledare/beachen-ar-kyrkans-plats-om-medlemmarna-ar-dar/

Den insats som SKUT gör i Rio vid OS och Paralympics har ett tydligt syfte: att möta och vara till för de svenskar som finns där, i medgång och motgång, i glädje och kris. Det goda arbete som SKUT gör ska inte ställas in för att felaktigheter har uppmärksammats i andra sammanhang. Det är ett led i utlandskyrkans arbete att möta människor precis där de är – det kan till och med vara på beachen.

Svenska kyrkan har förut haft utsända präster i Sydamerika som hade sin bas i Rio de Janiero. Men SKUT har sedan omorganiserat sig och nu är det en mobil präst som åker och håller gudstjänst, förrättningar och själavård och träffar de svenskar som finns utspridda i området.

Att sända ner ett team under OS gör mig som medlem stolt. Självklart ska Svenska kyrkan finnas med. Absolut under ordnade former och med ett tydligt uppdrag och redovisning. Men självklart ska vi vara med!

https://www.svenskakyrkan.se/riodejaneiro

https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1494156

http://www.dn.se/sport/os/guide-os-i-rio-2016-dag-for-dag-med-alla-svenskar-och-hojdpunkter/

För den som vill följa det dagliga arbetet så kan man göra det via facebook och gruppen ”Svenska kyrkan OS Rio 2016″

https://www.facebook.com/SvenskakyrkanOSRio/?fref=ts

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

 

200 starka berättelser om diakoni

Diakonsmycke. Foto: IKON

Diakonsmycke. Foto: IKON

Från Svenska kyrkans webbsida>>

Under året har ca 200 berättelser om diakoni kommit in till projektet Diakoni och välfärd.
– Berättelserna är väldigt starka. De ger en bild både av kyrkans verksamhet och av det Sverige vi alla lever i idag, säger tf projektledare Miriam Hollmer.

Mångfald berättelser

Människor har både öppet och anonymt berättat om de erfarenheter av Svenska kyrkans sociala arbete som man har mött. Eller bidragit med tankar om hur kyrkans diakoni är eller skulle kunna vara.

De flesta berättelserna är från diakoner, men ungefär ett femtiotal personer som själva mött kyrkans diakoni har också delat med sig via facebook eller vår brevlåda. Därutöver finns det material som samlats in från elva fokusgrupper runt om i stiften.

Berättelserna är både ljusa, positiva eller svåra och kan rymma dilemman, tvivel och motsättningar. Flera av dem speglar komplexiteten i diakonin i möten med många människor som far illa i ett Sverige, där välfärden är ansträngd. Att vilja – men inte alltid kunna. Att hoppet, omsorgen och närvaron ändå bär långt …

Projektet Diakoni och välfärd, som ansvarar för insamlingen av berättelserna, kommer framöver att publicera många av dem i en samlad form.

Här nedan kan du ta del av några berättelser om diakoni: 

Gå ut!

En av stadens största industrier ska läggas ner. Det faller ner som en bomb. Inte den, inte nu. Protestmöte på torget och kyrkoherden lovar att församlingens diakoner skall komma och bistå i krisen. På morgonen efter får jag uppdraget. Det första mötet var med företagshälsovård och fack och arbetsledare. Fackets representant var mycket negativ till kyrkans insats. Vad kan kyrkan bidra med?

Dagen kom och uppsägningen av flera hundra anställda och jag och en projektanställd kurator var där. Nu kom uppsägningarna och fackföreningsrepresentanten orkade inte. Kom till mig gråtande och säger:

”Du får hjälpa dem och stötta dem. Jag kan inte.”

En dag i veckan i flera månader var jag där och varje gång kände jag: vad vill Gud med detta och varje gång fick jag svaret. En människa behövde en kristen medmänniska.
Diakon i Linköpings stift​

Läs fler exempel: Berättelser om diakoni

http://internwww.svenskakyrkan.se/responsive-preview?previewid=1290604

——————————————————

Biskoparna skrev ett biskopsbrev om diakoni som utkom  tidigt i våras.

Läs mer om biskopsbrevet här>>

Läs biskopsbrevet här:

Ni missade en hel mässa!

Foto: Carina Etander Rimborg

Foto: Carina Etander Rimborg

 

Någon av er var kanske i Göteborg i går på konsert på Ullevi? Men några av oss var på en fantastisk pastoratsmässa med musik i Valla kyrka!

Alla pastoratets körer medverkade, Valla spelemän medverkade och Helen Söderkvist reciterade Thomas Tranströmers dikter. Dessutom avtackades diakon Elisabeth Larsson som efter drygt 28 år i tjänst i Valla går i pension i sommar.

Jag delar med mig lite bilder från gårdagen.

Dessutom är det ju Sveriges nationaldag i dag den 6 juni och Sillens dag. Givetvis finns Svenska kyrkan med då också! Kl 9:00 firas nationaldagsgudstjänst i Klädesholmens kyrka och kl 16:00 firas gudstjänst i Stenkyrka kyrka. Varmt välkomna då!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg Fisken, en av de första symbolerna för de kristna i världen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg Helen Söderkvist reciterade Thomas Tranströmer.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg . Kyrkoherde Johan Ernstson avtackar diakon Elisabeth Larsson efter drygt 28 år i tjänst i Valla.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pastoratsgudstjänst i Valla kyrka 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

 

Pastoratsgudstjänst i Valla 5 juni 2016. Foto Carina Etander Rimborg

Pastoratsgudstjänst i Valla 5 juni 2016. Foto Johan Ernstson

 

Pastoratskören övar inför gudstjänsten.

Gemensam gudstjänst på söndag 5 juni

Valla kyrka. Foto Linn Heiel Ekeborg

Valla kyrka. Foto Linn Heiel Ekeborg

”Det finns mitt i skogen en glänta”

Söndagen den 5 juni kl 18.00 firar vi alla gemensam gudstjänst i Valla kyrka. Det blir en så kallad pastoratsmässa.

Med pastoratets körer, Valla spelmän och Helen Söderkvist som reciterar texter av Tomas Tranströmer.
Mässan leds av Jan-Åke Larsson.

Det blir också avtackning av diakon Elisabeth Larsson som går i pension efter 28 år i tjänst på Tjörn. (I kommande nummer av Petrus som snart finns i din brevlåda om du är skriven på Tjörn, finns en längre artikel med Elisabeth).

Servering efter gudstjänsten där var och en får möjlighet att tacka diakon Elisabeth.

Samåk gärna och ta med vänner och grannar! Varmt välkomna på söndag kl 18.00!

Sången är diakoni för dementa

Kyrkans Tidning (12 maj 2016) skriver om Barbro Wiskari som spelar på ett av Tjörns demensboende.

Sången är diakoni för dementa>>

Barbro Wiskari Foto: Tomas Ohlsson Kyrkans Tidning

Barbro Wiskari Foto: Tomas Ohlsson Kyrkans Tidning

Barbro Wiskari. Foto Tomas Ohlsson Kyrkans Tidning

Barbro Wiskari. Foto Tomas Ohlsson Kyrkans Tidning

Barbro Wiskari. Foto Tomas Ohlsson Kyrkans Tidning

Barbro Wiskari. Foto Tomas Ohlsson Kyrkans Tidning

Barbro Wiskari. Foto Tomas Ohlsson Kyrkans Tidning

Barbro Wiskari. Foto Tomas Ohlsson Kyrkans Tidning

13 maj 2016  06:00 Text: Gudrun Råssjö

Några av patienterna sjunger genast med. Andra stampar takten med foten eller klappar lätt i händerna.

– Jag brukar kicka igång med sångerna direkt, säger Barbro Wiskari. Jag ägnar mig inte åt så mycket mellansnack, det drar ner på tempot.

Barbro Wiskari har haft de här sångstunderna för dementa äldre människor i drygt sex år. Varje måndag klockan 10.30. Kontinuiteten är viktig och hon bryter den bara för några semesterveckor på sommaren.

Barbro har arbetat ut en form som hon vet fungerar. Den bygger på de lärdomar hon fick under tre års utbildning i funktionsinritad musikterapi. Så det är inget mambojambo, fritt ur hjärtat.

Någon halvtimme innan sångstunden börjar kommer Barbro till Valåsens äldreboende i Kållekärr mitt på Tjörn, i Valla församling. Efter att ha hälsat på några i personalen börjar hon genast att möblera om i det vackra dagrummet. Hon ställer ut stolarna i en halvcirkel, pianot rullar hon fram mitt emot så att hon kan möta allas blickar när de sjunger. Hon lägger fram några häften med förtryckta sånger och psalmer.

Dagen till ära är Barbro Wiskari sminkad och uppklädd i en turkosblå kofta, en grön sjal och ett flerfärgat halsband.

– Jag vill att patienterna ska bli glada. Mycket i deras tillvaro är långsamt och trögt. Den här stunden ska vara ett välkommet avbrott.

I Valla församling är verksamheten på Valåsens äldreboende prioriterad. När Barbro Wiskari skulle minska antalet arbetsuppgifter för att kunna bli teamledare så bad kyrkoherden Johan Ernstson henne särskilt om att stanna kvar på Valåsen och på särskolan.

– Det här är diakoni, säger han bestämt. Att se och låta människor växa. Det gäller för kyrkan att hitta en verklighet tillsammans med dessa människor och inte bara dyka upp då och då som gubben ur lådan.

Barbro Wiskari håller med.

– Jag tycker de här sångstunderna är underbart roliga. Jag är så glad att möta de gamla och kunna göra skillnad för dem.

Om några minuter är klockan 10.30 denna måndagsförmiddag. Valåsens patienter samlas i dagrummet. En del kommer stödda på käpp eller rollator, andra blir skjutsade i rullstol, men somliga går för egen maskin.

Barbro hälsar lika hjärtligt på alla och nämner dem vid namn. Några deltagare bor inte på Valåsen men kommer troget varje måndag för att få sjunga. Sture Bohlin och hans sambo Leena Olsson är två av dem.

– Vi tycker det är jätteskoj att sjunga, säger Sture. Dessutom gör jag lite nytta när jag hjälper till att dela ut sånghäftena. Den här stunden ger mig väldigt mycket.

”Jag blir så glad när jag ser dig”. Barbro Wiskari slår an de första tonerna på pianot.

Hon håller ljudbilden så tydlig som möjligt, förklarar hon. Trycker inte ner fortepedalen, som binder samman klangerna, utan har båda fötterna på golvet.

Så följer ”Vi går över daggstänkta berg, fallera” och ”Brännö brygga” i rask takt.

Sångerna varierar från ungdomens schlager till Taubevisor och kända psalmer. Igenkänningsfaktorn är hög.

– Det gäller att hålla vakenhetsnivån och att ha verktyg för det, säger Barbro.

Mitt i sångstunden har hon lagt in ett litet gympapass. De som orkar står upp och viftar med fingrar och händer. Samma rörelser går att göra i sittande ställning.

Ett tjugotal sånger och 45 minuter senare avrundar Barbro Wiskari. Hon lånar åter en vers från en barnsång:

– Nu vill vi säga ha det bra, vi tackar för i dag.

Barbro Wiskari börjar och slutar alltid med samma sånger. Det är viktigt att rama in sångstunden så att patienterna känner igen sig.

– Jag vill uppmuntra mina kyrkomusikerkolleger att göra något liknande i sina församlingar, säger hon innan vi skiljs åt.

– Vi har så mycket kompetens. Och den här verksamheten är väldigt givande och uppskattad.

Gudrun Råssjö