januari 2014

Ni visas månatligt arkiv för januari 2014.

De allra flesta har säkert tagit bort alla julsakerna för långe sedan. Det finns ett samband mellan att många tar fram julpynt flera veckor före jul med att man också vill plocka bort ”julen” så fort juldagarna är över. I bästa fall har man kvar dem till Tjugondag Knut den 13 januari.

För min del har vi en tradition att behålla vår julkrubba framme till Kyndelsmässodagen som en markering att jultiden inte avslutas förrän 40 dagar efter juldagen.

För Maria och Josef var det viktigt att komma till templet för att be om Guds välsignelse över barnet Jesus. En tradition som var påbjudet i Bibeln. Denna tradition finns kvar in i vår tid och är numera tydligast knutet till dopet.

Ett annat namn för Kyndelsmässodagen är Jungfru Marie Kyrkogångsdag för att markera att vi ber om Guds välsignelse över det nyfödda barnet. Det som varje förälder får be om när man tackar för livet och sitt barn.

Kyndelsmässodagen betyder egentligen ljusmässodagen – jfr engelska Candle – det finns också i ordet kandelaber tex som betyder ljusstake.

På Kyndelsmässodagen finns i kyrkan en gammal tradition att alla får ett invigt ljus som man fick ta med sig hem eller ge till någon som skulle bli glad över gåvan att få ett välsignat ljus från gudstjänsten.

 

I söndags firade vi en fantastisk gospelmässa i Töreboda kyrka. Gospel betyder evangelium och kören med musiker framförde evangeliet på ett inspirerande sätt.

Att fånga upp evangeliets innehåll så att det klingar ut i samhället är att på allvar förkunna budskapet som Jesus har visat oss på.

Evangelium är det glada och positiva budskapet till vår värld. Ett bud om glädje, kärlek och upprättandet av människovärdet. Något som är oerhört viktigt att det blir hört i en värld där många saknar just detta.

När gospelkören sjunger berörs vi alla av de vackra tonerna men också av det djupa innehåll som förkunnar att vi tillsammans gör en röst hörd. Rösten kommer från den som ser den vanliga människan (= dvs du och jag) där vi finns i vardag med glädje och bekymmer.

I mässan delar vi bröd och vin för att tydligt visa att vi i ord och handling tillsammans med varandra ser att Gud helar och läker det som är trasigt och oroligt.

Så avslutar vi varje gudstjänst med att få tro att Guds ansikte vänds mot oss så att vi ser Guds goda tankar och önskningar i välsignelsens ord.

Detta bär vi med oss och ut i allt det som vi står i och möter.

Nästa söndags texter handlar om Jesu dop. Det berättas i evangelierna om att himlen delade sig över Jesus när han döptes av Johannes Döparen. Den Heliga Anden kom över Jesus i form av en duva och Gud sade: ”Du är min älskade son, du är min utvalde.”

Den här händelsen markerar Guds närvaro i vår värld. Himlen är öppen och vi får känna att Gud kommer oss nära.

Jesus kunde genom sitt dop ta emot identiteten från Gud att vara Guds Son. Nu börjar Jesu uppdrag att vara den utlovade Messias – frälsaren för hela världen. Jesus skall vara ett hopp för hela världen – Ett levande hopp. Gud är nu levande mitt ibland sitt folk. Det gäller även i vår tid och i vår värld – Jesus lever även idag.

Det handlar också om vårt dop och vårt uppdrag att vara ett levande bevis för hoppet. En kristen får vara ett vittnesbörd för livets seger i världen. Vi tillhör alla Guds gemenskap. Det är ett sammanhang som visar på framtidstro mitt i en orolig värld.

Det som går i uppfyllelse med Jesu dop är att vi får ta emot Den Heliga Anden. Dopet är inte bara en omvändelse – som det varit med Johannes Döparens dop – utan vi får ta emot Den Heliga Anden som en gåva. För att förstå det kan vi se hur Jesus tog emot denna Guds närvaro genom att Anden sänkte sig ner som en duva över honom.

Duvan finns ofta hängande över dopfunten och predikstolen i våra kyrkor för att visa oss på Guds närvaro över dopbarnet och i det som prästen vill förmedla i predikan.

I vår tid kanske Anden mest anknyter till fred – som en fredsduva – men det är ju också en utmärkt bild och fin symbolik för att förstå hur Gud vill skapa förutsättningar för en god och fredlig värld.

Du levande hopp,
som stiger förnyat ur dopkällan opp,
o, giv mig de vingar som Anden dig gav,
att lätt jag mig svingar långt, långt bortom hav,
dit bort där Guds sol lyser evig och stark
på paradismark.

Sv Ps 258: 5