Jag har en lampa som tänds

Nu är det så mörkt både på morgonen och på kvällen! Tänk om vi kunde byta ut novembermörkret mot två ljusa maj-månader istället!

Många med mig tänker nog så, men det är ju att fly från verkligheten. Att leva i det som är livet är att också våga vara i mörker. Det är del av livet, liksom sorg och död är en del av livsvillkoren.

Vår tröst är att det finns ljus att tända. En del ljus kan tändas av sig själva. Jag har en lampa vid garaget som tänds när jag kommer med bilen i mörkret. Många gånger denna höst har jag varit glad för att den tänds. Jag får vägledning så att jag inte ramlar och gör mig illa.

Det finns en sådan lampa i livet, särskilt när det är mörkt upptäcker vi att den är viktig. Att få vägledning i livet är bra för att slippa göra sig illa eller gå fel.

Så vi klarar nog av novembermörkret också eftersom vi inte är ensamma. Gud är med oss och ger oss vägledning och ljus i mörkret. Vi behöver inte ens leta efter det, det tänds av sig själv efter vi är sedda av Gud. INGEN ÄR GLÖMD AV GUD!