Premiär!

Banktre, banktvå, bankett! Pang!

Lagom till Nobelbanketten smäller det! Det är premiär för min blogg. Här kommer
jag att skriva om sådant som rör samhälle och existens – allt som ryms inom båda
mina professioner som präst och legitimerad psykoterapeut. Jag vill skriva så som
man konverserar på en bankett eller vid ett middagsbord, och ibland kanske som vid
frukosten, lite surt och kort. Reflektionerna ska också få vara av lite olika slag:

Vilken samhälls- och människosyn behöver utvecklas? Varför är humorn så viktig för utveckling? Och varför är det just nio minuter mellan väckarklockans snooze-alarm?

Jag kastar mig ut i dessa livsavgörande frågeställningar och vågar nu pröva mitt tangentbord på ett nytt sätt. Denna nobeldag skjuts denna blogg i väg utan krut,
men med önskan om världens fred. Freden är det viktigaste. Tage Danielsson sa:
”Freden måste komma först min vän. Gör den inte det, kommer inget efter den”.
Det tror jag är rätt. Först kommer freden, som en gudsföreställning som alltid är
före allting. Det är en utmaning att våga, välja och leva den fred som alltid finns i
våra djup – att lyfta fram den och stå ut med att våra möjligheter är större än vad
vi själva kan ana.

Nu är det dags att klä upp sig till nobelfestligheterna. Ladda samtalsämnena och
hitta intressanta ämnen att konversera kring och reflektera över. Tror jag struntar
i banketten, men tar med mig idealen. ”Snille och smak” låter väl bra för denna
blogg? Eller ”dille och brak”? Kanske kan det bli lite av båda?

Hoppas du vill vara med.

Albin Tanke