Hur ser vi på de unga?

Amanda Carlshamre Foto Desirée Widell

Amanda Carlshamre Foto Desirée Widell

I senaste numret av Kyrkans Tidning (23 mars 2017) skriver Amanda Carlshamre, ordförande för Svenska Kyrkans Unga, om deras kamp för att tas på allvar och att hela tiden behöva försvara sin existens för de vuxna i kyrkan.

Så här skriver Amanda:

Vi ska inte behöva försvara oss gentemot vuxna

Svenska Kyrkans Unga ryter ifrån. Bered en väg för unga, stötta, möjliggör och ge plats på ungas villkor.

I tre år har jag fört samtal med unga engagerade människor i Svenska kyrkan, medlemmar i Svenska Kyrkans Unga, som är stolta över sin organisation och all den fantastiska verksamhet som bedrivs runtom i församlingar och stift av och för barn och unga.

En fråga som däremot återkommer är hur vi ska orka ”försvara” organisationen gentemot vuxna. Låter det knäppt? Det är det. Så nu ryter vi ifrån.

Svenska Kyrkans Unga har 14 000 medlemmar. Vi ordnar läger, utbildningar, påverkar varandra och andra, har mötesplatser för fördjupning, möjliggör för unga att ta ansvar, fostrar i demokratiska processer, har pedagogiska material för att tala tro och är en plats där unga människor tillsammans får dela och upptäcka tro.

Svenska Kyrkans Unga växer, vi blir fler! Vi är en barn- och ungdomsorganisation i rörelse – precis som barn och unga. Runtom i stiften finns vuxna som kanske har en bakgrund i Svenska Kyrkans Unga, Kyrkans Ungdom eller Ansgarsförbundet.

Svenska Kyrkans Unga är inte Kyrkans ungdom eller Ansgarsförbundet och ska inte heller vara det. Vi är den organisation dagens medlemmar gör oss till, vilket gör att vårt fokus ändras. Just nu har vi en treårig diakonal satsning där syftet är att uppmuntra våra medlemmar och lokalavdelningar att engagera sig för att tjäna Gud, varandra och sig själva.

Vi har en bibelpodcast och pedagogiska sätt för att tala tro och har nyligen tagit fram en bok för unga om vem Martin Luther var. Vi är och har varit remissinstans kring både kyrkohandboksförslaget och fastighetsutredningen och skapar strukturer där unga får ta ansvar, blir lyssnade på och får påverka.

Vi gör inte verksamhet för framtiden, vi är precis lika mycket dagens kyrka som den som har arbetat i församling i 30 år, men berättelserna om hur svårarbetat det är och kan vara i församlingar och stift når mig ofta. Det är sorgligt att det finns en sådan misstro gentemot barn och unga att maktmissbruk får fortgå.

Berättelser om hur vuxna är ”rädda att släppa iväg ungdomarna på distriktsläger ensamma” har vi hanterat. Likaså får vi, inte sällan, punktmarkera där de unga upplever att de överbeskyddas istället för att skjutsas fram och inte får plats att växa och utmanas.

Så bered en väg för unga, stötta, möjliggör och ge plats på ungas villkor. Församlingar växer och förutsättningar förändras men vår metod möjliggör för unga att själva ta ansvar i församlingen. Uppmuntra alla initiativ som tas av unga för en kyrka som får följa en hela livet. Ibland görs det väldigt svårt för oss och vi ska inte behöva kämpa för att få plats i vår kyrka.

Om du har förväntningar på eller idéer om Svenska Kyrkans Unga som du inte tycker uppfylls eller hanteras i dagsläget? Hör gärna av dig till mig så tar vi ett samtal om det men motarbeta inte Svenska Kyrkans Unga som är en samlad röst för barn och unga i Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan behöver Svenska Kyrkans Unga! Och Svenska kyrkan ska vara stolt över Svenska Kyrkans Unga! Vi är en organisation som andra barn- och ungdomsorganisationer tittar på när det kommer till inkludering, påverkan och demokrati på kristen värdegrund. Ni bör också vara stolta över de tusentals unga människor som varje vecka engagerar sig i Svenska kyrkan för att tjäna varandra och för att tjäna Gud.

Amanda Carlshamre
Förbundsordförande Svenska Kyrkans Unga

Här kan du hitta mer information och länkar till allt som Amanda skriver om finns i Svenska Kyrkans Unga>>

Svenska Kyrkans Unga arbetar också aktivt med att få in unga i beslutande organ och lyfta ungdomsfrågorna där. Inför kyrkovalet är det viktigt att tänka på hur de ungas röster får höras och ta plats.

Hos Svenska kyrkan Tjörn finns unga med i på många ställen. Bland annat som unga ledare bland konfirmanderna. I Kyrkans Hus i Kållekärr så kommer nästan alla skolbarn till församlingshemmet under veckan i olika verksamheter. Det finns barn och ungdomskörer. Och Svenska kyrkan Tjörn har också just startat ett ungdomsprojekt som handlar om att se vad som görs och kan göras för de ungdomar som inte finns med i någon regelbunden verksamhet på ön.

Jag håller helt med Amanda Carlshamre – ungdomarna är inte bara vår framtid – de är också vårt NU.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

 

Lilla liv nu är du här…psalm 901

Dop i Skärhamn. Foto Annika Johansson.

Dop i Skärhamn. Foto Annika Johansson.

Förra lördagen fick jag förmånen att döpa fyra barn, tre av dem på samma gång. Ni kan tänka er hur det ser ut i kyrkan, massor av människor, familjer till de barn som skall döpas. Stora syskon till bäbisarna och andra barn som finns överallt.

För mig är dopet en barnens gudstjänst och barnen får lov att finnas i kyrkan. Skönast för alla tänker jag, än att någon vuxen tvingar de att sitta still.

Just denna lördagen så fanns det tre storasyskon som inte alls var intresserade av lillebror/lillasyster. Men helt klart var intresserad av den stora kyrkan, med den spännande altarringen som man kunde krypa igenom.

Att få döpa barn är bland det roligaste jag gör och som det var i detta fall så kände jag familjen lite och vi hade pratat tidigare. Mammorna till barnen hade varit på vår öppna förskola, Liten och stor, där vi hade träffats under enklare förhållanden.

Jag tänker det är ett bra sätt att faktiskt lära känna varandra, genom att sitta på golvet, prata med varandra och leka med barnen. Får jag möjlighet så finns jag bland barn och föräldrar en stund. Det finns alltid något att prata om, jag är ju också mamma och har en del erfarenhet, och ofta hamnar vi i de stora livsfrågorna eller så frågar de om något som har med kyrkan att göra.

När jag blir bokad för att göra ett dop, så brukar jag träffa familjen i anslutning till Liten och stor. Dels för att de kan få se vad vi gör och dels för att vi är nära kyrkan.

Det diskuteras mycket idag om dopet, att det är ett av det viktigaste vi gör i Svenska kyrkan. Där träffar vi de unga föräldrarna, där kan vi visa på vad kyrkan kan erbjuda av verksamheter och samtidigt få tid till prat. Många av de finaste samtalen har jag haft inför dopet, där vi tagit tid för samtal, lyssna till berättelsen om förlossning, väntande på barnet men också frågor om liv och död. Som en mamma sa till mig en gång, så skönt att få känna mig som mig själv, tänka kloka tankar och fundera tillsammans med en annan människa, i stället för att bara vara förälder.

En del av diskussionen går ut på att unga människor döper av tradition och för att man gör det i släkten/familjen. Men jag tänker så här, den unga familjen väljer att döpa i kyrkan, de vill vara i kyrkorummet. Det betyder något.

Och då blir mötet mellan de och oss i kyrkan viktigt, att vi tar deras frågor och tankar på allvar och ser den lilla familjen. Det är också så idag, att när ett barn döps så kan det vara första gången släkterna träffas. Det är mycket vanligt med stora dop med många anhöriga. Och det börjar bli mer vanligt att familjen faktiskt väljer att viga sig i samband med dopet.

I lördagens dop döptes Tage, August och Alva. De ömsom sov och var glada, grät en skvätt och var som barn är mest. De blev döpta i Faderns och Sonens och den heliga Andes namn. De fick visas upp för rörda släktingar och vänner. Och mitt i allt detta får jag vara med, det är verkligen en gåva.

Att få dela glädjen över ett litet barn som finns här i världen, en ny liten människa som blir välkomnad i kyrkan.

Jag vet också att det kan vara svårt att få till den där doptiden när man har en nyfödd i huset, tiden liksom räcker inte till.

Men döpa ditt barn, eller dig själv, det kan du göra när som helst i livet. Ta kontakt med en pastorsexpedition nära dig, så hjälper de dig med att hitta tid, präst och dag för dopet.

Den 10 juni kommer vi att ha en dag med både drop-in dop och drop-in vigslar i Skärhamns kyrka. Dit är du välkommen som vill döpa ditt barn, eller dig själv. Ingen föranmälan krävs, du bara kommer dit.

Vill du viga dig, så behöver du en hindersprövning som du får på Skatteverket. Ta med den och kom till Skärhamns kyrka 10/6 mellan klockan 11-16 !

Lilla liv nu är du här
känner inte världen.
”Gud som haver barnen kär”
blir din hjälp på färden.
Gud har kallat dig vid namn
ger dig trygghet i sin famn
så att du kan växa
vis av livets läxa.

Lilla liv nu är du här
”himlen allt förklarar”.
Alla barn hör hemma där
i det ljus som varar.
Jorden är din boning nu.
Hör ditt namn! Det är ju du
lilla liv unika
vad du gör oss rika.

Psalm 901

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst

Rocka sockorna i dag!

Rocka sockorna. Bild Royne Mercurio

Rocka sockorna. Bild Royne Mercurio

Vi kör en repris på förra årets blogg

 – lika giltigt då som nu! Rocka sockorna!

ROCKA SOCKARNA                                                                      

Idag är det Internationella Downs syndromdagen – den 21 mars.

Ska varje dag vara en "Rocka socka" - dag? Foto: Carina Etander Rimborg

Ska varje dag vara en ”Rocka socka” – dag? Foto: Carina Etander Rimborg

Det är inte en dag tagen ur luften, för med Downs syndrom har det 21:a kromosomparet en extra kromosom, alltså 21/3. Detta är dagen då vi uppmärksammar alla de människor som lever med ”det lilla extra”, som vi ofta kärleksfullt uttrycker det.

Denna dag hyllar vi dessa underbara människor som tillför vardagen och verkligheten så mycket. En viktig dag för att också i ett större perspektiv visa på att annorlunda är bra och en viktig ingrediens i en värld som tenderar att bli alltmer strömlinjeformad.

Dessa människor bidrar till en bättre och mänskligare värld. De bidrar på sätt som vi normalstörda (ja, vi kallar oss så, vi som lever i dess närhet utan den extra kromosomen – vem är normal egentligen?) – de bidrar på sätt som vi aldrig ens kunnat tänka.

Underbara, spontana, prestigeslösa och med massor av klockren klokskap finns de här för att visa oss hur vi ska hantera varandra på ett bra och omsorgsfullt sätt OCH de lär oss att inte vara ”rädda” för det som är på andra sätt, det som inte är som jag, det som är annorlunda.

Samtidigt som det jag skrivit är sant, så är sanningen ”bred” om vad Downs syndrom innebär, att säga att nån bär Downs syndrom är ungefär ett lika uttömande som att säga att någon är svensk. Vi är alla olika!

Idag firar vi olikheterna och vi firar att det är bra med många olika uttryck och perspektiv. Det annorlunda är bra och behövs för att världen ska bli en mindre kylig och en bättre och mer mångfasetterat kärleksfull plats att vistas i.

Vi firar idag genom att ”Rocka sockarna”, det vill säga att vi tydliggör symboliskt behovet av olikhet genom att bära olika (färg/form/fason) sockar.

Och jag tänker, i förlängningen, att som kyrka skulle vi kanske bära olika sockar varje dag? Det stämmer till eftertanke!

Johan Ernstson

Kyrkoherde

Svenska kyrkan Tjörn

Duger jag som förälder?

Nästa torsdag, 23 mars, är det en föreläsning med Cajsa Tengblad som tar upp frågan om hur jag är som förälder och hur jag kan ta mitt liv på allvar och på det sättet bli en bra förebild för mina barn. Missa inte detta tillfälle. Fri entre, ingen anmälan.

Cajsa Tengblad

Cajsa Tengblad

Tillsammans är det nya själv!

FÖRELÄSNING MED CAJSA TENGBLAD 23 MARS KL 18.00-20.00

Må bra-kunskap och livsstrategier för föräldrar.

Cajsa Tengblad har tidigare skrivit om hur vi kan hjälpa våra barn och ungdomar till en sund självbild och lagom god självkänsla.

Nu har hon skrivit den bok hon själv har saknat, en bok som inte handlar så mycket om hur vi ska bemöta våra barn, utan mer om hur vi som föräldrar, oavsett livssituation, ska ta vårt liv på allvar, leva för att må bra och få ett gott liv – och på så sätt vara positiva förebilder för våra barn.

http//www.cajsatengblad.com/

Föreläsningen sker i samverkan med studieförbundet Sensus.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/cajsa-tengblad

Jag lär mig något nytt varje dag!

Som ni säkert läst i ett tidigare inlägg har alla präster och diakoner i Göteborg stift, samlats för ett stort möte i två dagar. Temat för mötet var Nåd.

Vi var i Domkyrkan och Posthotellet, det är mäktigt med så många 730 personer som sjunger på samma gång i en stor kyrka. Jag gillar verkligen gudstjänster när sången får ljuda mellan väggarna.

Vi hade innan mötet fått läst en bok av Jesper Svartvik, Förunderligt förtroende som han skrivit på uppdrag av Biskop Per Eckerdal med ämnet Nåd.

Jesper Svartvik föreläste för oss, så gjorde även Maria Ottesten som är redaktör för en ny bok som heter Nåd i Realtid, en antologi där Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow skriver om Nåd ur olika perspektiv.

Det var mycket matnyttigt som kom fram under dagarna och för mig en hel del bekräftelse på hur jag själv tänker.

Det jag upptäckte att alla tänker inte som jag om Nåd, det visste jag egentligen men för mig är Nåd befrielse, upprättelse, hopp och förlåtelse. Det visade sig att många har en mörkare syn på Nåd som hör ihop med synd och skam. Det är något av arvet som Göteborgs stift dras med fick jag förklarat för mig.

Att prata om Nåd handlar också om Gudsbild, människosyn och bibelsyn. Och där har vi alla helt olika bilder.

Min bild av Gud är kärlek och hela tiden skapande och det genomsyrar allt jag gör. Han har också gett oss en fri vilja till att göra som vi vill. Vilket innebär att vi människor gör det som är ont, för att vi brister. Vi klarar inte av, orkar inte med att vara goda människor även om vi vill med hela oss. Vi försöker göra vårt bästa, och det duger.

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Vattenfall. Foto Gustaf Hellsing. Svenska kyrkan IKON

Nåden finns där för oss alla, den flödar rikligt och ges till oss utan att vi förtjänar det. Det bara finns där, vi behöver inte prestera eftersom Gud älskar oss och ser oss djupt inne i våra hjärtan och ser vår strävan.

Jag gillar sången ”En fattig bonddräng” där det beskrivs så fint om vår strävan och att Gud ser det.

Står där, fattig bonddräng, invid himmelens port,
lite rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss.
Herren Gud i himlen är väl missnöjd förstås.

Men då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit!
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här.
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när.

Och jag, fattig bonddräng, står så still inför Gud,
och sen klär han på mig den mest snövita skrud.
Nu du, säger Herren är ditt arbete slut.
Nu du, fattig bonddräng nu får du vila ut.

Text: Astrid Lindgren

Jesper Svartvik pratar om Nåd som tre olika saker; Att göra rätt, Nådens kärlek och att ödmjukt vandra med Gud.

Han menar att Nåd också är handling, att göra Nåd. Han sa bland annat ”fundera inte på om du skall älska din medmänniska, handla som om du gjorde det”.

Hopp är inte ett passivt väntande, det är ett aktivt handlande i hur världen verkligen är. Vi orkar mer än vad vi tror och klarar av mer än vad vi tror. ”Hoppet är det där med fjädrar, som slår sig ner i själen och sjunger en melodi utan ord…” skriver Emily Dickinson i en dikt. Fina ord tänker jag.

Svartvik menar att när vi möts öga mot öga så uppstår både Hopp och Nåd och ett möte mellan människor. På hebreiska heter ansikte Panim. Så han säger Panim mot Panim. Ansikte mot ansikte. Då kan vi också se varandra, acceptera våra olikheter och börja samtala med varandra. I Välsignelse orden vänder Gud sitt ansikte mot oss. Vi kan se Gud i den andra människan.

Han säger att vi skall bli vän med nåden, som för många är något negativt. Men den möter oss inte bara i nederlagen den möter oss i kärleken.

När vi blir helt odugliga så blir vi mottagliga för Nåden säger Svartvik. Nådens kärlek fyller oss.

Det blev ett samtal uppe på scenen mellan Jesper Svartvik och Joel Halldorf, Stefan Eklund, Katarina Redegard, Nina Karemo och där kom det en hel del kloka ord och en del provokationer.

Bland annat att vi i kyrkan är duktiga på kärleksfulla gärningar/handlingar utåt. I den undersökning som kom torsdagen 16 mars om hur Svenska kyrkan agerat under den stora flyktingströmmen visade sig att åttiotvå procent av församlingarna varit aktiva. Vilket bevisar ovanstående uttalande. Men hur är det med oss själva, internt? Mellan olika samfund och andra religioner? Finns Nåden och kärleken där? Handen på hjärtat, där fungerar det kanske inte så bra, eller?

Jag vill avsluta med orden om att se Gud i den andre människans ansikte i alla möten oavsett med vem du möter.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström- Präst i Svenska kyrkan Tjörn, Stenkyrka församling.

Jaana Pollari Lindström
präst

Jourhavande präst på telefon eller via datorn – vinner pris

Jourhavande präst. Foto Gustaf Hellsing IKON

Jourhavande präst. Foto Gustaf Hellsing IKON

Från Svenska kyrkans webbsida>>

Monica Eckerdal, tidigare nationell samordnare för Jourhavande präst, har utsetts till Årets digitaliseringsledare 2017 på Chefgalan. Hon får priset för sitt arbete med att utveckla och digitalisera Jourhavande prästs tjänster.

– Jag känner mig hedrad. Ödmjuk och stolt på samma gång. Jag är glad över att den samhällstjänst som Svenska kyrkan erbjuder genom Jourhavande präst uppmärksammas genom detta. Jourhavande präst handlar ytterst om att rädda liv, säger Monica Eckerdal, präst i Svenska kyrkan och tidigare nationell samordnare för Jourhavande präst.

Juryns motivering:

 ”Kandidaten har genom digitalisering skapat resultat som inte är möjliga att övervärdera. Från ett begränsat initialt uppdrag har kandidaten i en traditionstyngd miljö, på eget initiativ och med enormt tålamod verkat genom digital vardagsteknik för att göra skillnad och rädda liv. Hon har överbryggat geografiska hinder och mött människor där och när de behöver det som mest.”

Till Jourhavande präst

https://chef.se/chefgalan-2017/

————————————————————

Jourhavande präst är en tjänst som har funnits i 60 år. Genom att ringa 112 så kan du komma till jourhavande präst och få tala med en medmänniska med tystnadsplikt. Varje natt är det öppet. Och nu går det alltså också att få kontakt via datorn.

Läs mer här>>

Detta är en av alla de sakerna som Svenska kyrkan gör för dina medlemspengar.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

PS
Dessutom har tidningen Internetworld utsett Svenska kyrkans webbsida till den bästa webbsidan. GRATTIS!!!

http://internetworld.idg.se/2.1006/1.677873/topp100-2017-organisationer

Så här skriver man i motiveringen:

Vinnare: Svenska kyrkan

Kyrkans helt nya sajt är stilren och har sökrutan i fokus. Det går snabbt att hitta relevant information om lokala aktiviteter. Med hjälp av ärkebiskopens egen podcast, bloggar och en ambitiös satsning på sociala medier (ärkebiskopen Antje Jackelén har en föredömlig närvaro på Twitter) lyckas man nå ut med kyrkans budskap i den moderna, digitala verkligheten.

FAKTA:
Ansvarig för sajten/apparna: Liselotte Rogberg
Antal heltidstjänster: 4 på nationell nivå (ytterligare ca 1000 redaktörer på lokal nivå)
Publiceringsverktyg: Content Studio
Sajten är byggd av: Phosworks (UX, design och front-end) och Teknikhuset (back-end)
Unika besökare per vecka: 150 000

Det är saligare att ge…

Alternativ julkalender. Svenska kyrkan Umeå

Alternativ julkalender. Svenska kyrkan Umeå

En av mina vänner skriver på sin facebook-sida:

”Efter att blivit spammad i nästan en vecka med erbjudanden för Black Friday och Cyber Monday hoppas jag på Giving Tuesday.”

Och det är inte utan att jag håller med. Det är hysteriskt vad andra vill att jag ska köpa och konsumera hela tiden. Och det är så lätt att ryckas med, att tro att det blir så mycket billigare, att tro att jag skulle behöva alla de där sakerna.

Svenska kyrkan i Umeå presenterar en alternativ julkalender. En kalender där man istället för att få något varje dag ger bort saker. Sin tid, sin uppskattning eller en liten hemmapysslad pryl.

Här kan du ladda ner en pdf och sätta upp hemma och ”öppna en lucka” varje dag fram till jul.

https://www.svenskakyrkan.se/umea/ge-fler-julklappar

Ett annat sätt är att ta en låda och varje dag fylla den med olika bra saker att ha. Tandborste, tvål, tröja, underkläder, burkmat, pasta osv. Och sedan ge bort den lådan till en organisation (Stadsmissionen, Rädda barnen eller liknande) som kan dela den vidare till familjer och personer som behöver en julklapp. Du kan också höra med våra diakoner var det finns ett hjälpbehov där du kanske kan bidra.

Jesus sade: »Det är saligare att giva än att taga» (Apg 20:35).

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Uppdaterad 30 november.

Här är också en bra länk om du vill ha tips på hur du kan göra en omvänd kalender.

https://vadjagkangora.nu/2016/11/28/gora-en-omvand-adventskalender/

Fick du skrapa rutan i morse?

Förra veckan inträffade det. I dag inträffade det. Jag fick skrapa rutan på bilen när jag skulle iväg till jobbet. Det innebär att hösten har kommit och nätterna blir kallare och mornarna krispigare. Vackert, ja visst – men…

Tänkt dig att du har bott i ett tält under natten. Tänk dig att du inte har tak över huvudet. Tänk dig att du måste sitta ute hela dagen för att få ihop några kronor för att överleva.

Över 60 miljoner människor är på flykt i världen. (Källa>>) En liten del av dessa når Sverige. De allra flesta flyr till landet närmast där de kommer ifrån. Många vill återvända till sitt eget hemland. Sin egen säng, sitt eget hus. Men så ser det inte ut. Man flyr med minsta möjliga packning. Man skickar iväg sina barn för att de ska räddas och inte behöva dödas eller behöva kriga.

I lägret Souda på den grekiska ön Chios bor för närvarande ca 700 personer. Detta är en av de få ”öppna” flyktingläger som finns kvar i Grekland sedan regeringen öppnade så kallade hotspot, stängda faciliteter dit alla flyktingar tas för registrering och asylansökan. Det har förekommit uppror bland flyktingarna och på grund av säkerhetsläget och platsbrist på hotspoten låter myndigheterna människor bo kvar i Souda tills vidare. Lägret administreras av migrationsverket i Grekland och UNHCR. Svenska kyrkans lokala partner, Apostoli, bistår bland annat med matpaket, hygienkit, sovsäckar och andra förnödenheter. *** Local Caption *** I lägret Souda på den grekiska ön Chios bor för närvarande ca 700 personer. Detta är en av de få ”öppna” flyktingläger som finns kvar i Grekland sedan regeringen öppnade så kallade hotspot, stängda faciliteter dit alla flyktingar tas för registrering och asylansökan. Foto Magnus Aronson IKON

I lägret Souda på den grekiska ön Chios bor för närvarande ca 700 personer. Detta är en av de få ”öppna” flyktingläger som finns kvar i Grekland sedan regeringen öppnade så kallade hotspot, stängda faciliteter dit alla flyktingar tas för registrering och asylansökan. Det har förekommit uppror bland flyktingarna och på grund av säkerhetsläget och platsbrist på hotspoten låter myndigheterna människor bo kvar i Souda tills vidare. Lägret administreras av migrationsverket i Grekland och UNHCR. Svenska kyrkans lokala partner, Apostoli, bistår bland annat med matpaket, hygienkit, sovsäckar och andra förnödenheter.  Foto Magnus Aronson IKON

Svenska kyrkan finns via ACT Alliance i många av de länder som har drabbats. De finns med akut hjälp i form av vatten, mat, tält och toaletter. Men de finns också med psykosocial hjälp – ett försök att skapa någonslags hopp och framtidstro, vardag och mening i flykten.

Ärkebiskop Antje Jackelén har formulerat det så här: ”Vi hjälper människor inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna”.  

Du kan vara med och hjälpa genom ett ekonomisk bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete. (se information längre ner). Nästa gång när du skrapar rutan på bilen eller drar upp dragkedjan i jackan – tänk på alla de människor som lever i flyktingläger och bor i tält.

www.svenskakyrkan.se/forfoljda-kristna-och-utsatta-troende

https://www1.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/om-oss—internationellt

https://www.svenskakyrkan.se/svenskakyrkansinternationellaarbete

Även i Sverige arbetar Svenska kyrkan med migranter av olika slag. Förra året tilldelade Kyrkomötet 75 miljoner kronor att fördelas ut till församlingar som arbetar lokalt med frågorna. En samlande webbsida finns för att ge tips och hjälpa till med arbetet.

http://internwww.svenskakyrkan.se/supportmigration

Hur vill du ge?

  • Ge direkt
  • SMS till 72905:
    skriv LIV för att ge 100 kr,
    skriv HOPP för att ge 50 kr.
  • Swish 9001223
  • Bankgiro 900-1223​
  • Plusgiro 90 01 22-3
  • Från utlandet
    SWIFT/BIC: NDEASESS,
    IBAN: SE32 9500 0099 6042 0900 1223

Pengarna kommer fram >>

 /Carina Etander Rimborg
kommunikatör

 

Himmelska toner

036 037Jag har haft förmånen att få vara med på nordiska Kyrkomusiksymposiet i Göteborg som ägde rum i helgen. Det har varit spännande föredrag, föreläsningar, konserter, gudstjänster och allmänt nätverkande. Otroligt kreativt och roligt.

Och jag tror det är så här nära man kommer den himmelska sången på jorden. På avslutningsgudstjänsten som var i Vasa kyrka, sitter vi 1200 människor och sjunger. Alla sjunger! Det var som om taket lyfte sig. Så här tror jag det är i himlen!!! När den himmelska lovsången stiger till Gud.

Det är väl därför man mår så bra när man sjunger. Därför att man får en del av Guds egen ton i sitt eget hjärta. En ton som bär och lyfter varje dag.

Sjunger du inte redan i en kör så våga pröva! Vi har flera olika kyrkokörer i våra kyrkor på Tjörn. Det finns någon som passar dig. Jag lovar att du inte blir besviken.

https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/musik-och-korer

Sen har jag också fått mitt ett gott skratt när det på Twitter och Facebook under helgen har cirkulerat en väldigt roligt hashtag #närduvarigbg . Det är medarbetare i Svenska kyrkan som har skojat med kyrkomusikerna och berättat vad de passat på att göra i församlingen när musikern inte var hemma. Jag tycker den har varit hysteriskt rolig.

https://twitter.com/settings/widgets/new/search?query=%23n%C3%A4rduvarigbg

Och så här glada var vi efter en av gudstjänsterna.

kyrkomusikersymposium-004

Barbro Wiskari (Valla), Carina Etander Rimborg, (kommunikatör), Susanne Klemets, (Klövedal) och Görel Forsström (Rönnäng).

 

Detta gör Svenska kyrkan för utsatta kristna

Foto Magnus Aronson IKON

Foto Magnus Aronson IKON

I den senaste debatten i kyrkliga medier, men även andra tidningar så har Svenska kyrkan fått kritik för att inte ställa upp för de förföljda kristna i världen.

Så här står det på Svenska kyrkans webbsida>>:

Som kyrka och medkristna ser vi med sorg och förtvivlan på hur kristna förföljs för sin tro. Här berättar vi om vad vi gör för dem, men också för utsatta människor med en annan tro.

Vad gör Svenska kyrkan för förföljda kristna? Erik Lysén, internationell chef berättar om stödet till kristna och andra som förföljs för sin tro.(1 min: 39 sek)

Vi hör om kristna som förföljs och mördas, utsätts för våld och övergrepp och om hur kyrkor attackeras.

Kristna är idag mycket utsatta på många platser i världen, framför allt i Mellanöstern.

De som utför dessa våldsamma och onda handlingar säger ibland att de gör det på uppdrag av sin egen religion.

Svenska kyrkan fördömer allt våld som sker i religionens namn.

Kristna stöttar varandra världen över

Det finns ett starkt band mellan kristna i hela världen – vi tillhör samma världsvida kyrka. Därför ber vi för de förföljda kristna och stöttar dem.

Samtidigt mördas och förföljs också människor med annan tro. De tillhör världens största religioner, som islam och judendom, och de tillhör minoriteter, som yazidierna i Irak och Syrien.

Alla människor är skapade till Guds avbild. Därför omfattar våra böner och vårt stöd också dem.

Ärkebiskop Antje Jackelén har formulerat det så här: ”Vi hjälper människor inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna”.

Vanliga frågor om terror och förföljelse

Många människor hör av sig till Svenska kyrkan, ofta via Facebook och Twitter, om var kyrkan står i frågor kring förföljelse och vad kyrkan gör. En del undrar, andra kritiserar eller uppmuntrar. Här nedan svarar vi på några återkommande frågor och kommentarer.

Vad säger Svenska kyrkan om terror i islams namn?

Terror som utförs i islams namn vanhedrar religionen. Ofta försöker de som använder terror mot andra människor hämta stöd från heliga texter och/eller från politiska eller ideologiska doktriner.

När terrorn sker i religionens eller Guds namn är den ett hån mot religionen och mot Gud.

Borde inte Svenska kyrkan koncentrera sig på att stödja kristna?

Vi vill verkligen stärka kristna som lever som minoriteter och det gör vi. Vi tror också att det är nödvändigt att vi arbetar för dialog mellan människor med olika religioner.

Tillsammans med våra samarbetspartner världen över arbetar vi för konfliktlösning och mänskliga rättigheter. Läs gärna mer längre ner under rubriken Stöd till utsatta troende.

I en katastrofsituation är det alltid viktigast att nå ut med stöd till människor i nöd. Då frågar vi inte efter vilken religion en människa har.

I Svenska kyrkans stöd i flykting- och katastrofsituationer följer vi samma humanitära principer som andra internationella biståndsaktörer följer i flykting- och katastrofsituationer.

Om vi enbart skulle hjälpa de kristna i ett flyktingläger, skulle vi medverka till att öka motsättningarna mellan religioner och människor. Vi tror istället att en dialog mellan olika religiösa grupper och samarbeten mellan människor av olika religioner är en väg till fred.

Varför flyger ni inte ut kristna från Syrien?

Vi önskar att vi kunde rädda varje utsatt människa. Men Svenska kyrkan har ingen möjlighet att hjälpa kristna i Mellanöstern att fly till Sverige eller att ge människor asyl. Att skydda människor på flykt och värna asylrätten är världssamfundets uppgift och ansvar.

Det Svenska kyrkan kan göra och gör är att driva frågan om att skapa säkra flyktvägar från konflikten till Europa. Inga människor ska behöva dö på Medelhavet!

Vad gör ni för flyktingarna i Europa och Mellanöstern?

Sedan konflikten i Syrien startade ger vi ett omfattande stöd för att flyktingar i området ska få ett drägligare liv.

Det handlar till exempel om stöd till syriska flyktingar som flytt till grannlandet Libanon, och om flyktingar i Grekland och Ungern.

I november 2014 beslöt kyrkomötet att öka stödet till arbetet för utsatta människor i Mellanöstern. Bakgrunden är den allvarliga situationen i hela regionen, där de utsatta kristna ingår. Det handlar om 30 miljoner kronor fram till år 2020.

Hösten 2015 beslutade kyrkomötet att avsätta 75 miljoner kronor till arbetet med asylsökande och flyktingar. Pengarna används både i Sverige och internationellt.

Läs om arbetet för flyktingar internationellt.  

Läs om arbetet för flyktingar i Sverige (på Svenska kyrkans nya webbplats). 

Varför vill inte Svenska kyrkan säga att det pågår ett folkmord mot kristna?

Svenska kyrkan beslutar inte om vad som juridiskt sett är ett folkmord. Men vi ställde oss bakom EU-parlamentet när det beslutade att kalla övergreppen mot kristna och yazidier i Irak och Syrien för folkmord.

Det är viktigt att de som har begått de avskyvärda brotten i Syrien och Irak ställ inför rätta. Men oavsett hur grymheterna klassas juridiskt fortsätter Svenska kyrkan att arbeta intensivt för att rädda liv och skydda människor i konflikten.

Så stöder vi utsatta troende

I Mellanöstern och även i Pakistan och i länder i Afrika arbetar vi med att

  1. stärka de kristna lokalt
  2. bygga relationer mellan religioner
  3. utbilda och forska
  4. slå larm
  5. verka i det tysta

1. Vi arbetar med att stärka de kristna lokalt

Svenska kyrkan har regelbundna överläggningar med kyrkor och samarbetspartner över hela världen. Ofta har de stor kompetens i hur man kan arbeta med konflikter och mänskliga rättigheter.Våra samarbetspartner vet också bäst vilket stöd de behöver.

Vår roll är att bidra med erfarenheter, finansiering och, vid behov, med personal. Ibland ger Svenska kyrkan stöd direkt, ibland arbetar vi tillsammans med regionala eller internationella organ.

2. Vi bygger relationer mellan religioner

Internationellt:
Vi ser att Mellanöstern polariseras och radikaliseras. Svenska kyrkan stöder och samarbetar med

  • Mellanösterns kristna råd, MECC, som är det centrala ekumeniska organet för hela Mellanöstern
  • World Student Christian Federation Middle East som har lokalavdelningar i de flesta länder i Mellanöstern och Nordafrika och Sudan
  • Near East School of Theology som utbildar präster i Beirut, Libanon.

Svenska kyrkans mål är att bygga starka relationer mellan olika religioner och verka för demokratiska, sekulära stater med grundlagsskydd för mänskliga rättigheter och religionsfrihet.

I augusti 2014 undertecknade Lutherska världsförbundet, som Svenska kyrkan är en del av, en så kallad avsiktsförklaring om samarbete när det gäller katastrofarbete tillsammans med Islamic Relief Worldwide. Målet är att bidra till fredliga och stabila relationer över religionsgränserna.

Lutherska världsförbundet samarbetar redan med Islamic Relief Worldwide när det gäller stöd till flyktingarna i Kenya bland annat när det gäller stöd till utvecklingsstörda barn i flyktinglägren.

I Sverige:
Religionsfriheten kränks ibland också i vårt eget land till exempel när religiösa lokaler attackeras eller när människor inte vågar bära den judiska kippan av rädsla för trakasserier. Tillsammans med Sveriges kristna råd och Sveriges interreligiösa råd har vi ögonen på samhällsutvecklingen, driver kampanjer och utbildar.

Andra länder har längre erfarenhet av att leva sida vid sida, med olika trostraditioner, än vad vi har och vi lär av varandras erfarenheter.

Att överbrygga klyftor är en överlevnadsfråga när polariseringen mellan olika grupper i ett samhälle växer.

Religionen kan antingen bidra till splittring i ett samhälle eller till sammanhållning. Därför anser vi att religiösa ledare måste erkänna sitt ansvar för fred genom att arbeta för tolerans och dialog med andra religioner.​

3. Vi arbetar med utbildning av allmänhet och myndigheter

Kunskap motverkar rädslor, fördomar och felaktiga slutsatser. Svenska kyrkan driver forskningsprojekt och utbildar. Det gör vi både själva och tillsammans med andra, i Sverige och utomlands.

4. Vi slår larm

När religionsfriheten kränks i Sverige eller i länder där vi har samarbetspartner slår Svenska kyrkan larm. Vi utnyttjar möjligheten att debattera, vi driver kampanjer och vi uppvaktar beslutsfattare i Sverige, i EU och i andra länder.

I de flesta fallen gör vi detta tillsammans med andra kyrkor och samfund i Sverige, exempelvis genom Sveriges kristna rådSvenska missionsrådet och Sveriges interreligiösa råd. Internationellt agerar vi genom bland andra Kyrkornas världsråd.

Ett exempel är att vi i september 2015 mötte premiärministern för den autonoma regionen Kurdistan i norra Irak. Vid mötet lyfte vi behovet av hjälp, skydd och rättigheter för kristna och andra minoriteter. I samband med resan besökte vi även kyrkoledare i regionen.
Läs mer om besöket på vår blogg.​

5.  Vi verkar i det tysta

En del av vårt arbete måste vi tala tyst om av säkerhetsskäl. Idag kan vi till exempel berätta att Svenska kyrkan in på åttiotalet finansierade församlingslokaler och kyrkoreparationer i Sovjetblocket. Det höll vi tyst om då för att inte riskera de kristnas säkerhet.

MER LÄSNING OM UTSATTA TROENDE, RELIGIONSDIALOG OCH ARBETE FÖR MÄNNISKOR PÅ FLYKT

Ödesdigert att möta terrorhot med upprop till kulturkamp, ledare för kristendom, islam och judendom skriver tillsammans i en debattartikel i SvD.

Diskussionen försvåras av det islamfientliga tankekomplexet, debattartikel av ärkebiskop Antje i Dagens Nyheter.

Ärkebiskop Antje Jackelen på DN debatt: Så arbetar Svenska kyrkan mot förföljelse av kristna

Om Svenska kyrkans uppdrag att arbeta för ett värdigt liv för alla människor.

Ärkebiskop Antje Jackelén twittrar om möten mellan religioner.

Om samarbete med andra kyrkor och religioner.

Läs om våra etiska riktlinjer i katastrofsituationer.

Du kan hjälpa migranter och asylsökande i Sverige.

Stöd människor på flykt.