Sommar


Guds skapelse

Ser vi Gud i det lilla nästan osynliga och i det oändliga och omätliga?

Eller ser vi bara det onda och nedbrytande krafterna istället för det som är uppbyggande.

Guds skapelse står inte bara för det mäktiga vackra och stämningsfulla, utan också för det nära och påträngande. Det som gör att vi vill vara nära naturen och njuta av den svenska sommaren!

Människans värde och värdighet

 Här kommer människan in för att fullgöra det som är ljuvligt och härligt. Kärleken är tecknet som vi tar till vara och ger identitet och individualitet hos varje enskild människa.

Man kan verkligen ställa sig frågan idag om vi som människor tar ställning för Guds skapelse i vår värld idag. Vi ser hur människan värde och värdighet bryts sönder och något annat är gällande. Vad det är kan vi bara känna oss förundrade och känna avsky för.

Vi ser hur människan utnyttjas och blir till en liten bricka i ett stort maktspel, istället för att utnyttjas till det som vi är ämnade till: att driva världen och kärlekens omtanke om livet vidare. Även det svaga och till synes obetydliga livet skall ha en chans att genom oss få visa på Guds härlighet.

De hemska bilderna från övergrepp i vår värld har alltid också en annan sida, som talar om människan kamp för överlevnad och hopp. Guds härlighet kan få rymmas i den enskilde som får stöd att övervinna och kraft att kämpa för kärlek och framtid. Det är här varje människa – du och jag – kan få gripa in. Det är skaparkraften i världen idag: att stå emot de nedbrytande krafterna och visa på Guds härlighet.

Ytterst handlar det om prioriteringar, som det talas så mycket om idag när vi måste spara. Det finns egentligen bara en sak att prioritera och det är människans värde som bygger på skapelsens under!

Ser vi det unika i varje människa och tar vara på det som människan kan göra och bygga upp?

Det är så lätt gjort att vi bara fastnar i det som vi inte klarar av istället för att se till de vi är duktiga på.

Det som är uppbyggande är att se människans eviga värde. Det är att placeras in i Guds härlighet och där se värdet och värdigheten.

En kommentar

Christina säger
30 juni 2015 – 02:02

Ja, det är lättare att se flisan i sin broders öga, än bjälken i sitt eget... Men å andra sidan varför ska man stirra sig blind på flisan, och inte se resten av människan som är intakt? Varför inte se det goda? Alla människor, oavsett ålder, kön, ursprung, religionstillhörighet, osv innehar ju både goda och onda sidor.
Så fort någon tycker att någon gör fel, eller inte delar ens egna uppfattningar, så skall det skrivas i mycket hemska ordalag, om vad man tycker om den människan. Och ofta så känner man ju inte ens den människan.
Men vi är ju alla skapade till Guds avbild och medskapare. Hur kan världen bli bättre om vi själva bara sprider hat omkring oss? Är det inte bättre att lyfta varandra, själva bete oss som vi vill att alla andra ska bete sig?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *