”Igår var det söndag med strålande väder. Far och mor skulle gå till kyrkan för att höra på gudstjänsten. Jag skulle få följa med. När vi kommit en bit på väg, hörde vi kyrkklockornas klang ljuda över nejden.
Det var mycket folk på vägarna. Alla vandrade mot den vita kyrkan. Folket, som var långväga ifrån, hade bil. Men somliga åkte cykel.
Vi gingo till fots, och redan på långt håll sågo vi kyrkdörrarna stå öppna och folket, som gick in. När vi kommo fram och trädde in i kyrkan, voro bänkarna nästan fullsatta.
Så började kantorn spela på kyrkorgeln. Församlingssången fyllde kyrkan. Under tiden trädde prästen för altaret. Där voro ljusen tända och kastade ett milt sken över Bibeln och mässboken, som prästen höll i handen.
Sedan tick prästen upp på predikstolen och predikade över dagens text. den handlade om när Jesus stillar stormen. När predikan var slut, läste prästen tillkännagivanden om två barn, som voro döpta, och ett dödsfall och tre lysningar.
därefter sjöng församlingen en sång. Under tiden upptogs kollekt, som gick till sjömansvården. Nu sattes slutpsalmen upp på nummertavlan. Prästen läste Fader Vår och Välsignelsen.
Efter slutpsalmen spelade kantorn ett postludium. Gudstjänsten var slut, och när vi kommo ut på kyrkbron, ringde klockorna åter över nejden.”
Ebba, klass 6