Anna Karin Hammar

Rubriken är hämtad frÃ¥n en pÃ¥ sin tid mycket berömd avhandling av Per Frostin. Per Frostin blev sÃ¥ smÃ¥ningom professor i systematisk teologi vid Lunds universitet och var den som särskilt främjande forskningen kring befrielseteologier runt världen och i Sverige. Institutet för kontextuell teologi i Sverige är en av de skapelser som har haft Pers inspiration att tacka för sin tillkomst. Nuvarande ordföranden, Agneta Carlberg, var en av de lotsande teologerna i Ã¥rets Teologifestival ”För att världen ska leva”.

När nu en tvist uppstått mellan chefredaktören för Seglora smedja och chefredaktören för Kyrkans Tidning drar jag mig till minnes Per Frostins gamla avhandling. Han hävdade med emfas att den politiska förankringen hade otvetydig betydelse för tolkningen. Alla har en politisk hållning utifrån vilken de tolkar världen, menade han. Den är inte tydlig eller erkänd hos alla, men den finns där och betyder en hel del för den tolkning som föredras. När Helle Klein, chefredaktör för Seglora smedja, redogör för andra kyrkliga debattörers politiska hemvist är det en vinst för det gemensamma samtalet. http://seglorasmedja.se/post11240/kyrkans-tidning-doljer-sanningen/ Själv är hon inte otydlig med sin socialdemokratiska närhet även om hon kanske skulle föredra att kalla sig socialdemokratisk oberoende. Varför Kyrkans Tidning och dess chefredaktör Anders Ahlberg skulle vinna på att otydliggöra dessa sammanhang är för mig en gåta och jag tänker inte spekulera i anledningar jag inte vet något om. Dock kan jag konstatera att kritikerna av en grundläggande respekt för mångfald och religionsfrihet, närmre bestämt flera med förankring hos  humanister och sverigedemokrater, fått en förvånande stor plats i Kyrkans Tidning. Yttrandefrihet innebär inte att alla har rätt att yttra allting i alla sammanhang. Kyrkans Tidning förfogar över sitt sammanhang och gör självfallet val av material.

När Seglora smedja nu gör en mera omfattande analys av det senaste årets s.k. identitetsdebatt faller pusselbitarna från Per Frostins avhandling på plats. Politik har betydelse för hermeneutik. Inte bara partipolitik utan politiska föreställningar om hur samhällsförändring äger rum och med dem djupa värderingar som blir avgörande för de förändringar som bejakas och främjas. http://seglorasmedja.se/post11221/slaget-om-identiteten-inte-sa-oskyldigt/ En teologi som är både kritisk och självkritisk har blick både för den egna och andras politiska positioneringar. Frågan är om dessa blottlagda konflikter är ett tecken på ett nytt Sverige i vardande? Ett mera splittrat samhälle och med det en mera splittrad kyrka?

Det vore naivt att tro att teologi äger rum i ett sammanhang fritt från politiska överväganden. Men är då teologin enbart en spegel av politiska övertygelser? Nej, jag tror inte det. Till grund för många politiska övertygelser ligger också överväganden av teologisk art. I de flesta fall har Svenska kyrkan resonerat så att kristen tro alltid har politiska konsekvenser men att man inte bör binda upp sig som kyrka till en viss partipolitik. Även detta skulle jag emellertid vilja hävda är kontextuellt. Det finns tillfällen då vi bör dra en gräns vid vissa partier. En kristen människa borde inte förbinda sig med sverigedemokraternas politik. Inte för att sverigedemokrater inte är människor, för det är de, utan för att det lyser varningslampor med ett intensivt blinkande sken vid deras politiska program. Att Svenska kyrkan accepterar dem som en av sina nomineringsgrupper är för mig en gåta och ett tecken på en brist i det demokratiska systemet inom Svenska kyrkan. Det borde gå att dra en gräns. Eller?

Anna Karin Hammar