Gudstjänst för de morgonpigga

Foto: Nordiska museet.

Foto: Nordiska museet.

I morgon, på Kristi himmelsfärdsdag, finns det flera möjligheter att få fira gudstjänst tidigt och höra texterna om hur Jesus lämnar det jordiska livet, men lovar att skicka en hjälpare. För den som inte orkar upp till kl 8:00 finns det gudstjänster senare också.

Våra gäster från Tanzania, Musomi och Acton medverkade vid Ko-släppet. Foto Kerstin Pihl.

Våra gäster från Tanzania, Musomi och Acton medverkade vid Ko-släppet. Foto Kerstin Pihl.

Dels har vi en gudstjänst kl 8:00 ute på det vackra Härön. Medtag gärna kaffekorg. Gudstjänsten hålls i skolhuset (skyltar visar). Vid gudstjänsten medverkar också våra gäster från Tanzania Msomi Chacha och Acton Lwankomezi. De kommer snart att lämna Tjörn och detta är något av de sista verksamheterna som de är med på.

Sen är det gudstjänst kl 8:00 i Skärhamns kyrka.

Kl 9 är det gudstjänst på Dyrön (Sandeviksbacken). Medtag kaffekorg.

Kl 10:00 kan du gå på gudstjänst i Valla kyrka och kl 11:00 i Klövedals kyrka.

Kl 16:00 är det ekumenisk gudstjänst på Klädesholmen. Är det vackert väder så blir det ute i parken (vid badplatsen), blir det regn så blir det i Betel. Medtag kaffekorg.

Varmt välkomna till någon av våra gudstjänster på Kristi Himmelsfärdsdag.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/kalender

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

”I dag har jag så mycket att göra, att jag måste be extra mycket”

Jag vet faktiskt inte hur vanligt det är att folk ber. Det görs ju under-sökningar på det ibland. Men jag har inte sett någon aktuell under-sökning som visar hur många som ber regelbundet.

Jag kan i alla fall tänka mig att det är betydligt färre idag än, för låt oss säga, 50 år sedan.

Det har hänt väldigt mycket de sista 50 åren. Framförallt har det blivit ett mycket högre tempo. Ibland känner vi oss jagade av allt som vi måste hinna.

För det är ju väldigt mycket vi skall hinna. Vi skall hinna med våra närmaste relationer. Vi skall hinna med vårt jobb eller vår skola. Vi skall hinna med vår idrott eller förening eller vad det nu kan vara för intressen som vi har.

Och många människor känner sig jagade, bundna, utsläpade.
Allt fler blir utbrända, därför att kraven blir för stora och tiden inte räcker till.

Många äktenskap och relationer brister därför att man inte har tid och ork att odla sin gemenskap och sin kärlek.

Men det är ju bönsöndagen idag. Vad har då detta med bön att göra? Ja – Martin Luther har sagt någon gång att ”idag har jag så mycket att göra, att jag måste be extra mycket”.

Bön. Foto Alex&Martin

Bön. Foto Alex&Martin

Vad betyder det? Jo, det finns ett erbjudande till oss som är så jagade att finna en vila, en vila som vi så väldigt väl behöver.

Vi behöver vila oss från alla människor för att orka vara något för några. Vi behöver vila oss från alla ord, för att orka lyssna.

Det finns ju vissa saker som man kan göra med sin kropp när man ber.
Man kan t.ex. sluta sina ögon och knäppa sina händer. Det är en hjälp för att kunna möta sig själv.

För det är först när man vågar möta sig själv och vågar vara ensam och för sig själv som bönen kan bli till en vila.

Så länge man är tillsammans med människor så finns det en möjlighet att bli falsk. I Jesu miljö kunde bönen vara något som man gjorde för att bli sedd av människor.

I vår tid är det väl inte det som är problemet, utan snarare tvärt om, att det vore förfärligt pinsamt om någon skulle se eller veta att jag ber.

Och det kan leda till att man inte vågar erkänna varken för männi-skor eller för sig själv att man har ett djupt behov av en andlig kontakt, av en vila inför Guds ansikte.

Och en verklig vila blir bönen när jag vågar vara ensam och öppna mig för ett Du.
Det är då som bönen kan bli en avspänning från alla krav och alla förväntningar.

Bönen kan också få bli en vila från orden, både de många och de fina. Om du inte kan finna ordet som du söker, så ta ett annat. Gud vet i alla fall vilket ord som du menar.

Eller låt orden vara. Ord är ju bara hjälpmedel. Gud behöver inte en massa ord. Det är dig han vill möta och inte dina ord.

Den verkliga vilan i bönen kan man inte minst finna när bönen blir ordlös. När man bara är sig själv hos Gud och inget annat.

Och Gud är ju den som ser och vet. Det är egentligen själva grun-den för vilan. Och med detta kan vi lära oss något mycket viktigt om bönen och om Gud.

Gud ser och vet. Vi vilar alltid i hans blick, han vet i varje ögon-blick vad vi innerst inne längtar efter.

I Bönen får vi släppa allt.

All anspänning, som ändå aldrig kan dölja något. Alla masker som vi gömmer oss bakom inför män-niskor, alla attityder och kulisser.

Jan-Åke Larsson. Foto Carina Etander Rimborg

Jan-Åke Larsson. Foto Carina Etander Rimborg

När vi ber får vi bara finnas till hos Gud, som unnar oss sin vila.
Amen.

Jan-Åke Larsson
präst

————————–

I dag är det Jan-Åke Larssons avskedsgudstjänst innan han går i pension. Kl 10:00 i Valla kyrka. Då tas också den nya nattvardssilvret i bruk. Varmt välkommen. Efteråt blir det förstärkt fika i församlingshemmet.

Befriad av Guds nåd – inte till salu!

Lutherska Världsförbundet. Foto LWF

Lutherska Världsförbundet. Foto LWF

Lutherska generalförsamlingen har just avslutat sitt stora möte i Namibia.

https://www.svenskakyrkan.se/varldens-lutheraner-samlas-i-namibia

https://www.lutheranworld.org/

https://www.lwfassembly.org/en

Dagar där Lutheraner från hela världen har fått fira gudstjänst, prata, nätverka och planera tillsammans. Ärkebiskop Antje Jackelén berättar kort om mötet där hon också blev vald till en av sju vicepresidenter för Lutherska världsförbundet.

Ärkebiskop Antje berättar bland annat i filmen om biskop Kameera som under den stora gudstjänsten för att fira reformationen predikade och sa

” ‘Du kan inte vara rasist eller tribalist och säga att du är räddad av Guds nåd. Det är en omöjlighet’.

 

Nåden omfattar mycket men det finns också gränser där man hamnar utanför att kunna ta Guds anspråk för sig själv”.

Huvudtema för 2017 års generalförsamling var ”Befriad av Guds nåd”, med tre underteman: ”Frälsningen – inte till salu”, ”Människan – inte till salu” och ”Skapelsen – inte till salu”.

http://www.mynewsdesk.com/se/svenska_kyrkan/pressreleases/engagemang-och-gemenskap-naer-vaerldens-lutheraner-moettes-i-namibia-1971302

Tack för ditt ekonomiska bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete!

I går skrev jag om den globala bönedagen på söndag, mot svält. Människor dör för att de inte har tillräckligt med mat och vatten för att överleva. Svenska kyrkan är en av de hjälporganisationer som bidrar för att lindra nöden.

Svenska kyrkans internationella arbete finns också för långsiktigt arbete och årets fastekampanj som koncentrerade sig på ko-projektet gick mycket bra. Med hjälp av er insats och era pengar så lyckades Svenska kyrkans internationella arbete samla in 34 miljoner kronor.

Det räcker till många kor och kan på det sättet bidra till att många familjer blir självförsörjande och kan skicka sina barn till skolan. Ett stort tack till er fantastiska insats.

Svenska kyrkan Tjörns internationella grupp var med i lördags och informerade om arbetet i samband med Ko-släppet på Bräcke. Kerstin Pihl som är sammankallande i gruppen skickade lite bilder.

Internationella gruppen informerar under Ko-släppet 2017. Foto Kerstin Pihl

Internationella gruppen informerar under Ko-släppet 2017. Foto Kerstin Pihl

Våra gäster från Tanzania, Musomi och Acton medverkade vid Ko-släppet. Foto Kerstin Pihl.

Våra gäster från Tanzania, Musomi och Acton medverkade vid Ko-släppet. Foto Kerstin Pihl.

Så här står det på Svenska kyrkans intranät>>

Fastekampanjen ökade med 1,5 miljoner

Tolv av tretton stift ökade sitt insamlingsresultat i årets fastekampanj som totalt gav 34 miljonr kronor. – Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla som engagerat sig och skänkt pengar, säger Claes Anckarman projektledare.

– Det känns väldigt bra– att än en gång se ett ökat insamlingsresultat i våra kampanjer, säger Claes Anckarman.

Under kampanjen lyftes ko- och kalvprojektet i Tanzania som hjälper människor att skapa sig en framtid med hjälp av en ko.

– Det var ett tydligt och konkret exempel på hur människor med rätt stöd kan skapa sig en framtid och lyfta sig ur fattigdom, säger Claes Anckarman.

Insamlingsresultatet per stift jämfört med förra året.​

Mer information om året fastekampanj​

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Jesus ber för oss

Bön. Foto  Royne Mercurio

Bön. Foto Royne Mercurio

Dagens predikan kommer från Jan-Åke Larsson. Du kan höra den live i Valla kl 10:00.

Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina.

Jesus ber för oss. Bara det är ju spännande. Jesus bad en gång den här bönen för sina lärjungar alldeles innan han skulle möta sitt lidande och sin död. Men det är en tidlös bön.

Den gäller för alla som vill vara hans lärjungar. Och inte bara för dem, utan egent­ligen för alla människor, för han vill att alla människor skall dras in i hans gemenskap.

Jesus ber alltid för oss in­för Fadern, så står det på flera stäl­len i Bibeln. Och nu vi får allt­så en inblick i den bönen.

Och då kan det ju vara väl värt att se vad hans bön innehåller, den som han alltså alltid ber för. Först ett par förutsättningar för Jesu bön.

Guds kärlek genom hans ord.

Guds kärlek genom hans ord.

Jesus ber för oss därför att vi hör samman med Gud. Det gör vi på två sätt.

  1. Han har skapat oss. Han ville våra liv. Han vill att vi ska vara nära honom. Han följer oss alltid. Ibland med glädje, men ibland med sorg när vi gör illa eller det går illa för oss.
  2. Vi tillhör Gud när vi vill hö­ra ihop med Jesus. Det är ge­nom honom som vi kommer i livsförbindelse med Gud. Och Jesus säger att han har fått oss av Fadern.

Fadern har alltså gett oss till honom. Han har ansvaret för oss. Det är han som skall leda oss. Det här är liksom en förut­sättning för Jesu bön.

Och så är det två saker som Jesus ber för oss om:

  1.  Att vi skall bli bevarade från det onda och hos honom.
  2.  Att vi skall få hans glädje helt och fullt, som han säger.

Vi behöver verkli­gen bli be­va­rade från det onda.

Jesus ber inte att alla som tror skall isolera sig i sin egen lilla värld. Det vore kanske en­kelt, då skulle vi ju vara skyd­dade från allting.

Men lika lite som en vet­tig förälder låser in sitt barn för att skydda det från fara, vill Jesus låsa i oss.

Istället kallar han oss ut i världen, ut bland människor. Han behöver ögon och händer på jorden som redskap för sin kärlek.

Och där ber han att vi skall bli beva­rade från det on­da. Han vill hål­la fast oss. Vi tillhör ho­nom.

Hans ord är sanning, säger Jesus. Det betyder inte att Hans ord en uppräkning av en massa san­ningar. Det be­tyder att han själv är sanning­en.

San­ning­en är nå­got levande, för han är levan­de. Och när vi hör eller läser hans ord blir vi levande. Hans ord är ande och liv, säger han.

Jesus säger att värl­den hatar hans lär­jungar. Egent­ligen är det ett un­derligt feno­men.

Man kan vara tolerant mot mycket under­ligt, men ibland möts man som kris­ten av ett löje och vrede t.o.m. hat som verkar vara helt irratio­nellt.

Där­för be­hövs Jesu bön. Och därför be­höver vi hans ord. Och därför är han med oss mitt i verkligheten

Och så var det Jesu bön om glädje. Det finns ju alltid en or­sak när vi är glada. En händelse, en gåva, ett vänligt ord, nån som uppmuntrar oss.

Ibland kan vi ju få uppleva en alldeles överväldi­gande glädje. När vår kärlek blir besvarad, eller när vi få ta emot ett litet barn.

Men med lite livserfarenhet vet vi, att händelser går fort förbi, saker går sönder och människor kan svika.

Vi kan förlora det dyr­baraste och käraste vi har. Och många kan minnas med bitterhet hur glada de var en gång.

Men när Jesus ber om att hans lärjungar ska få glädjen helt och fullt så är det en djupare glädje han talar om.

Det är hans egen glädje, som han vill ge åt dem som tror på honom.

Och den är Guds egen glädje, som kommer ur Guds eget väsen. Det är den enda glädje som varar helt och fullt.

Den kan aldrig ta slut där­för att dess orsak aldrig kan ta slut. Den har en källa som aldrig sinar.

Den källan finns bara hos Gud, för han är fullkomlig. Den gläd­jen vill Jesus alltså ge åt sina vänner och lärjungar.

Det är han som kallar sina lär­jung­ar för vänner. Det finns mycket glädje i det ordet.

Jan-Åke Larsson. Foto Carina Etander Rimborg

Jan-Åke Larsson. Foto Carina Etander Rimborg

Och mycket kärlek. Kärlek, vänskap och gläd­je hör ihop. Allt detta vill ha ge oss, när vi vill vara hans lärjungar.

Amen

Jan-Åke Larsson
Präst

Bibeltexter

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING

Jesaja kapitel 57, vers 15 – 16

Så säger han som är hög och upphöjd, han som tronar i evighet och vars namn är heligt: Jag tronar upphöjd och helig men finns hos den modlöse och försagde. Jag ger de försagda mod, ger de modlösa kraft. Jag skall inte ständigt hålla räfst, inte vredgas för evigt — då skulle livsanden förgås, de levande väsen jag skapat.

EPISTEL

Till de kristna i Galatien kapitel 5, vers 13 – 18

Ni är ju kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: ‘Du skall älska din nästa som dig själv.’ Men om ni biter och sliter i varandra är det fara värt att ni gör slut på varandra. Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär. Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er står ni inte längre under lagen.

EVANGELIUM

Evangeliet enligt Johannes kapitel 17, vers 9 – 17

Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag har förhärligats genom dem. Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen och jag kommer till dig. Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett. Medan jag var hos dem bevarade jag dem i ditt namn, som du har gett mig. Och jag skyddade dem, och ingen av dem gick under utom undergångens man, ty skriften skulle uppfyllas. Nu kommer jag till dig, men detta säger jag medan jag är i världen, för att de skall få min glädje helt och fullt. Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem därför att de inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning.

PSALTAREN

Psaltaren 98: 1-8

Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, ty han har gjort underbara ting. Han vann seger med sin starka hand, med sin heliga arm. Herren har visat att han räddar, folken fick skåda hans seger. Med godhet och trofasthe har han tänkt på Israels folk. Hela jorden har sett att vår Gud räddar. Hylla Herren, hela världen, brist ut i jubel och sång! Sjung till lyra för Herren, låt lyrans strängar klinga! Blås i trumpeter och horn, hylla konungen, Herren! Havet skall brusa och allt det rymmer, världen och alla som bor i den. Floderna skall klappa händer, bergen skall jubla tillsammans.

Med Jesus får livet en riktning. Vägen genom livet blir också vägen till livet

Jan-Åke Larsson delar med sig till oss av sin predikan som du kan höra i Valla kyrka kl. 10:00.

En del av det här är nog ganska lätt att förstå. Jesus bud om att de som tror på honom skall älska varandra är väl rätt så självklart.

Men när han talar om förhärligandet blir det lite svårare. Han upprepar ordet flera gånger och vi kan undra vad han menar.

När vi tänker på något härligt, så är det inte det som Jesus menar. I själva verket talar han om sitt lidande och sin död, men också om sin uppståndelse.

Det finns ofta flera skikt i det som Jesus säger. Det som han sade till sina lärjungar hade naturligtvis sin mening just i den situation som han sa det.

Jesus talade ju om att de skall söka honom och att dit han går skall de inte kunna följa honom. Men det har också en vidare betydelse, för oss också.

Det som Jesus talar om är den process som en människa måste gå igenom om hon vill höra samman med Gud.

Foto: Carina Etander Rimborg

Foto: Carina Etander Rimborg

Då måste det födas något nytt. Och det är smärtsamt. Det är något som måste dö för att det nya skall födas. Så var det för Jesus och så är det för dem som vill följa honom.

Men det är både livets allvar och mening, att det händer. Ur det liv som måste dö skall det födas ett liv som inte kan dö, det är Jesu budskap.

Om det skall bli något nytt, så är det mycket gammalt som måste dö. Det kostar något att bli godare, det kostar något att bli mänsklig, kan vi också säga.

Om vi verkligen vill bli det, så kommer vi att misslyckas ofta och på många sätt.

Och det är smärtsamt, inte bara att misslyckas, utan också för att vi tillfogar andra smärta, när vi inte gör det goda.

Och därför måste vi be om förlåtelse om och om igen, både till människor och till Gud. Och det är jobbigt. Men det är något särskilt med Guds förlåtelse. Den ger oss mod, mod att försöka.

Vi kan försöka att vara goda människor därför att vi har tryggheten att Gud förlåter. Hade vi inte den tryggheten, så skull vi inte våga.

Och det är så Gud vill arbeta med oss, med sin kärlek och förlåtelse.

Men det är också så, att vi om och om igen måste klamra oss fast vid Guds kärlek när livet hanterar oss hårt.

Men om vi gör det så kommer vi att finna att han är där, även i de mörkaste djupen. Han släpper inte taget, inte ens om vi gör det.

Men Jesus talar ju inte bara om sorg och smärta. Det finns ett gammalt namn på den här söndagen och det är Jubilate som betyder att jubla.

Det finns en glädje som lyser igenom, trots att Jesus talar om sitt lidande och sin död. Det som skall hända lyser igenom. Det skall komma något nytt och bryta ner det gamla. Sorgen skall vändas i glädje.

Den uppstånde Jesus besöker lärjungarna.

Den uppstånde Jesus besöker lärjungarna.

Och så blev det för hans lärjungar. När Jesus led och dog var deras smärta och sorg och hopplöshet bedövande. Men det varade inte så länge, knappt 2 dygn.

Och sedan fick de uppleva den oerhörda glädjen när Jesus uppstod igen och de fick möta honom.

Den glädjen kunde ingenting ta ifrån dem. Inte hot, inte misshandel, inte ens tortyr och död kunde ta deras glädje ifrån dem. Den bar dem genom allt.

Och den glädjen får vi söka. Den finns bara hos Jesus. Det är den enda glädjen som kan bära oss igenom allt som är mörkt och svårt i våra liv.

Det finns en djup, mänsklig glädje som vi skall vara tacksamma för.

Men den glädjen räcker inte i sorg och lidande.

Men hos Jesus och i livet med honom finns en glädje som bär. Den är ofta ganska tystlåten av sig, men den bär.

Den bygger inte på en massa tankar och teorier och filosofier, utan den bygger på fakta och verklighet.

Den verklighet som hans vänner och lärjungar fick erfara och som de levde och dog för.

Och det är en verklighet som man fortfarande kan finna och som håller att både leva och dö på.

Vi finner den hos Jesus. Han visste vilken riktning hans liv hade. Han visste vart han gick. Och han ber för oss: och då ger han oss riktningen och målet för våra liv; att vara med Jesus, i liv och död, nu och i evighet.

Med Jesus får livet en riktning. Vägen genom livet blir också vägen till livet. Vårt liv får präglas av den stora meningen.

I livet möter vi både glädje och sorg. Men allt kan vändas till nytt liv och i djupet av våra liv finns det en glädje, för där finns Jesus.

Amen.

Jan-Åke Larsson
präst

Fjärde söndagen i påsktiden

Bibeltexter

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING

Andra Moseboken kapitel 13, vers 20 – 22

De bröt upp från Suckot och slog läger i Etam, vid randen av öknen. Om dagen gick Herren framför dem i en molnpelare för att visa dem vägen, och om natten gick han i en eldpelare för att lysa dem. Så kunde de vandra både dag och natt. Molnpelaren gick ständigt framför dem om dagen och eldpelaren om natten.

EPISTEL

Till de kristna i Thessalonike kapitel 5, vers 9 – 11

Gud har inte bestämt oss till att bli offer för vreden utan till att vinna frälsning genom vår herre Jesus Kristus, som har dött för oss för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi nu är vakna eller sover. Därför skall ni trösta och bygga upp varandra, så som ni ju också gör.

EVANGELIUM

Evangeliet enligt Johannes kapitel 13, vers 31 – 35

När Judas hade gått sade Jesus: ”Nu har Människosonen förhärligats, och Gud har förhärligats i honom. Är nu Gud förhärligad i honom skall Gud också förhärliga honom i sig, och han skall snart förhärliga honom. Ännu en kort tid är jag hos er, mina barn. Ni kommer att söka efter mig, och jag säger nu till er vad jag sade till judarna: Dit jag går kan ni inte komma. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.”

PSALTAREN

Psaltaren kapitel 147, vers 1 – 7

Halleluja! Det är gott att sjunga vår Guds lov, lovsång är skön och ljuvlig. Herren bygger upp Jerusalem och samlar det skingrade Israel. Han ger läkedom åt de förtvivlade, han helar deras sår. Han bestämmer stjärnornas antal och ger dem deras namn. Vår Herre är stor, hans kraft är väldig, hans vishet är utan gräns. Herren stöder de svaga, de gudlösa slår han till marken. Tacka Herren med sång, lovsjung vår Gud till lyra,

”Tror du att mamma finns?”

Linda Lindblad predikar i Klövedals kyrka kl 11:00 och på Dyrön kl 15:15. Vid gudstjänsten i Klövedals kyrka välkomnas också våra gäster från Lutherska kyrkan i Tanzania.

”Den lilla bebisen låg ganska trångt tillsammans med sin tvillingsyster i livmodern. Mammans hjärtslag slog nära dem båda och all näring och syre fick de genom navelsträngen. De var så omhändertagna. De var burna och kunde inte ha det mer ombonat där i livmodern. Så ställer den ena systern en fråga till sin syster; Tror du att mamma finns? ”

Foto: Anna Roström /Jonér

Foto: Anna Roström /Jonér

Vi är skapade av Gud och burna av Gud och omhändertagna. Vi lever i Guds evighetsblick och vi hör Guds hjärtslag. Å ändå är vi som den lilla bebisflickan att ibland frågar vi oss; om Gud finns?

När kung David skrev psalm 23 då var han förvissad om att han var buren! Förvissad och övertygad om att han fanns i Guds evighetsblick. Psalmen som vi kallar herdepsalmen tycker vi så mycket om och generationer före oss har gjort det i alla tider. Orden bär oss och styrker oss och tröstar oss. Vi i Sverige och kristna i alla länder ber och läser med i psalmisten ord. ”The Lord is my shepherd, I lack nothing.”

Det är idag psalm 23 som ska leda oss genom predikan. ”Herren är min herde, ingenting ska fattas mig” så inleds psalmen och dessa ord får bli till en livslång bön. Herren är min herde, ingenting ska fattas mig. när jag kan överlämna och överlåta allt till Gud så får jag vila i nådens hav. Omsluten och buren. Då har jag allt. Saknar ingenting.

”Han låter mig i vall på gröna ängar han låter mig vila vid lugna vatten”. Här på vår vackra ö Tjörn så finns många gröna ängar som vi får vila på. Många. Låt oss komma ihåg vem det är som har skapat dem till oss. Låt oss inte glömma Skaparen som till oss har gett de allra vackraste strandängar, åkrar och skogar. Trädskuggan en varm sommardag. Det lugna havet som ständigt omger oss. Då säger du att havet  minsann inte alltid är lugnt. Förvisso blåser det till storms ibland men där finns alltid ett inre lugn. Vid de lugna vatten finns ro. Det är samma vatten som alltid har funnits. Det ger mig perspektiv till mitt liv. När jag doppar tårna i vattnet så är det samma vatten som dinosaurierna en dag drack. Perspektiven hissnar. Allt detta har vi fått som gåva av Skaparen. Låt oss komma ihåg vem det är vi ska tacka.

”Han leder mig på rätta vägar sitt namn till ära”. Gud vill leda oss på rätta vägar för att Gud är kärlek. Igår, idag och kommande dagar, i all evighet. Vi har nu – idag på förmiddagen – har vi fått välkomna två vänner som har blivit ledda hit till oss, Msomi och Acton. Ni ska dela vårt liv under några veckor och det är gott på alla sätt. Er närvaro här påminner oss om den världsvida kyrkan, att Gud kallar människor till tro och liv över hela jorden. Guds kallelse omfamnar hela skapelsen. Vi leds i beslut i den stora vägvalen och likväl i de små. Vi får dela tro och liv och låta vår Gud leda oss som den gode herden. Och låt oss komma ihåg att en gid herde är den arbetande herde. Det är ett arbetssamt arbete att vara en god herde. Hårt kroppsarbete där man utsätts för väder, vind och faror. Herden måste arbeta för att kunna ta hand om fåren. Jesus är med oss i vår vardag, i vått och torrt.

”Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont”.  Det är trösterikt. Det kommer tider då den goda vilan på den gröna ängen blivit förbytt till en mörk dal med kyla och vilsenhet och oro. Så är det att vara människa. Att tappa fotfästet. Att vackla rejält. Att tappa riktningen i livet. Det drabbar oss och det drabbar våra nära och kära och det drabbar mänskligheten.

”Men Gud är med, Guds käpp och stav gör mig trygg”.  Symbolerna för Guds löften leder oss i det mörka och vi behöver inte frukta något ont. Vi är inte övergivna. Vi blir aldrig övergivna.

”Du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bägare till brädden”. Orden talar om det goda. Glädjen i Gud. Lovsången. Tacksamheten. Glädjen i att vara människa. Glädjen i att tro på Gud. ”och Guds godhet och nåd ska följa mig varje dag i mitt liv”. Guds godhet ch nåd strömmar över oss. Det kan vara svårt att beskriva Guds kärlek i mitt liv. Det kan vara lika svårt som att rymma solsken i en flaska?

”Och Herrens hus ska vara mitt hem så länge jag lever”. I kyrkans liv få vi leva varje dag.

Nu får vi ta en stund i tystnad i Guds hus och sedan får vi läsa psalm 23 högt tillsammans, på vilket språk vi vill .

Jesus-och-ett-lammEn psalm av David.

Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.
Han för mig i vall på gröna ängar,
han låter mig vila vid lugna vatten.
Han ger mig ny kraft
och leder mig på rätta vägar,
sitt namn till ära.
Inte ens i den mörkaste dal
fruktar jag något ont,
ty du är med mig,
din käpp och din stav gör mig trygg.
Du dukar ett bord för mig
i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja
och fyller min bägare till brädden.
Din godhet och nåd skall följa mig
varje dag i mitt liv,
och Herrens hus skall vara mitt hem
så länge jag lever.

(Bibel 2000)

Linda Lindblad. Präst i Klövedals församling. Foto Carina Etander Rimborg

Linda Lindblad. Präst i Klövedals församling. Foto Carina Etander Rimborg

Linda Lindblad
präst

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

Idag får vi fira gudstjänst i påskens ljus och det är gott. Vi har levt i påskens berättelser om vad som hände där och då i Jerusalem. Vi har levt med i lärjungarnas liv. Deras rädsla och tomhet och också förvissning och glädje. Påsken som rymmer liksom allt. Långfredagens mörker och död och påskdagens ljus och liv. Och så fortsätter livet nu efter den stora helgen och idag så får vi fortsätta lära känna lärjungen Tomas.

Tomas tvivlaren. Målning av Caravaggio. Källa Wikipedia.

Tomas tvivlaren. Målning av Caravaggio. Källa Wikipedia.

Tomas som också kallades tvillingen och som har blivit känd genom historien som ”Tomas tvivlaren”. Han var inte med där på påskdagen då Jesus visade sig första gången för lärjungarna. Vi vet inte var han var då men det har ingen betydelse egentligen. Kanske var han inlåst i ett annat hus och var rädd. Rädd för att bli fängslad och dödad han också. Så många visste vem han var. Att han hade hört ihop med Jesus från Nasaret. Nu skulle kanske soldaterna också komma och hämta honom, fängsla och döda honom. Jesus dog på korset och det blev inte som han hade hoppats. Den mästare som han hade följt i så många år, det blev fiasko. Död på korset. Likt ett lamm som förs till slakt. Tomas formulerar ett ultimatum;

”Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka handen i hans sida tror jag det inte.” Så säger Tomas. Han måste ha bevis. Han måste få se Mästaren med egna ögon framför sig. Då kan han tro på uppståndelsen. Då kan påskdagens ljus komma in i hans liv.

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

Tomas tvivlar. Hans tvivel har fått ge röst till alla tvivlande människor. Alla som brottas med tvivlets mörker. Är det möjligt? Finns Gud? Är kärleken starkast? Kunde Jesus uppstå? Tvivlets frågor som kan gnaga hål i vårt inre. Under åren har jag flera gånger fått frågan; ”Linda – hur kan man tro på en god Gud när det finns så mycket ondska i världen? Jag får det inte att gå ihop? Är Gud god?” Och människan som ställer den grundläggande frågan är inte ensam. Hela mänskligheten har ställt den genom årtusenden. Vi kallar den för teodicefrågan; ”Hur kan man tro på en god Gud när det finns så mycket ondska i världen?” Frågan ÄR viktig.

Ett sätt att svara på den är; Gud är god. Gud är kärlek. Gud vill gott. Så skapar Gud människan av kärlek och i det ingår det att vi skapas fria. Vi får en egen fri vilja. Vi får möjlighet att välja gott eller ont. Och verkligheten i vår värld är att det är många människor som tyvärr väljer onda handlingar. Det är människor som startar krig. Det är människor som bryter ned och väljer destruktiva vägar. Det är människor som roffar åt sig och är egoistiska. Vi får vara en motpart och sänds ut att göra kärlekshandlingar. Vi sänds ut att älska vår nästa. Vi sänds ut att medla fred och frid i världen.

En bild är att Jesus besegrade allt det onda på korset likt en drake som dödades men draken har fortfarande dödsryckningar. Ett annat svar är från en kristen man som var ombord på fartyget Estonia och överlevde. Journalisten frågade hur han fortfarande kunde tro på en god Gud när så många hade dött. Hans svar var; ”Det var inte Gud som byggde Estonia. Det var inte Gud som byggde bogvisiret. Det var inte Gud som tog beslutet att lämna hemmahamnen och ge sig ut i den värsta stormen på havet.”

Vi kan tvivla på Gud och Guds kärlek till skapelsen och det får vi göra. I tvivlets mörker behöver vi prata och få med oss andra perspektiv på tillvaron. Vi behöver dela tvivel och tro med varandra.

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

Tomas kallas tvivlaren men låt oss också komma ihåg vad som hände och vad han sa när han träffade mästaren; ”Min Herre och min Gud.” MIN Herre och MIN Gud. Tomas svar blir till en trosbekännelse där och då. Tomas förändrades där och då. Han blev sänd till Indien och blev den allra mest hängivna missionären. Än idag kallar sig kristna i Indien för Tomaskristna. Han predikade han och vittnade om sin tro. Här levde han sitt liv och fick möta så många som blev kristna. Här blev han också dödad för sin tro, han blev martyr då han fick ett spjut genom sin kropp.

Tomas. Vi kallar honom för tvivlare och han var också övertygad kristen och ivrig missionär.

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro.

En stund i tystnad i uppståndelsens ljus;

Gud, se inte till mitt tvivel utan till min längtan och min tro. Amen

Linda Lindblad. Präst i Klövedals församling. Foto Carina Etander Rimborg

Linda Lindblad. Präst i Klövedals församling. Foto Carina Etander Rimborg

/Linda Lindblad
präst

Lindas predikan kan du höra när hon är i Klövedals kyrka kl 11.00 och i Valla kyrka på Taizegudstjänsten kl 17.00.

Man måste tok-älska konfirmanderna!

Nu är det dags igen för konfirmationsläger, eller konfaläger som vi säger. Vi skriver listor, gör program och packar.

Att åka på läger med ungdomarna är bland det roligaste och jobbigaste som finns. Långa dagar och ibland även långa nätter.

Vi som åker på läger nummer två under konfirmandtiden är Lovkonfagruppen som håller till i Skärhamn. Denna grupp har träffats på helger när de haft lov. De är femton stycken ungdomar.

Vi har jobbat mycket med gudstjänst i denna grupp, de får gå i gudstjänst varje gång vi träffas och vi har förklarat och pratar om gudstjänsten varje gång. På skärtorsdagen så dramatiserade gruppen evangelietexten om nattvardens instiftande.

När de gick i gudstjänsten på Påskdagen så kunde jag se vad det betyder att förstå högmässan vad gudstjänsten gör med dem. De satt och följde med i agendan, visste när de skulle stå och sitta. När det blev nattvarden så var det helt naturligt för dem att gå fram och ta emot. Jag hade inte sagt något om det. Jag blir så glad när jag ser att det berör dem och att de förstår mer än vad de gjorde när de började.

Så jag tänker att har de fått något med sig av denna tid i kyrkan, så är det gudstjänster och det kanske innebär att de frivilligt går eller åtminstonne när de är i kyrkan känner sig bekväma och trygga.

Men åter till lägret, vi var iväg i höstas då vi inte kände varandra så bra, så detta läger blir något helt annat.

Konfirmander i Skärhamn/Stenkyrka 2016. Foto: Jaana Pollari Lindström

Konfirmander i Skärhamn/Stenkyrka 2016. Foto: Jaana Pollari Lindström

Vi skall åka till Lysestrand som är en scoutgård utanför Lysekil vid havet. På detta läger kommer vi jobba mycket med deras redovisning. Som vi lagt en söndag innan själva konfirmationen. De skall få ansvara för och leda en högmässa. De gör alla moment själva, utom instiftelseorden och förlåtelsen som jag gör. Men de skall skriva förbön, predika, välja psalmer och sjunga liturgin.

Ett mycket bra sätt att redovisa sin konfatid tänker jag. Och det blir så bra.

Vi kommer också döpa en av ungdomarna som inte är döpt. Det blir en alldeles speciell händelse för gruppen. De skall få medverka till att läsa texter, vara med och göra handpåläggning vid befrielsebönen och välja psalmer. Efter dopet skall vi fira med trerätters finmiddag. Det blir ett minne för livet för hela gruppen.

Sedan blir det plats för lek, utomhusaktiviteter, filmmys och god mat.

Vi hoppas att det blir ett bra läger för alla, även om vi vuxna och unga ledare får sova lite för litet.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Men för att kunna göra detta år efter år, så måste man tok-älska konfirmanderna och det gör vi alla som har med dem att göra. De ger oss och varandra så mycket och vi hoppas också vi sått ett litet frö hos dem om att Svenska kyrkan är ett ställe dit de vill tillbaka till.

Jaana Pollari Lindström
präst

————————————————-

Snart är det dags för nästa grupp att anmäla sig till konfirmation. I slutet av april kommer alla familjer med en 14-åring att få en inbjudan och senare kommer en folder. Det går också att läsa på vår webbsida, som vi kommer att uppdatera med information så snart de olika alternativen är klara.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/konfirmation

Var inte rädd!

Predikan av Linda Lindblad. Du kan höra den live på annandag påsk i Klädesholmens kyrka. 2017kl 11.00

Gudstjänsten är sammanlyst för Svenska kyrkan Tjörn. Först är det gudstjänst. Sedan förstärkt kyrkfika. Därefter får de som vill gå med på pilgrimsvandring (ca 8 km både på stigar och asfalt) från Klädesholmens kyrkan till Rönnängs kyrka. På vägen firas mässa på Klädesholmens nya kyrkogård ca kl 13.30. Du kan vara med på alla momenten, eller välja det som passar dig. 

Lärjungarna är rädda. De hade låst in sig. Rädslan är en oerhört stor kraft. Det vet både du och jag. Rädslan förminskar oss. Rädslan tar fram de allra sämsta sidorna hos oss. Rädslan är destruktiv. Rädslan gör att vi skakar och vi sluts i vårt inre. Lärjungarna då var rädda för judarna. Det hade hänt något oerhört, något som de absolut inte hade kunnat förutse. Deras mästare hade blivit fängslad, pryglad och korsfäst. Skulle samma sak hända med dem nu? Många visste att det var de var Jesu närmsta vänner som kände Jesus sedan många år. När skulle soldaterna komma för att fängsla dem? Rädda, så rädda att de låser in sig i ett rum. De låser också in sig själva. De sätter ett lås på sitt eget hjärta så att det inte kan fungera fritt som det ska göra.

Det är många som är rädda idag i världen, i Sverige, här på Tjörn. Terrordådet i Stockholm skapar mycket rädsla. Terrrodåden i Syrien skapar rädsla. Rädslan att få ett sjukdomsbesked skapar rädsla. Rädslan att jag också en dag ska dö. Rädslan att det ska hända barnen något otäckt. Vi blir rädda och vi låser in oss i vårt eget inre rum.

Ikon på Jesus Kristus

Ikon på Jesus Kristus

Då kommer mästaren. Han går genom stängda dörrar. Han är där. Med hela sin kropp. Kroppen är verklig och han talar och han äter och dricker – ändå är det något som har hänt. Han kan gå genom stängda dörrar. Det är en uppståndelsekropp. Den är förvandlad för att LIVET har vunnit. Guds goda skaparande har vunnit över den onda döden. LIVET vinner och vi firar påsk!

”Frid åt er”. De rädda lärjungarna ges Guds frid och allting förändras. Rädslan blåser ur dem var och en. Deras inre befrias i mötet med den uppståndne. Nu går det inte att tvivla på att mästaren har uppstått. De blir vittnen. De möter honom och han visar sina sår i händerna. Såren efter de mardrömslika spikarna som hade naglat honom på korset. Han visar sin sida där soldaten med svärdet hade borrat sig in så att blod och vatten rann ut. Såren är läkta och de berättar om långfredagens mörker och död.

Det ÄR han. Det är han som hängde där. NU lever han.

Precis som han hade berättat för dem men då förstod de inte. Han hade talat om sin egen kropp som ett tempel. Nu förstår dem att han visste. Det fanns med i Guds plan för världen. Försoningen. Guds försoning med människan. Genom död till liv.

”Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er” sedan andades han på dem och sa; ”Ta emot helig ande”. De får Guds frid och ett uppdrag att sändas ut i världen. Och de är inte ensamma. Guds gode Ande ges till dem som en resekamrat på vägen. De sänds inte ut ensamma. Guds gode Ande omfamnar dem helt och fullt. Den rädsla som fanns i rummet har helt lämnat och dess motsats har tagit plats. Frid. Guds frid som övergår allt förstånd.

Vi som är kyrka idag har ett fantastiskt evangelium att leva i. Ett rum utan rädsla. Ett rum med Guds frid och Guds uppdrag att vi sänds ut. Livet blir meningsfullt. Det finns en mening med mitt liv. Jag har ett uppdrag att berätta om den uppståndne. Alla vi som lever i kyrkan får uppdraget att berätta om den uppståndne Jesus. Inneslutna, omfamnade, burna,  genomborrade av Guds frid sänds vi ut och  vi bärs av helig Ande i vårt uppdrag.

En stund i tystnad inför den uppståndne Mästaren –

Linda Lindblad. Präst i Klövedals församling. Foto Carina Etander Rimborg

Linda Lindblad. Präst i Klövedals församling. Foto Carina Etander Rimborg

Bön; Tack att vi får fira påsk. Vi firar uppståndelsen och att Livet vinner! Tack att du ger oss din frid och sänder oss ut att berätta om dig. Våra liv får en mening då. Vi är inte ensamma utan vi bärs av din Ande. Amen

Linda Lindblad
präst