Kan du tänka dig att övningsköra med en nyanländ?

Övningskör

Övningskör

För att komma in i det svenska samhället, och speciellt när man bor på en plats som Tjörn, är det viktigt att ha ett körkort. Många av våra nyanlända vill därför väldigt gärna övningsköra och vi efterlyser nu personer som kan hjälpa till som handledare och ta sig an en person att övningsköra med. Många har körkort från sina hemländer och är alltså inte nybörjare, men behöver lära sig köra i Sverige.

Undervisningen sker på svenska, och tiden i bilen är ett bra tillfälle att lära känna någon, och blir en pusselbit i vårt integrationsarbete.

Svenska kyrkans projekt Kontaktpoolen betalar kursen man måste gå för att bli handledare och få övningsköra med en person.

Vi står även för milersättning vid tillfällena när ni är ute och kör.

Är du intresserad, kontakt diakon Maria Eriksson för mer information. Tel 0733-230515 eller maria.eriksson1@svenskakyrkan.se

Mathias Bred kan följa mig för att få veta hur det är i Svenska kyrkan

Mathias Bred, vikarierande ledarskribent på GP, skriver en ledare 16 april där han slår vitt och brett mot olika saker som han finner konstigt i Svenska kyrkan.

Statistik...

Statistik…

Mathias Bred har läst statistiken från Svenska kyrkan som släpptes förra veckan och han har läst pressmeddelandet som skickades ut i samband med detta.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/pressreleases/tror-inte-paa-gud-vanligaste-orsak-till-uttraede-ur-svenska-kyrkan-1907182

Mathias Bred ifrågasätter den analys som Svenska kyrkans drar av sin egen enkät och avslutar sedan sin krönika med att lyfta upp den kritik som Lisa Irenius (SvD) lyfter fram i en ledarartikel den 12 april – som handlade om Sofia Lilly Jönsson och hennes granskning av domkyrkoförsamlingen i Visby.

https://www.svd.se/allvarligt-nar-kyrkans-folk-hanar-journalister

Det jag slås av i Mathias Breds artikel är den yvighet som han uppvisar i sin kritik mot Svenska kyrkan. Låt oss bena upp detta.

Först är det statistiken. Den finns offentligt och öppet på Svenska kyrkans webbsida.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

När den släpps så blir det en nyhet. Varje år. Och i år var det inte konstigt att Svenska kyrkans analysenhet valde att också göra en egen undersökning för att se på orsaken till att människor lämnade Svenska kyrkan. För mig som aktiv i Svenska kyrkan så är jag inte förvånad att se att de allra flesta som lämnar gör det av religiösa skäl – det vill säga. ”Jag tror inte på Gud – jag vill inte vara med och betala för en religiös organisation”.

Det Mathias Bred väljer att inte kommentera är, att samtidigt som många väljer att lämna, så är det 8000 personer som aktivt väljer att gå med i organisationen! Till dessa ska vi också lägga alla barndop. Vilken annan organisation i Sverige har en sådan stor medlemstillströmning?

Granska...

Granska…

Jag, som medlem, kommunikatör och förtroendevald i Svenska kyrkans högsta beslutade organ, välkomnar att journalister skriver om Svenska kyrkan. Det är bra. Men det är ett problem att många journalister saknar en baskunskap i kristen tro och sakförhållandena. Det gör att det blir komplicerat ibland och ibland ytliga beskrivningar. Den kristna baskunskap och rörelseförståelsen saknas tyvärr i de allmänna leden av Sveriges befolkning också. Det är bra att granska och lyfta upp problem – men låt oss också lyfta upp det som faktiskt är bra.

Att Svenska kyrkans utlandsresor blev granskade var bra – det har skärpt till reglerna och gjort oss i Svenska kyrkan  medvetna om hur och när vi reser i våra uppdrag.

Mathias Bred säger också att ”kyrkoledningen” är ovillig att erkänna eller tala om de kristnas svåra situation i Mellanöstern.

Jag vet faktiskt inte vad som ska räknas som att man har uttalat sig eller tagit ställning enligt Breds kriterier. Genom Svenska kyrkans internationella arbete görs det insatser på många håll i världen. I flyktingläger och vid katastrofer.

Våra medarbetare som är ute i världen gör en otroligt viktig insats och stöttar de kristna och de som är på flykt. Dels handlar det om ett arbete som är omedelbart och en hjälp för överlevnad. Men det är också ett strategiskt långsiktigt arbete där det handlar om att förändra synsätt och bygga upp nya strukturer som håller i längden, där kvinnor och barn kan vara säkra, där barn får gå i skolan. Där alla människor behandlas lika och där man kan få vara trygg. Dessutom, i vissa situationer, kan det göra större skada än nytta att öppet visa på vad Svenska kyrkan gör för förföljda kristna runt om i världen. Så tystnaden kan vara en talande tystnad.

https://www.svenskakyrkan.se/forfoljda-kristna-och-utsatta-troende

Det är bara att gå in och läsa på Svenska kyrkans internationella arbete och se allt arbete som görs!

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/syrien

Det är självklart att Svenska kyrkan lider med sina trossyskon i alla de drabbade länderna. Lika självklart som det är att vi vill hjälpa till och ta hand om de som kommer till vårt land. Unga män och kvinnor som lämnat familj och hem – för att överhuvudtaget ha en chans att överleva!

https://www.svenskakyrkan.se/du-behovs

Är Svenska kyrkan teologiskt utslätad? Tja, vem ska bedöma det? Från vilken nivå ska vi i så fall räkna? Och vad är ”rätt svar”? Vem är det som håller i mätstickan och säger ”Du tror rätt, den här kyrkan/församlingen är OK, men ni där borta, ni är helt ute och cyklar”. Jo, det är biskoparna och stiften som ska främja och hjälpa församlingarna, som genom att läsa församlingsinstruktioner och besöka församlingarna ser och bedömer att församlingarna gör rätt saker.

Och jag skulle vilja påstå att det är väldigt sällan det är något som är helt åt pipsvängen. Det finns kontrollstationer på vägen.

Sen slänger Mathias Bred in ett stycke där han beskriver omorganisationen som kyrkomötet beslutade och som gäller från 2014. Bred kallar det för stordrift. Det kan vara ett sätt att se på saken. Ett annat sätt är att se hur små församlingar – som faktiskt vill vara kvar som församling, fira gudstjänst i sin egen kyrka, där det finns minst fyra personer som är villiga att gå in och vara med i församlingsrådet – kan få fortsätta vara församling. Det kan vara en församling där man bedriver ett bra frivilligt arbete med barngrupper och diakoni. Men där man inte har råd att ha en ekonom anställd. Att då kunna få ingå i ett pastorat och få hjälp med administration, gör det möjligt att få vara kvar som församling. Så den stordrift som Mathias Bred i så svepande former beskriver gör det just möjligt för att det ska kunna finnas församlingsverksamhet och diakoni på landsbygd och förorter.

Det är bra att Svenska kyrkan blir granskad – men det innebär också att kritik kan riktas mot de journalister som skriver. Kyrkan är inte en bekväm nallebjörn som man kan ha när det passar. Kyrkan är ett ljus och ett salt i världen. Ett ljus som belyser orättvisor, ett salt där det bränner till i de öppna såren.

Jag känner inte igen mig i den beskrivning av Svenska kyrkan som Mathias Bred presenterar i sin ledare. Han är välkommen att följa med mig i mitt arbete som kommunikatör för ett pastorat med fyra församlingar hos Svenska kyrkan Tjörn i Göteborgs stift eller i mitt uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan på nationell nivå. Så kanske vi kan få en bättre förståelse för varandra?

/Carina Etander Rimborg
förtroendevald i Svenska kyrkan Göteborg och kyrkomötet
kommunikatör Svenska kyrkan Tjörn

 

Det här blogginlägget är ett något reviderat inlägg som förut publicerats här>>

Lyssna på Christina och Birgitta i Bleket i dag kl 12!

Barnhemmet Penilla i Rumänien. Foto Birgitta Adolfsson

Barnhemmet Penilla i Rumänien. Foto Birgitta Adolfsson

I dag kl 12.00 är det Orgelsoppa i Blekets kyrka och då kommer också Christina Edvardsson och Birgitta Adolfsson och berättar om sitt senaste besök på barnhemmet Penilla i Rumänien.

Du kanske läste artikeln i senaste Petrus? Detta är ett projekt och ett hjälparbete som har pågått sedan 1993. Många är de barn och familjer som blivit hjälpta.

I dag har du chansen att höra Christina och Birgitta berätta mer om sitt besök och visa bilder.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/barnhemmet-penilla

Här kan du läsa Petrus om du inte har den hemma.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/petrus

Det blev två kor!!!

Under hela fasteperioden från fastlagssöndagen till nu vid påsk har Ko-kampanjen pågått genom Svenska kyrkans internationella arbete.

Så här skriver Anne-Marie Axelsson:

”Alla barn i Kyrkans Hus olika grupper har under fastan fått ta hem en fastesparbössa och samla pengar i.

Under dymmelonsdagskvällen hade vi vår påsk/vardagsgudstjänst då barnen fick komma och lämna in dessa. Under förbönen kom barnen fram med sina bössor samtidigt som vi sjöng ”Vi kan dela, dela, dela du och jag. Dela av vårt överflöd med den som saknar hus och hem, och inte har nått dagligt bröd.” Efter gudstjänsten sålde vi lotter, hembakta kakor och diverse pyssel till förmån för ko-projektet.

Dessutom har vi haft barnsaksloppis och pengarna för att hyra bord, plus fikapengarna gick till ko/ kalv projektet.

Stort TACK till alla som har bidragit till detta fantastiska resultat! Vi samlade inte bara in till en KO utan TVÅ!!!! 2×5800 kr, detta är ungefär, men det blir två kor!!!!”

En ko! Foto Anne-Marie Axelsson.

En ko! Foto Anne-Marie Axelsson.

Under gudstjänsten hade Kyrkans Hus fått låna en ko som på ett påtagligt sätt kunde illustrera vad det hela handlade om.

Uppdatering torsdag kväll:

Ett litet tillägg till Kon som fick vara rekvisita på gudstjänsten fick vi hjälp av LRF att låna till Kyrkans Hus.

LRF tyckte också att projektet ko/kalv projektet var värt att stötta vilket gjorde att de också lämnade med ett gåva.

Vardagsgudstjänst i Kyrkans Hus. Det blev pengar till två kor! Foto Anne-Marie Axelsson

Vardagsgudstjänst i Kyrkans Hus. Det blev pengar till två kor! Foto Anne-Marie Axelsson

Fynda barnsaker och gå på basar på lördag!

Påskliljor. Foto: Anna Skoog

Påskliljor. Foto: Anna Skoog

I morgon lördag har du möjlighet att fynda en massa bra barnkläder och leksaker när det är klädbytardag och barnsaksloppis i Kyrkans Hus i Kållekärr mellan kl 10:00-12:00. Perfekt om du behöver uppdatera flytvästar och andra barnsaker.

Sen kan du fortsätta till Rönnängs församling och församlingshem där det är basar, lotter och försäljning till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete. Mellan 14:00-15:30 är det öppet.

Varmt välkomna!

 

Tjörn i våra hjärtan – tema Integration 6 april

 Tjörn i våra hjärtan. Tema Integration.

kl. 18:00 – 20:00

Hur är det att flytta till Tjörn? Vi får möta nya och gamla Tjörnbor som berättar. Sång och musik. ”Heta stolen” och doft och smak från mellanöstern.

Torsdagen den 6 april 2017 i Klövedals församlingshem. Fika från kl 18.00. Programmet börjar kl 19.00. Fri entré.

Maria Eriksson, diakon

Här hittar du alla våra kyrkor.

Här hittar du alla våra kyrkor.

 

Messy Church eller Kura skymning – det finns något för de flesta

I kväll kan du gå och lyssna på poeten Lina Ekdahl på amen-samtalet kl 19:00 i Akvarellmuseét, när kyrkoherde Johan Ernstson samtalar med henne.

I morgon 5 april finns massor av möjligheter att göra olika saker runt om i Svenska kyrkan Tjörn.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/kalender

Börja dagen med en morgonmässa kl 8:00 i Klövedals kyrka. Fin start på dagen.

Official Messy Church logo - white background - 1535 pixels wide - 300dpiPå eftermiddagen är det Messy Church i Rönnängs församlingshem med start kl 16:00. Lek, pyssla, prata, äta, umgås. 18:30 är Messy Church klar.

Eller så går du till Blekets kyrka kl 18:00 och kurar skymning med Eva Erlandsson, kontrabas och text samt Ulf Bornstein, dragspel som framför sin föreställning ”En tango för den fattige”. En föreställning med musik, tangohistoria samt berättelser om att arbeta som diakon bland utsatta människor i Göteborg idag. Fika.

Du som vill ut och vandra kan gå till Klövedals kyrka kl 19:00 där det är pilgrimsmässa och en kort pilgrimsvandring som avslutas vid kyrkan ca kl 20:00.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/pilgrim

Så varmt välkommen till det som passar och intresserar dig!

Tango_affisch_a3_5april 2017min

 

Svenska kyrkan Tjörn stödjer #vistårinteut

#vistårinteut

#vistårinteut

Svenska kyrkan Tjörn har skrivit under uppropet om amnesti för ensamkommande barn och unga i Sverige som drivs av #vistårinteut.

http://vistarinteut.org/

Rörelsen #vistårinteut består av professionella och volontärer som på ett eller annat sätt möter och är engagerade i gruppen asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. De som är engagerade jobbar bland annat i skolan, på HVB- hem, inom socialtjänst, psykiatri, vård eller i familjehem. Nätverket ser ensamkommande asylsökande barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas och att de behandlas på samma sätt som andra barn.

#vistårinteut kräver:

  1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.
  2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.
  3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.

———————————————————-

Biskop Per Eckerdal har också skrivit under uppropet och skriver i sitt pressmeddelande:

Biskop Per Eckerdal har skrivit under ett upprop från rörelsen ”#vistårinteut – men vi slutar aldrig kämpa” som kräver amnesti för de ensamkommande flyktingbarnen som finns i Sverige. Uppropet är ett initiativ som stöds av många organisationer och föreningar. Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Uppropet ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga.

Just nu pågår en namninsamling för amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit mer än ett år i Sverige! Initiativtagare är gruppen ”Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa” #vistårinteut

De är som våra egna barn och barnbarn

— De ensamma ungdomar som har tagit sig till vårt land, och som i många fall redan varit här i flera år, måste få känna att vi inte hanterar dom som överblivna varor och slänger ut dom, säger biskop Per Eckerdal. De är, som våra egna barn och barnbarn, människor i början av sitt liv med egna drömmar och förhoppningar.

Igår skrev biskop Per Eckerdal under namninsamlingen.

— Det är ett medmänskligt ansvar att ge dessa sköra unga människor, som redan finns mitt ibland oss, en trygghet så de kan börja tro att de har en framtid. För mig är detta viktigt och därför skriva jag självklart under uppropet.

Amnesti betyder nåd

Amnesti betyder i sin renaste form nåd. Vi ber nu regering och riksdag att visa nåd mot våra ensamkommande barn och unga. Vi anser att de har lidit nog och kämpat klart. Nu behöver de ett liv i trygghet så att de kan bidra till bygget av vårt fantastiska land precis som alla andra barn och unga i Sverige.

Det finns många fördelar med att ge amnesti.

1. Sverige som en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter: Sverige kan hålla huvudet högt i kommande förhandlingar i EU om asylrätt och asylpolitik. Sverige visar i och med amnestin att man tar ansvar för de som kom innan asyllagarna ändrades och att det går att lösa problem som uppstått. Amnesti är ett sätt att förenkla processen för politikerna kring frågan om ensamkommande barn och unga.

2. Sverige som rättsstat: Ensamkommande barn och unga har generellt starka skyddsskäl. De kommer ofta från utpräglade klansamhällen och har i många fall en hotbild över sig eller saknar nätverk vilket gör att de riskerar att dras in i skadliga och farliga sammanhang. Att ge dessa barn och unga amnesti är ett sätt att visa att Sverige gör om och gör rätt rent juridiskt.

3. Sveriges ekonomi: Eftersom ensamkommande barn och unga inte kan återvända till länder där de riskerar att dö kan vi anta att de flesta ensamkommande som nu får avslag kommer att gå under jorden. Det handlar om tiotusentals barn och unga och det kommer att kosta pengar. Amnesti är ett sätt att få kontroll över situationen och säkerställa att färre unga riskerar att hamna i utanförskap i stället för att bidra till vårt samhälle – som de både vill och kan.

Amnesti till alla ensamkommande unga innebär med andra ord en winwinsituation för alla.

Här kan du också skriva på uppropet:

https://www.skrivunder.com/amnesti_for_vara_ensamkommande_barn_och_unga

NÖDROP! Människor svälter – du kan hjälpa!

Människor svälter. Vi kan göra något åt det. Det behövs mer pengar. Swisha 9001223 och bidra till mat och vatten. Skriv ÖSTRA AFRIKA.

Svenska kyrkans internationella arbetes foto.

Flyktingar i östra Afrika – K216

I östra Afrika pågår inbördeskrig i flera länder. Miljontals befinner sig på flykt i sitt eget, eller närliggande länder. I regionen finns några av världens största flyktingläger och utdragna konflikter gör att många flyktingar blir fast i lägren under lång tid.

VÄRLDENS TREDJE STÖRSTA FLYKTINGKRIS PÅGÅR JUST NU I SYDSUDAN

Sydsudan plågas sedan fler år av våld och stridigheter och många människor har förts bort eller dödats. Nu har människor även börjat dö av svält.

Omkring fem miljoner människor, hälften av landets befolkning, riskerar att dö av undernäring. Situationen har uppstått med anledning av torka i kombination med att hjälpinsatser stoppas av stridande parter i Sydsudan.

Sedan i somras har över 750 000 sydsudaneser flytt över gränsen till Uganda. De är nu lika många som lokalbefolkningen i det redan mycket fattiga området i norra Uganda. Bristen på mat och vatten är akut. Svenska kyrkan finns där.

Hör Else Berglund, samordnare för Svenska kyrkans flyktingprogram i östra Afrika intervjuas i P4 extra. 9 mars 2017

Hör Anna Garvander, chef för Svenska kyrkans humanitära arbete, berätta i Sveriges Radio om en kaotisk flyktingsituationen i Uganda.”Vi går på knäna”, 5 mars 2017.

Banner swish och sms torka, 640x1255

Jag lär mig något nytt varje dag!

Som ni säkert läst i ett tidigare inlägg har alla präster och diakoner i Göteborg stift, samlats för ett stort möte i två dagar. Temat för mötet var Nåd.

Vi var i Domkyrkan och Posthotellet, det är mäktigt med så många 730 personer som sjunger på samma gång i en stor kyrka. Jag gillar verkligen gudstjänster när sången får ljuda mellan väggarna.

Vi hade innan mötet fått läst en bok av Jesper Svartvik, Förunderligt förtroende som han skrivit på uppdrag av Biskop Per Eckerdal med ämnet Nåd.

Jesper Svartvik föreläste för oss, så gjorde även Maria Ottesten som är redaktör för en ny bok som heter Nåd i Realtid, en antologi där Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow skriver om Nåd ur olika perspektiv.

Det var mycket matnyttigt som kom fram under dagarna och för mig en hel del bekräftelse på hur jag själv tänker.

Det jag upptäckte att alla tänker inte som jag om Nåd, det visste jag egentligen men för mig är Nåd befrielse, upprättelse, hopp och förlåtelse. Det visade sig att många har en mörkare syn på Nåd som hör ihop med synd och skam. Det är något av arvet som Göteborgs stift dras med fick jag förklarat för mig.

Att prata om Nåd handlar också om Gudsbild, människosyn och bibelsyn. Och där har vi alla helt olika bilder.

Min bild av Gud är kärlek och hela tiden skapande och det genomsyrar allt jag gör. Han har också gett oss en fri vilja till att göra som vi vill. Vilket innebär att vi människor gör det som är ont, för att vi brister. Vi klarar inte av, orkar inte med att vara goda människor även om vi vill med hela oss. Vi försöker göra vårt bästa, och det duger.

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Nåden finns där för oss alla, den flödar rikligt och ges till oss utan att vi förtjänar det. Det bara finns där, vi behöver inte prestera eftersom Gud älskar oss och ser oss djupt inne i våra hjärtan och ser vår strävan.

Jag gillar sången ”En fattig bonddräng” där det beskrivs så fint om vår strävan och att Gud ser det.

Står där, fattig bonddräng, invid himmelens port,
lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren Gud i himlen är väl missnöjd förstås.

Men då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit!
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när.

Och jag, fattig bonddräng, står så still inför Gud,
och sen klär han på mig den mest snövita skrud.
Nu du, säger Herren är ditt arbete slut.
Nu du, fattig bonddräng nu får du vila ut.

Text: Astrid Lindgren

Jesper Svartvik pratar om Nåd som tre olika saker; Att göra rätt, Nådens kärlek och att ödmjukt vandra med Gud.

Han menar att Nåd också är handling, att göra Nåd. Han sa bland annat ”fundera inte på om du skall älska din medmänniska, handla som om du gjorde det”.

Hopp är inte ett passivt väntande, det är ett aktivt handlande i hur världen verkligen är. Vi orkar mer än vad vi tror och klarar av mer än vad vi tror. ”Hoppet är det där med fjädrar, som slår sig ner i själen och sjunger en melodi utan ord…” skriver Emily Dickinson i en dikt. Fina ord tänker jag.

Svartvik menar att när vi möts öga mot öga så uppstår både Hopp och Nåd och ett möte mellan människor. På hebreiska heter ansikte Panim. Så han säger Panim mot Panim. Ansikte mot ansikte. Då kan vi också se varandra, acceptera våra olikheter och börja samtala med varandra. I Välsignelse orden vänder Gud sitt ansikte mot oss. Vi kan se Gud i den andra människan.

Han säger att vi skall bli vän med nåden, som för många är något negativt. Men den möter oss inte bara i nederlagen den möter oss i kärleken.

När vi blir helt odugliga så blir vi mottagliga för Nåden säger Svartvik. Nådens kärlek fyller oss.

Det blev ett samtal uppe på scenen mellan Jesper Svartvik och Joel Halldorf, Stefan Eklund, Katarina Redegard, Nina Karemo och där kom det en hel del kloka ord och en del provokationer.

Bland annat att vi i kyrkan är duktiga på kärleksfulla gärningar/handlingar utåt. I den undersökning som kom torsdagen 16 mars om hur Svenska kyrkan agerat under den stora flyktingströmmen visade sig att åttiotvå procent av församlingarna varit aktiva. Vilket bevisar ovanstående uttalande. Men hur är det med oss själva, internt? Mellan olika samfund och andra religioner? Finns Nåden och kärleken där? Handen på hjärtat, där fungerar det kanske inte så bra, eller?

Jag vill avsluta med orden om att se Gud i den andre människans ansikte i alla möten oavsett med vem du möter.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst