Valborg

Valborgsmässoafton i morgon. Vi har haft en kall vår – men det spirar ändå, vitsipporna lyser mot oss och vi kan ändå med tillförsikt se fram en vår och en sommar.

Msomi och Acton Foto: Cecilia Sjöberg

Msomi och Acton Foto: Cecilia Sjöberg

Söndagen 30 april händer det massor med spännande saker på Tjörn. Vi har fem gudstjänster. En med konfirmandredovisning i Skärhamns kyrka och en där vi tar emot våra gäster från Tanzania, Msomi Chacha och Acton Lwankomezi, som kommer att gästa oss under hela maj månad. Klockan 11:00 i Klövedals kyrka välkomnas de.

West of Eden trio. Foto: Jerker Andersson

West of Eden trio. Foto: Jerker Andersson

På kvällen kommer det att finnas flera olika möjligheter att få lyssna och sjunga in våren tillsammans.  Redan ikväll den 29 april kan du lyssna på West of Eden trio när de spelar och sjunger tillsammans med Valla kyrkokör och Tjörnkören. Och i morgon har du följande tillfällen till körsång.

Valborgsmässokväll 30 april

18:00 TUBBERÖDS HUS

Valborgsmässoafton – Vårinsjungning med Stenkyrka kyrkokör och Valla kyrkokör.

19:00 KLÖVEDALS FÖRSAMLINGSHEM

Vårkonsert på valborgsmässoafton. Vi sjunger traditionsenligt in våren tillsammans med Klövedals kyrkokör med flera. Kaffeservering.

19:00 KLÄDESHOLMEN PARKEN

Vårkonsert på Klädesholmen i parken med Klädesholmens kyrkokör. Därefter vårfest i församlingshemmet.

19:30 BRÄCKE TJÖRNS HEMBYGDSFÖRENING

Vårinsjungning på Bräcke, Tjörns hembygdsförening, Stenkyrka kyrkokör och Valla kyrkokör. (obs tiden!)

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Tankar från en regnig fredag

Foto Magnus Aronson IKON

Foto Magnus Aronson IKON

Jag tänker ofta på vilken gåva det är att få arbeta som präst. Och jag är så glad och tacksam över att jag äntligen hörde kallelsen från Gud. Ni skall bara veta hur mycket han har kallat och jag ville inte lyssna. Men till slut vid 36 års ålder efter att ha prövat nästan alla yrken som fanns, så lyssnade jag och påbörjade resan till att bli präst. Det tog 5,5 år med flytt av hela familjen och en graviditet mitt i allt. Jobbigt var det och mycket slitsamt för familjen.

Men så den dagen då jag för första gången stod i Ransäter Munkfors församling och kände att alla bitar föll på plats.

Det har varit och är fantastiskt att jobba. Ingen dag är den andre lik och det är en gåva att få träffa så många människor i glädje och sorg. Mina arbetsuppgifter är som de skall vara, gudstjänst, dop, vigsel och begravning. Men de är också så mycket mer. Jag lagar mat, bakar tårtor, pratar med polis och räddningstjänst, leker med barnen, pratar med föräldrar och sorgehus. Får vara med i de skiftande sammanhang och jag lär mig något varje dag. Om livet och om mig själv.

Jag tänker det är en förutsättning för att kunna fungera som människa och präst att jag faktiskt är gott grundad i mig själv, vet vem jag är och hur jag fungerar. Vad som triggar igång mig och vilka mina starka och svaga sidor är. Men jag tänker också, jag är inte bara jag av mig själv, jag finns i ett sammanhang med många andra och Gud finns med mig. Han utsätter inte mig för mer än vad jag klarar av.

Vi säger när vi vigs till präster, att vi skall vara människorna till hjälp, sprida evangelium, men med Guds hjälp och vi skall göra så gott vi kan.

Under veckan har vi haft en del möten, församlingsråd, präster och musiker och ledningsgrupp. Det är nödvändigt att samtala ofta, för att kunna informera, diskutera och lära känna varandra för att få Svenska kyrkan Tjörn att fungera. Vi kan ju inte gissa vad vi tycker och tänker.

Många saker kom upp som är viktigt för oss och för alla som bor och vistas här på Tjörn. Vi kommer att manifestera att det är Pridevecka i Göteborg här i maj, genom olika aktiviteter och genom att hissa regnbågsflaggan.

Som symboliserar människors lika värde, precis som vår Svenska kyrka flagga gör. Vi är alla lika värda, alla oändligt älskade, unika och värdefulla. Det är viktigt att stå upp för det, för de som behöver en röst. Det är evangelium.

Nu på söndag skall konfirmanderna ha sin redovisning kl.11 i Skärhamns kyrka. De kommer att leda en högmässa nästan alldeles själva, jag läser instiftelseorden och är med och stöttar i den liturgiska sången.

Under lägret har de förberett en predikan, temat är för söndagen, Den gode herden. De har skrivit en förbön. Och de har tagit ut de psalmer vi skall sjunga.

Förra årets onfirmander i Skärhamn/Stenkyrka 2016. Foto: Jaana Pollari Lindström

Förra årets onfirmander i Skärhamn/Stenkyrka 2016. Foto: Jaana Pollari Lindström

Konfirmanderna gillar verkligen den nya mässmusiken ( serie D ) Vi har sjungit Gloria, gloria, gloria, äran är din många gånger. Så den kommer att dyka upp både nu på söndag och nästa söndag 7/5 då det är konfirmation i Stenkyrka kyrka.

Jag hoppas ni kommer till kyrkan nu på söndag, för att se ungdomarna leda gudstjänsten. Det kommer att bli så bra och de är duktiga.

Vi måste våga ge dem plats och få göra, inte bara prata om att släppa in ungdomarna i kyrkan.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst

Hur mycket kostar det att gifta sig?

Hur mycket kostar det att gifta sig – egentligen? Det lovar Plus på SVT att man ska titta på i kvällens avsnitt.

https://www.svt.se/plus/

Vad är egentligen nödvändigt och vad behöver kosta?

Jag skulle säga – det kostar ingenting! Är du medlem i Svenska kyrkan så är det gratis att gifta sig i kyrkan.

Drop in-bröllop. Foto Magnus Aronsson IKON

Drop in-bröllop. Foto Magnus Aronsson IKON

Den 10 juni bjuder Svenska kyrkan Tjörn in till drop-in bröllop i Skärhamns vackra kyrka. Då kan ni komma och bli gifta – utan att det behöver kosta ett enda öre.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/drop-in-brollop 

Ni behöver inte ha särskilda kläder om ni inte vill. Det enda ni behöver ha med er när ni kommer och vill bli vigda är en giltig hindersprövning som ni har beställt av skatteverket i förtid och legitimation. Utan detta kan ni inte bli gifta. Men har ni med dessa papper så ordnar vi resten. Blir det kö så finns det fika i församlingsgården. Vi har präst och musiker.

En ny chans blir det den 2 september.

Ett bröllop kan kosta nästan hur mycket som helst – men det behöver inte kosta någonting.

Varmt välkommen till Skärhamns kyrka den 10 juni. Och du – det går att bli döpt den dagen också.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

Idag får vi fira gudstjänst i påskens ljus och det är gott. Vi har levt i påskens berättelser om vad som hände där och då i Jerusalem. Vi har levt med i lärjungarnas liv. Deras rädsla och tomhet och också förvissning och glädje. Påsken som rymmer liksom allt. Långfredagens mörker och död och påskdagens ljus och liv. Och så fortsätter livet nu efter den stora helgen och idag så får vi fortsätta lära känna lärjungen Tomas.

Tomas tvivlaren. Målning av Caravaggio. Källa Wikipedia.

Tomas tvivlaren. Målning av Caravaggio. Källa Wikipedia.

Tomas som också kallades tvillingen och som har blivit känd genom historien som ”Tomas tvivlaren”. Han var inte med där på påskdagen då Jesus visade sig första gången för lärjungarna. Vi vet inte var han var då men det har ingen betydelse egentligen. Kanske var han inlåst i ett annat hus och var rädd. Rädd för att bli fängslad och dödad han också. Så många visste vem han var. Att han hade hört ihop med Jesus från Nasaret. Nu skulle kanske soldaterna också komma och hämta honom, fängsla och döda honom. Jesus dog på korset och det blev inte som han hade hoppats. Den mästare som han hade följt i så många år, det blev fiasko. Död på korset. Likt ett lamm som förs till slakt. Tomas formulerar ett ultimatum;

”Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka handen i hans sida tror jag det inte.” Så säger Tomas. Han måste ha bevis. Han måste få se Mästaren med egna ögon framför sig. Då kan han tro på uppståndelsen. Då kan påskdagens ljus komma in i hans liv.

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

Tomas tvivlar. Hans tvivel har fått ge röst till alla tvivlande människor. Alla som brottas med tvivlets mörker. Är det möjligt? Finns Gud? Är kärleken starkast? Kunde Jesus uppstå? Tvivlets frågor som kan gnaga hål i vårt inre. Under åren har jag flera gånger fått frågan; ”Linda – hur kan man tro på en god Gud när det finns så mycket ondska i världen? Jag får det inte att gå ihop? Är Gud god?” Och människan som ställer den grundläggande frågan är inte ensam. Hela mänskligheten har ställt den genom årtusenden. Vi kallar den för teodicefrågan; ”Hur kan man tro på en god Gud när det finns så mycket ondska i världen?” Frågan ÄR viktig.

Ett sätt att svara på den är; Gud är god. Gud är kärlek. Gud vill gott. Så skapar Gud människan av kärlek och i det ingår det att vi skapas fria. Vi får en egen fri vilja. Vi får möjlighet att välja gott eller ont. Och verkligheten i vår värld är att det är många människor som tyvärr väljer onda handlingar. Det är människor som startar krig. Det är människor som bryter ned och väljer destruktiva vägar. Det är människor som roffar åt sig och är egoistiska. Vi får vara en motpart och sänds ut att göra kärlekshandlingar. Vi sänds ut att älska vår nästa. Vi sänds ut att medla fred och frid i världen.

En bild är att Jesus besegrade allt det onda på korset likt en drake som dödades men draken har fortfarande dödsryckningar. Ett annat svar är från en kristen man som var ombord på fartyget Estonia och överlevde. Journalisten frågade hur han fortfarande kunde tro på en god Gud när så många hade dött. Hans svar var; ”Det var inte Gud som byggde Estonia. Det var inte Gud som byggde bogvisiret. Det var inte Gud som tog beslutet att lämna hemmahamnen och ge sig ut i den värsta stormen på havet.”

Vi kan tvivla på Gud och Guds kärlek till skapelsen och det får vi göra. I tvivlets mörker behöver vi prata och få med oss andra perspektiv på tillvaron. Vi behöver dela tvivel och tro med varandra.

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

Tomas kallas tvivlaren men låt oss också komma ihåg vad som hände och vad han sa när han träffade mästaren; ”Min Herre och min Gud.” MIN Herre och MIN Gud. Tomas svar blir till en trosbekännelse där och då. Tomas förändrades där och då. Han blev sänd till Indien och blev den allra mest hängivna missionären. Än idag kallar sig kristna i Indien för Tomaskristna. Han predikade han och vittnade om sin tro. Här levde han sitt liv och fick möta så många som blev kristna. Här blev han också dödad för sin tro, han blev martyr då han fick ett spjut genom sin kropp.

Tomas. Vi kallar honom för tvivlare och han var också övertygad kristen och ivrig missionär.

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

En stund i tystnad i uppståndelsens ljus;

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro. Amen

Linda Lindblad. Präst i Klövedals församling. Foto Carina Etander Rimborg

Linda Lindblad. Präst i Klövedals församling. Foto Carina Etander Rimborg

/Linda Lindblad
präst

Lindas predikan kan du höra när hon är i Klövedals kyrka kl 11.00 och i Valla kyrka på Taizegudstjänsten kl 17.00.

Man måste tok-älska konfirmanderna!

Nu är det dags igen för konfirmationsläger, eller konfaläger som vi säger. Vi skriver listor, gör program och packar.

Att åka på läger med ungdomarna är bland det roligaste och jobbigaste som finns. Långa dagar och ibland även långa nätter.

Vi som åker på läger nummer två under konfirmandtiden är Lovkonfagruppen som håller till i Skärhamn. Denna grupp har träffats på helger när de haft lov. De är femton stycken ungdomar.

Vi har jobbat mycket med gudstjänst i denna grupp, de får gå i gudstjänst varje gång vi träffas och vi har förklarat och pratar om gudstjänsten varje gång. På skärtorsdagen så dramatiserade gruppen evangelietexten om nattvardens instiftande.

När de gick i gudstjänsten på Påskdagen så kunde jag se vad det betyder att förstå högmässan vad gudstjänsten gör med dem. De satt och följde med i agendan, visste när de skulle stå och sitta. När det blev nattvarden så var det helt naturligt för dem att gå fram och ta emot. Jag hade inte sagt något om det. Jag blir så glad när jag ser att det berör dem och att de förstår mer än vad de gjorde när de började.

Så jag tänker att har de fått något med sig av denna tid i kyrkan, så är det gudstjänster och det kanske innebär att de frivilligt går eller åtminstonne när de är i kyrkan känner sig bekväma och trygga.

Men åter till lägret, vi var iväg i höstas då vi inte kände varandra så bra, så detta läger blir något helt annat.

Konfirmander i Skärhamn/Stenkyrka 2016. Foto: Jaana Pollari Lindström

Konfirmander i Skärhamn/Stenkyrka 2016. Foto: Jaana Pollari Lindström

Vi skall åka till Lysestrand som är en scoutgård utanför Lysekil vid havet. På detta läger kommer vi jobba mycket med deras redovisning. Som vi lagt en söndag innan själva konfirmationen. De skall få ansvara för och leda en högmässa. De gör alla moment själva, utom instiftelseorden och förlåtelsen som jag gör. Men de skall skriva förbön, predika, välja psalmer och sjunga liturgin.

Ett mycket bra sätt att redovisa sin konfatid tänker jag. Och det blir så bra.

Vi kommer också döpa en av ungdomarna som inte är döpt. Det blir en alldeles speciell händelse för gruppen. De skall få medverka till att läsa texter, vara med och göra handpåläggning vid befrielsebönen och välja psalmer. Efter dopet skall vi fira med trerätters finmiddag. Det blir ett minne för livet för hela gruppen.

Sedan blir det plats för lek, utomhusaktiviteter, filmmys och god mat.

Vi hoppas att det blir ett bra läger för alla, även om vi vuxna och unga ledare får sova lite för litet.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Men för att kunna göra detta år efter år, så måste man tok-älska konfirmanderna och det gör vi alla som har med dem att göra. De ger oss och varandra så mycket och vi hoppas också vi sått ett litet frö hos dem om att Svenska kyrkan är ett ställe dit de vill tillbaka till.

Jaana Pollari Lindström
präst

————————————————-

Snart är det dags för nästa grupp att anmäla sig till konfirmation. I slutet av april kommer alla familjer med en 14-åring att få en inbjudan och senare kommer en folder. Det går också att läsa på vår webbsida, som vi kommer att uppdatera med information så snart de olika alternativen är klara.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/konfirmation

Mathias Bred kan följa mig för att få veta hur det är i Svenska kyrkan

Mathias Bred, vikarierande ledarskribent på GP, skriver en ledare 16 april där han slår vitt och brett mot olika saker som han finner konstigt i Svenska kyrkan.

Statistik...

Statistik…

Mathias Bred har läst statistiken från Svenska kyrkan som släpptes förra veckan och han har läst pressmeddelandet som skickades ut i samband med detta.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/pressreleases/tror-inte-paa-gud-vanligaste-orsak-till-uttraede-ur-svenska-kyrkan-1907182

Mathias Bred ifrågasätter den analys som Svenska kyrkans drar av sin egen enkät och avslutar sedan sin krönika med att lyfta upp den kritik som Lisa Irenius (SvD) lyfter fram i en ledarartikel den 12 april – som handlade om Sofia Lilly Jönsson och hennes granskning av domkyrkoförsamlingen i Visby.

https://www.svd.se/allvarligt-nar-kyrkans-folk-hanar-journalister

Det jag slås av i Mathias Breds artikel är den yvighet som han uppvisar i sin kritik mot Svenska kyrkan. Låt oss bena upp detta.

Först är det statistiken. Den finns offentligt och öppet på Svenska kyrkans webbsida.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

När den släpps så blir det en nyhet. Varje år. Och i år var det inte konstigt att Svenska kyrkans analysenhet valde att också göra en egen undersökning för att se på orsaken till att människor lämnade Svenska kyrkan. För mig som aktiv i Svenska kyrkan så är jag inte förvånad att se att de allra flesta som lämnar gör det av religiösa skäl – det vill säga. ”Jag tror inte på Gud – jag vill inte vara med och betala för en religiös organisation”.

Det Mathias Bred väljer att inte kommentera är, att samtidigt som många väljer att lämna, så är det 8000 personer som aktivt väljer att gå med i organisationen! Till dessa ska vi också lägga alla barndop. Vilken annan organisation i Sverige har en sådan stor medlemstillströmning?

Granska...

Granska…

Jag, som medlem, kommunikatör och förtroendevald i Svenska kyrkans högsta beslutade organ, välkomnar att journalister skriver om Svenska kyrkan. Det är bra. Men det är ett problem att många journalister saknar en baskunskap i kristen tro och sakförhållandena. Det gör att det blir komplicerat ibland och ibland ytliga beskrivningar. Den kristna baskunskap och rörelseförståelsen saknas tyvärr i de allmänna leden av Sveriges befolkning också. Det är bra att granska och lyfta upp problem – men låt oss också lyfta upp det som faktiskt är bra.

Att Svenska kyrkans utlandsresor blev granskade var bra – det har skärpt till reglerna och gjort oss i Svenska kyrkan  medvetna om hur och när vi reser i våra uppdrag.

Mathias Bred säger också att ”kyrkoledningen” är ovillig att erkänna eller tala om de kristnas svåra situation i Mellanöstern.

Jag vet faktiskt inte vad som ska räknas som att man har uttalat sig eller tagit ställning enligt Breds kriterier. Genom Svenska kyrkans internationella arbete görs det insatser på många håll i världen. I flyktingläger och vid katastrofer.

Våra medarbetare som är ute i världen gör en otroligt viktig insats och stöttar de kristna och de som är på flykt. Dels handlar det om ett arbete som är omedelbart och en hjälp för överlevnad. Men det är också ett strategiskt långsiktigt arbete där det handlar om att förändra synsätt och bygga upp nya strukturer som håller i längden, där kvinnor och barn kan vara säkra, där barn får gå i skolan. Där alla människor behandlas lika och där man kan få vara trygg. Dessutom, i vissa situationer, kan det göra större skada än nytta att öppet visa på vad Svenska kyrkan gör för förföljda kristna runt om i världen. Så tystnaden kan vara en talande tystnad.

https://www.svenskakyrkan.se/forfoljda-kristna-och-utsatta-troende

Det är bara att gå in och läsa på Svenska kyrkans internationella arbete och se allt arbete som görs!

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/syrien

Det är självklart att Svenska kyrkan lider med sina trossyskon i alla de drabbade länderna. Lika självklart som det är att vi vill hjälpa till och ta hand om de som kommer till vårt land. Unga män och kvinnor som lämnat familj och hem – för att överhuvudtaget ha en chans att överleva!

https://www.svenskakyrkan.se/du-behovs

Är Svenska kyrkan teologiskt utslätad? Tja, vem ska bedöma det? Från vilken nivå ska vi i så fall räkna? Och vad är ”rätt svar”? Vem är det som håller i mätstickan och säger ”Du tror rätt, den här kyrkan/församlingen är OK, men ni där borta, ni är helt ute och cyklar”. Jo, det är biskoparna och stiften som ska främja och hjälpa församlingarna, som genom att läsa församlingsinstruktioner och besöka församlingarna ser och bedömer att församlingarna gör rätt saker.

Och jag skulle vilja påstå att det är väldigt sällan det är något som är helt åt pipsvängen. Det finns kontrollstationer på vägen.

Sen slänger Mathias Bred in ett stycke där han beskriver omorganisationen som kyrkomötet beslutade och som gäller från 2014. Bred kallar det för stordrift. Det kan vara ett sätt att se på saken. Ett annat sätt är att se hur små församlingar – som faktiskt vill vara kvar som församling, fira gudstjänst i sin egen kyrka, där det finns minst fyra personer som är villiga att gå in och vara med i församlingsrådet – kan få fortsätta vara församling. Det kan vara en församling där man bedriver ett bra frivilligt arbete med barngrupper och diakoni. Men där man inte har råd att ha en ekonom anställd. Att då kunna få ingå i ett pastorat och få hjälp med administration, gör det möjligt att få vara kvar som församling. Så den stordrift som Mathias Bred i så svepande former beskriver gör det just möjligt för att det ska kunna finnas församlingsverksamhet och diakoni på landsbygd och förorter.

Det är bra att Svenska kyrkan blir granskad – men det innebär också att kritik kan riktas mot de journalister som skriver. Kyrkan är inte en bekväm nallebjörn som man kan ha när det passar. Kyrkan är ett ljus och ett salt i världen. Ett ljus som belyser orättvisor, ett salt där det bränner till i de öppna såren.

Jag känner inte igen mig i den beskrivning av Svenska kyrkan som Mathias Bred presenterar i sin ledare. Han är välkommen att följa med mig i mitt arbete som kommunikatör för ett pastorat med fyra församlingar hos Svenska kyrkan Tjörn i Göteborgs stift eller i mitt uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan på nationell nivå. Så kanske vi kan få en bättre förståelse för varandra?

/Carina Etander Rimborg
förtroendevald i Svenska kyrkan Göteborg och kyrkomötet
kommunikatör Svenska kyrkan Tjörn

 

Det här blogginlägget är ett något reviderat inlägg som förut publicerats här>>

Giftastankar?

Foto: Joakim Carlström IKON

Foto: Joakim Carlström IKON

Har ni tänkt att ni skulle gifta er? Men så har det liksom inte bara blivit av…

Nu har ni chansen att gifta er på Tjörn i den vackra Skärhamns kyrka med strålande utsikt över havet.

Den 10 juni (och senare den 2 september) så finns det möjlighet att komma att bli gift mellan kl 11:00 och 16:00, då vi har drop-in.

Det enda ni behöver ha med er är ett giltigt hindersprövningsintyg från skatteverket och legitimation. När vi ser att alla papper är OK så kan vi viga er efter att vi har prata lite.

Vi har präst och musiker. Ni kommer i era vanliga kläder eller uppklädda – det är ni som bestämmer. Ta med hela släkten och alla vänner eller kom ensamma. Blir det väntetid så finns det fika i församlingshemmet.

Den 10 juni eller den 2 september är det drop-in utan förbokning!

Det går också bra att bli döpt dessa dagar. Antingen att ni själva vill döpa er, eller att ni döper era barn.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/drop-in-brollop

Kristus är uppstånden och du är krossad.

Predikan från Janåke Hansson – du kan höra den i Rönnängs kyrka kl 11.00.

Mark 16:1-14

När sabbaten var över köpte Maria från Magdala och Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande kryddor för att gå och smörja honom. [2] Tidigt på morgonen efter sabbaten kom de till graven när solen gick upp. [3] Och de sade till varandra: ”Vem skall rulla undan stenen från graven åt oss?” [4] Men så fick de se att stenen var bortrullad, den var mycket stor. [5] De gick in i graven och såg en ung man i lång vit dräkt sitta där till höger, och de blev förskräckta. [6] Men han sade till dem: ”Var inte förskräckta. Ni söker efter Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst. Han har uppstått, han är inte här. Se, här är platsen där han blev lagd. [7] Men gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna: ‘Han går före er till Galileen. Där skall ni få se honom, som han har sagt er.’ ” [8] Då lämnade de graven och sprang därifrån, darrande och utom sig. Och de sade ingenting till någon, för de var rädda.

[ [9] När Jesus hade uppstått på morgonen efter sabbaten visade han sig först för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju demoner. [10] Hon gav sig i väg och berättade det för dem som varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. [11] När de fick höra att han levde och att hon hade sett honom trodde de inte på det.

[12] Därefter visade han sig i annan skepnad för två av dem medan de var på väg ut på landet. [13] Också de gick bort och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.

[14] Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och halsstarrighet, då de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden.

Påskliljor. Foto: Anna Skoog

Påskliljor. Foto: Anna Skoog

I den tidiga morgonen går några kvinnor ut ur staden. De är på väg mot sin väns grav. Morgonljuset är obarmhärtigt. De tre tomma korsen från fredagen vittnar om det ingen av dem kunde förhindrat. Deras kärlek till sin vän Jesus hade stått sig maktlös mot massan. Knektarna som korsfäst honom hade hållit dem på avstånd. Av hans lärjungar hade alla utom Johannes flytt. Men vad hade de och Johannes kunnat göra. De kunde bara se på. På avstånd.

Nu är helgen över och de går ut till graven. Hur hade de inte längtat efter att komma ut till sin väns grav. Men vad skulle de göra. Ingenting fanns längre att hoppas på.

Vi känner igen oss i deras vanmakt. När vi efter en begravning för första gången går ut till en älskad väns grav, då är stegen tunga. Vi vill ju inte att det skall vara så här. Men vi kan inte få våra döda tillbaka. Vi måste gå. Måste få se. Få gråta tillsammans. Sätta våra blommor på graven.

Tomheten de kände var fruktansvärd. Skulle de någonsin igen kunna bli glada? Han som gett deras liv mening var död. Hur skulle de bli nu? Inget kunde ju bli som förut.

Morgonljuset var obarmhärtigt. Det avslöjade det de hoppats inte var sant, hade hänt. Jesus var död. De som hoppats så. Ända in i det sista, tills hans sista andetag hade de hoppats att Gud skulle gripa in. Sända sina änglar honom till hjälp. Nu var de inne på tredje dagen efter hans död. Sin vanmakt till trots går de ändå vidare. De bara måste.

Men morgonljuset avslöjade något mer. Där i deras vanmakt, i deras livs bottenläge, hade något hänt. Graven var tom. Stenen för hans grav var bortvältrad. Medan de var på väg ut till hans grav hade det skett. Gud hade visat sin makt.

Korset och Jesus. Foto: Bibelskolan.com

Korset och Jesus. Foto: Bibelskolan.com

Kärlekens makt hade inte kunnat hålla honom kvar i graven. Synden var sonad. Guds lamm som offrats för världens synd var framburet. Döden kunde inte längre behålla sitt byte.

Kristus är uppstånden! Tom är graven. Han är inte där. Han lever!

Gör det någon skillnad för oss att Kristus har uppstått? Blir vår sorg mindre när våra nära och kära dör? Har det ändrar på den världsordning som säger att döden är den makt som har sista ordet med oss?

Nej, sorgen blir inte mindre när döden skiljer oss från varandra. Saknaden är lika stor. Men, som aposteln säger vi behöver inte sörja som de andra, de som inte har något hopp.

Det är den stora skillnaden. Kristus har genom sin uppståndelse gett oss ett hopp. Dödens udd är synden, Men när vår synd nu är sonad på korset och Kristus som sonade den har uppstått. Då kan hans seger bli vår. Han är inte den ende som kommer att uppstå från de döda. För han är den förste av många!

Därför kan vi säga med aposteln Paulus: Gud vare tack som ger oss segern genom vår herre Jesus Kristus.

Vänner, vi lever i ljuset från uppståndelsens sol. Vår väg går genom död till liv. I Kristus lever vi redan nu uppståndelsens nya liv. Kristus har öppnat Paradisets portar och han kallar oss ”att leva i alla somras sommar”.

Om påskens glädje skrev Johannes Chrysostomos (344-407) i en predikan.

Träd därför alla in i er Herres glädje …. Låt ingen beklaga sina synder, förlåtelsen har stigit upp ur graven.

Låt ingen frukta döden, Frälsarens död har befriat oss. Han fällde den när den höll honom fast. Han som nedsteg till helvetet har plundrat det. Han förstörde helvetet för att det ville ha hans kropp.

Jesaja hade förutspått det: Helvetet greps av förvirring inför honom. Helvetet förvirrades ty det gjordes om intet. Det förbittrades därför att det blev överlistat. Det hade gripit en kropp och fann sig stå inför Gud. Det hade gripit det synliga och kastades omkull av det osynliga. Död, var är din udd? Var är din seger, du helvete?

 Kristus är uppstånden och du är krossad.

Kristus är uppstånden och demonerna har fallit.

Kristus är uppstånden och änglarna jublar.

Janåke Hansson. Präst i Rönnängs församling. Foto Carina Etander RImborg

Janåke Hansson. Präst i Rönnängs församling. Foto Carina Etander RImborg

Kristus är uppstånden och livet härskar.

Kristus är uppstånden och de döda befrias från gravarna.

Ty Kristus som uppstod från de döda är förstlingsfrukten bland dem som sover. Honom vare ära och makt i evigheternas evigheter. Amen.

Janåke Hansson
präst Svenska kyrkan Tjörn

Månadens psalm 16 april till 4 juni

Psalmsång. Foto Jim Elfström IKON

Psalmsång. Foto Jim Elfström IKON

Ja, ja, nu är det alltid någon lustigkurre som säger – ”men det är väl inte en månad heller?”.

Det stämmer. Men vi kallar det ändå för månadens psalm. Och nu har vi också två psalmer mellan den 16 april som är påskdagen och den 4 juni som är pingstdagen.

Psalm 743 Var glad, för Kristus lever. Text av Tore Littmarck och musik av Johann Steulein>>

Psalm 937 Han är hos er. Text Ylva Eggerhorn och musik Jan Ferm.>>

Läs gärna texterna. Så fina och så olika. Du kan också lyssna på melodierna. Vid alla våra huvudgudstjänster kommer du att stöta på minst en av dessa psalmer under perioden.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Det borde vara en mänsklig rättighet att inte få dö ensam.

Jag tänker på döden, som jag lever med nästan varje dag i mitt jobb. Som präst är det mycket som handlar om döden. Begravningar, sorgehus, de som lever vidare, sorg och bearbetning. Ilska över att livet inte blev som de tänkt, eftersom döden kom in och gjorde livet till något annat.

Ofta när jag möter människor så hamnar vi i prat om döden och begravningar. Jag tänker att vi i vårt samhälle har så svårt för att prata om döendet och döden och när jag kommer som en representant för Svenska kyrkan, blir det liksom tillåtet. Människor vågar fråga och prata om det som vi inte pratar om annars.

Ibland blir det lite konstigt när frågorna kommer, som till exempel en gång i min gamla församling. Jag var ute på lunchen och kom till ett litet café och spelbutik, där fanns det ett gäng herrar som var där nästan varje dag. De ropade, -” Du prästen! Vad tror du händer när vi dör? Finns det någon himmel?” Och då blir det att stanna till och börja prata om vad jag tror, de tror och det ena leder till det andra. Jag märker att det här med döden är viktigt för människor och det är livsnödvändigt att få prata om det.

I dag så har döden blivit något som händer på sjukhus och ofta långt från vårt hem och vardag. Men jag ser också en tendens till att faktiskt människor försöker få dö hemma. Och där fungerar vården alldeles ypperligt. Våra hospisteam är fantastiska och många är de berättelser som jag får höra om de människor som är med och vårdar en nära anhörig till det sista andetaget.

Foto: Pallitativ vård

Foto: Palliativ vård

Och många har också någon hos sig när de dör, någon som sitter där och viskar sakta, håller handen och bara finns med. En trygghet och tröst. Ibland behöver man säga orden, ”Släpp taget, du får släppa taget och ge dig iväg”. Den döende lyssnar även om den inte kan prata, och kanske då så tar människan sitt sista andetag. Det är en gåva att få vara med när någon dör, lite svårt att förstå om du inte varit det. Men fråga de som varit med, alla är så glada över att de stannade kvar och det är inte farligt. Det råder frid över rummet och det blir tyst och stilla.

Men vi vet också att många många människor dör ensamma, kanske ligger i veckor utan att någon märkt att de inte visar sig. Det är tragiskt och fruktansvärt.

Det är därför jag tycker att det borde vara en mänsklig rättighet att inte få dö ensam. Varje människa borde få hålla någon i handen och höra någon stilla viska i örat, ”Att du får lämna detta jordelivet nu”.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jesus dör idag, på korset. En fruktansvärd död, med mycket smärta och ångest. Men han var inte ensam, runtomkring honom fanns hans mamma, alla hans goda vänner och alla följde med honom i hans kamp för att dö. De kanske höll honom i handen, viskade sakta; att du får gå nu, du får släppa taget.

Jaana Pollari Lindström
Präst