april 2013

Ni visas månatligt arkiv för april 2013.

Har ni varit med om att vara osäker på ett telefonnummer eller e-post adress?

Finns det ungefärliga telefonnummer eller e-postadresser?

Nej, det gäller ju att varje siffra eller bokstav är absolut rätt!

Vägen att finna Gud går genom sökandet. En sökande människa -“sökare”- är kanske den som är starkast i sin tro genom att han har funnit vägen.

Det är ju omöjligt att finna det man söker om man inte först letar efter det – eller tar reda på mottagarens rätta adress. Det är åtminstone en mycket liten chans att man skall träffa rätt genom en s.k. lyckträff!

Sökandet kan ta tid, vi får inte alltid uppleva att Gud känns nära och finns där vi tror att han är. För att använda bönens ord (på söndag är det Bönsöndagen) – det är inte alltid vi får bönhörelse!

Kanske beror det mest på att vi tror att vi kan räkna ut vad Gud har för adress?

Vi får hjälp att hitta rätt adress!

Ja för Gud skickar alltid först till oss – då är det lätt att svara till rätt epost. Gud hittar alltid rätt för han känner till vad vi har för namn. Det är här den egentliga förutsättningen finns för att kontakten kan upprättas.

Det är som att vi får hjälp att svara på det som Gud skickar till oss, vi vet ju varifrån det kommer!

Vi vet egentligen vad vi har för naturlig kontakt med vår Skapare. Gud som ständigt söker oss och vill ge oss den frid och ro som vi längtar efter. Det är bönens hemlighet att det är en naturlig konversation som bygger på båda parters svar.

Alla människor ber någon gång, vill jag påstå. Det som ligger i detta behov är säkerligen en längtan efter Gud eller om man så vill kalla det – trygghet.

Viktigt för alla är att få gå i skola för att lära sig det grundläggande och få allmänbildning. I detta att vara människa och medmänniska ligger också att kunna be. När man samlar sig till bön eller formulerar en bön inom sig eller högt handlar det om att finna sig själv i relationen till Gud och varandra. ”Böneskola” är en del av vår skolgång som aldrig upphör, som aldrig tar ledigt. Skolan är koncentrerad till orden i Herrens bön:

Vår Fader eller Fader vår….

Hemligheten i vår bön är att vi inte ber ut i det tomma. Den kristna bönen har en tydlig riktning. Det är en bön, inte till en gud i allmänhet, men till Fadern som är vår Fader d.v.s. någon vi har en personlig relation till – och som känner oss innan vi har lärt känna honom.

 

I lördags fick jag döpa mitt senaste barnbarn NORA. Det var något alldeles särskilt för mig att få ge henne del av det som händer varje gång ett barn döps i Faderns, Sonens och Den Heliga Andens namn. Jag har döpt många barn och jag har även fått döpa egna barn och barnbarn tidigare, men varje gång händer något särskilt och det ett gudomligt ögonblick. Det är Gud som handlar inte jag som präst eller farfar. Det är det som gör det till ett sakrament – en helig handling. Det stora i det enkla. Det som har gjorts så många gånger i kyrkan men är unikt för varje gång.  Vattnet i dopet kan tyckas vara enkelt men det är livsviktigt!

Vi behöver ta tag i det unika och speciella för varje människa så att var och en får se det personliga mötet med Gud. Det är då som det händer något. När man är sedd kan man också se sitt värde. Att vara älskad av Gud ger oss en uppgift att älska varandra. Men förutsättning är att man själv känner sig älskad, annars vet man inte vad det handlar om!

Att vara älskad är att ta emot växtkraft så att man kan ge den kraften vidare. Den kraften kan verkligen göra under i vår värld.

Den växtkraft som Gud ger oss är tron – kanske det är som ett litet frö som får växa och bli till något stort. Nu när våren har kommit förbereder vi oss kanske för att sätta fröer i jorden. Vi hoppas att fröet ska bära frukt på olika sätt. Gud har planterat ett frö i oss, som han gjorde med mitt barnbarn NORA vid dopet. Om man ger kärlek, omsorg och en god miljö kan det bli till något stort. Liksom fröet i jorden behöver värme, fukt och sol behöver vi Guds omsorg och medmänsklig kärlek för att vi ska kunna växa i vår tro. Tron som ger oss förutsättningar för att skapa en bättre värld för alla barn att växa upp i.

Alla behöver en bra förebild – någon att se upp till och beundra.

Men det finns olika typer av förebilder: kanske man kan använda begreppen IDOL och IKON. Det är egentligen två helt olika saker!

En idol är ofta avbildad på en plansch – det är något platt och är bara en bild. Idolen är en mänsklig förebild som just bara är en människa som också kan misslyckas. En idol kan aldrig vara helt perfekt och den har sina begränsningar. Ofta kan det också vara idoler som gör att människor hamnar utanför sig själva. De tror inte på sina egna resurser och gåvor utan på det som idolen står för. Man är en avbild av idolen istället för att utveckla sina egna tankar och gåvor.

En ikon är en helt annan typ av förebild. Den äger ett djup och öppnar ständigt upp för nya dimensioner. En ikon är en bild av Gud och är som en bild av himmelriket. Ikonen visar på det gudomliga också i det mänskliga och får människan att växa för Guds rike. Det är Kristus som är förebilden och ger varje människa något att se upp till. Det är en förebild som är fullkomligt perfekt samtidigt som Gud ser att vi behöver hjälp i våra misslyckanden och mänskliga begränsningar.

I datorn finns också s.k. ikoner som är bilder för program som finns bakom bilden. Samma sak är det med Kristus-ikonen som förebild i våra liv: vi får ständigt se nya världar och dimensioner som Gud ger oss. Det tar aldrig slut- det finns alltid en väg mot framtiden och evigheten!

I söndags var det den GODE HERDENS söndag och Jesus är den förebild som vi får vägledning att finna den rätta vägen.

Ps 23:1-6     En psalm av David.

Herren är min herde, mig skall inget fattas, [2] han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro, [3] han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull. [4] Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag inget ont, ty du är med mig, din käpp och stav, de tröstar mig. [5] Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. [6] Godhet endast och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i Herrens hus, evinnerligen.  

 

Petrus får en ny chans att visa på trohet till sin Mästare! Lärjungen Simon Petrus hade verkligen gjort bort sig riktigt ordentligt kvällen då allting hände så dramatiskt: Han hade förnekat att han kände Jesus – inte en gång utan tre gånger! Förnekelsen var något som Petrus bar på som en mycket tung börda och han var så ledsen och ångerfull.

Men så hände ju det oerhörda: Jesus uppstod från de döda och mötte honom igen.

Ville Mästaren verkligen se honom igen, han som hade burit sig så illa åt? Ja, det ville Jesus och han gjorde det verkligen. Det blev ett nytt möte mellan Jesus och Petrus. Något nytt som gav Petrus en helt ny chans. Det var inte den dömande Jesus som mötte Petrus och den Herre som gav lärjungen tre nya frågor. Dom tre frågorna kan sägas vara Guds sätt att ge Petrus förlåtelse. Tre gånger hade Petrus förnekat Jesus och nu fick Petrus svara tre gånger att han älskade honom.

Varje frågeställning mynnade ut i att Jesus gav honom en uppgift. Viktiga ansvarsfulla uppgifter som man inte borde ha gett till en svikare om det hade handlat om medmänskliga relationer och vårt sätt att tänka rättvist.

Men Gud handlar ju på ett gudomligt sätt, d.v.s. han är ständigt gränsöverskridande och ger människan förlåtelse och upprättelse.

Petrus svarar Jesus efter den tredje frågan: ”Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär.”

Då sa Jesus till Petrus: ”För mina får på bete.”

Tredje gången gillt betyder att vi alla får ta emot ett ansvar i livet trots våra misslyckanden och uppenbara fel och brister. Gud vill se att vi får en ny chans och Gud vill lita på att vi tar det på allvar.

På söndag är det Andra söndagen i påsktiden och ämnet är ”Påskens vittnen”. Det är en påminnelse att vi får det här uppdraget av Gud att vittna om att Jesus är uppstånden även om vi ofta har svårt att tro och kanske till och med förnekar vår tro, liksom Petrus.

Påskens budskap handlar om att Gud följer med oss och hjälper oss att tro på att han ger nytt liv. Det är den nya chansen att bekänna:

Kristus är uppstånden!

– JA HAN ÄR SANNERLIGEN UPPSTÅNDEN!

Det säger vi tre gånger …