Tanke en mörk kväll


Det är inte alltid lätt att låta tankarna vara ljusa och livsbejakande i vintermörkret, även om ljusslingorna och adventstjärnorna gör sitt bästa. Det som kan hända med mig är att tankarna känns korta, tröga och liksom inte riktigt når fram någonstans. Det är som om tankarnas korta banor landar i en grå massa som hela jag dras in i och som gör mig bunden på nåt sätt.

Ibland drar tankarna på med full kraft men hinner inte långt förrän de krockar med varandra och drar iväg och spär på andra tankar som drar ner mig och får mig att bli liten och rädd.

Jag ska försöka öva mig på att låta tankarna vara. Låta dem komma, men också låta dem gå. När jag slappnar av i min kropp och när jag fokuserar på min andning, blir också tankarna lugnare och klarare och de behöver inte slå knut på sig själv.

Släpp tanken fri! Låt andningen hjälpa dig att inte fasta i tankarna. Dåliga tankar ska inte vara något annat än just dåliga tankar. De ska inte styra och definiera dig. Vi måste få vara större och mer än det vi just nu kan tänka om oss själva och andra. Även det ännu otänkta är en del av oss.

När tankarna får vara tankar och inte absoluta sanningar som vill leda till själsliga förhårdnader, då kan samtidigt lekfullheten och fantasin öppnas. Tänk att det är möjligt med kärlek, tänk att det är möjligt att innesluta, tänk att det i detta nu faktiskt kan vara möjligt att välja.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *