Festförberedelser

Om två veckor är det dags för Solrosens sommarfest. Hög tid att börja med förberedelserna, mycket bakning och lite piff med andra ord. Exakt vad det blir är lite hemligt än så länge… 

Men två veckor kan vara väldigt lång tid i ett barns värld. Bara att vänta 12 minuter på att något ska bli klart i ugnen är nog så länge. Men läser man en god bok medan man väntar så går tiden ganska snabbt.

”Formen är rund som ett O, som i mitt namn”

Den kommentaren angående kakformens utseende kom från ett barn som var med och bakade på Solrosen idag. För ovanlighetens skull blev det inte bröd utan den här gången festade vi till det med en banankaka. Dock en banankaka utan socker, för så festligt skulle vi ju inte ha det. Här kommer receptet:

Banankaka utan socker

2 ägg

50 g smör

1 1/2 dl gräddfil, fil el yoghurt

2 väl mogna bananer 

3 dl vetemjöl 

1-2 tsk bikarbonat

1 tsk kanel

1/2 tsk kardemumma

Gör så här: 

Sätt ugnen på 175 grader

1. Smält smöret.

2. Vispa äggen pösigt och rör ner smöret.

3. Mosa bananerna och rör ner dem och filen. 

4. Blanda mjöl, bikarbonat och kryddor och vänd ner det i äggsmeten. 

5. Smöra och bröa en form (som rymmer 1,5 liter eller är ca 22 cm i diam).

6. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 30 minuter.Det blev lite spridda omdömen bland barnen om kakan var god eller inte. De flesta tyckte den var bra men några tyckte den var för kryddig och någon att den helt enkelt var för osöt (och det var den ju). Rejält mogna (bruna) bananer  gör den sötare, alternativt kan man söta smeten med ett par msk agavesirap eller honung. Man kan även vända ner en näve blåbär i smeten om man vill ha ytterligare en smakdimension.

1-åringarna bakar pepparkakor

”Ska de baka? Oj, det blir nog svårt!” Var kommentaren från en av 5-åringarna när hen fick höra att det var 1-årsgängets tur att baka idag. Men det gick faktiskt jättebra! Med barnstolar med bygel så de små benen inte kan springa iväg och med små degklumpar för att inte riskera magknip så gick det alldeles utmärkt. De förstod konceptet snabbt dvs att man kavlar på degen. En del tyckte att det gick lika bra att kavla bredvid eller att leka lite med kakformerna. Några luciasånger på det och vi tror att alla var ganska nöjda med bakupplevelsen. Hur blev det med det befarade degätandet då? Jo, några sockerhöga barn blev det inte för det var faktiskt bara ett barn som kom på att degen gick att stoppa i munnen. 

”Det luktar bullar!”

Det tyckte flera av barnen i Solgruppen då de luktade på kanel. ”Åh, vad gott det luktar!” var en annan kommentar. Kardemumman luktade inte lika gott, men ett barn kom på att hens storebror älskade kardemummabullar. Sedan luktade vi på nejlikor och det luktade inte det minsta gott! Men vi tror att det kommer att bli gott för det här var kryddorna som vi hade i pepparkaksdegen. Snart kan årets pepparkaksbak börja…

Rotfruktsrågrutor

Hur gick det då med brödet, åt barnen det? Jo, det gick faktiskt hem hos de flesta (trots synliga morotsbitar och en hel del solrosfrön). En av bagarna var mycket förtjust över resultatet. ”Har du lagt ut receptet på bloggen?” blev frågan på väg från matbordet.  Så här kommer det:

 

Rotfruktsrågrutor

ca 24 bitar

2 stora palsternackor

2 stora morötter

50 gr jäst för matbröd

5 dl vatten

1/2 dl olja (solros eller raps)

1/2 dl honung

1 msk salt

2 dl solrosfrön

3 dl grovt rågmjöl

11 dl vetemjöl special

1 ägg till pensling

Solrosfrön och pumpakärnor att strö över brödet

Gör så här:

  1. Skala och riv palsternackor och morötter grovt.
  2. Smula ner jästen i bunken och häll sedan på vattnet som värmts upp till 37°. Rör om så att jästen löses upp ordentligt.
  3. Blanda i palsternackor, morötter, olja, honung, solrosfrö och salt.
  4. Tillsätt rågmjöl och vetemjöl.
  5. Låt degen jäsa under bakduk i 30 minuter, sätt ugnen på 200°.
  6. Klä en långpanna med bakplåtspapper och stjälp ut degen på plåten.
  7. Tryck ut degen med lätt mjölad hand. Skär lagom stora rutor med en degskrapa.
  8. Pensla brödet med uppvispat ägg, strö över solroskärnor och pumpafrön.
  9. Grädda brödet mitt i ugnen i ca 25-30 minuter.
  10. Ta ut brödet och låt det vila 5 minuter innan du stjälper upp det på galler. Se till att översidan kommer upp och låt sedan kallna under bakduk.

 

Vi hade inga palsternackor utan tog 4 morötter istället och minskade på honungen till 2 msk. Vi brydde oss inte om att ”skära” i rutor brödet före gräddningen utan gjorde detta efteråt. Vi penslade brödet med ägg men hoppade över att strö på solrosfrön eftersom alltför synliga frön kan vara avskräckande för en del små brödätare.

Det är ett mycket enkelt och snabbakat bröd i och med att det bara behöver jäsa en gång. Det går också bra att byta ut ingredienserna. Vid ett tidigare bak använde vi 3-4 rivna äpplen istället för rotfrukter. Just då hade vi vare sig solroskärnor eller grovt rågmjöl i skafferiet så vi tog 2 msk hela linfrön och ca 5 dl rågsikt istället (samt minskade mängden vetemjöl till 8-9 dl).

Torsdagsbak och konsten att skala en morot

En del torsdagar bakar vi bröd på Solrosen. ”Vad ska vi baka för bröd idag?” undrade ett barn när vi kom in i köket. Ett annat barn synade ingredienserna som låg på bordet och upptäckte att det låg morötter där. ”Ska vi baka morotsbröd?”undrade hen. Japp, morotsbröd skulle det bli. Det innebar lite ny teknikträning i form av att skala och riva morötterna. Inte helt lätt men ambitionen och viljan var det inget fel på.  Det var lite svårt att både hålla i moroten och rivjärnet samtidigt så där var det bra att samarbeta med en kompis.”Va, ska vi pensla på brödet!” blev kommentaren när brödpenseln kom fram. Men efter den första förvåningen kom ett barn på att så hade hens pappa gjort på kött.  

Nu är det bara att vänta till mellanmålet för att se om brödet faller kompisarna i smaken eller om det kanske blev lite för ”nyttigt”…

Äppelbullar el bröd?

Solrosen har fått en massa äpplen av en snäll morfar. Tack, tack säger vi och mumsar morgon middag och kväll. Men man kan ju baka med äpplen också och det gjorde Solgruppen idag. 

När förskolläraren berättar att vi ska baka med äpplen så kommer barnen genast med flera olika förslag på vad man kan baka tex. äppelpaj, äppelkaka osv. Goda saker alltsammans men eftersom vi försöker hålla oss på det nyttigare spåret så ska det bli äppelbröd till mellanmålet. Varje moment i proceduren leder till olika associationer hos barnen. Först om olika saker som de har erfarenhet av att man kan baka av äpplen. Sedan när vi tar fram rivjärnet för att riva äpplena blir det diskussion om vad mer man brukar riva på ett rivjärn. Morötter, ost och potatis blir några av förslagen. Fast min mamma brukar skala potatisen först, säger ett barn. Det gör nämligen inte vi och vi funderar lite på om brödet kommer att smaka äppelskal? Sedan så säger förskolläraren att när degen har jäst ska vi rulla runda bullar av degen. Varför säger du bullar, undrar ett barn. Ja, det ordet kan ju vara lite förvirrande då man lätt tänker på söta fikabullar och det har vi ju pratat om att det inte är, så att ingen ska få felaktiga förväntningar. Vi kommer fram till att bollar är ett bättre ord. I allt vi gör på förskolan så är språket och samtalet högst centralt. Tidigare erfarenheter jämförs och kopplas vidare till nya. Samtalen runt olika processer och förseelser är nästan mer väsentliga än själva processen. 

Bakning ur annan synvinkel

Igår bakade Solgruppen långpannebröd eller ”långbröd” som de själva sa. Bakar gör vi ju ganska ofta så det här med olika ingredienser och hur man gör det har barnen ganska bra koll på sedan tidigare. Denna dag fokuserade vi på lite andra saker som värme och kyla, olika material och att ställa hypoteser om vad de trodde skulle hända i olika moment. Barnen konstaterade att mjölkpaketet kändes kallt när vi tog fram det ur kylskåpet. Men om vi ställde in mjölken i micron hur skulle mjölken kännas då? Varm trodde barnen. Men vi kunde inte ställa in litermåttet med mjölk i micron utan behövde hälla över den i en skål, men varför då? Barnen fick fundera över vad tillbringaren var gjord av. ”Glas”, tror någon. ”Nej, den är inte så hård” menar ett annat. ”Det är plast”, föreslår ett barn då. Då måste vi klura på vad som kan hända med plast om det blir för varmt. ”Det smälter” föreslår ett barn snabbt. Här fick vi en ledtråd bara genom att titta på litermåttet eftersom det redan är lite buckligt efter att ha diskats i en het diskmaskin. Bakning kan vara så mycket mer än att man bara gör något som går att äta.

”Min tur”

Nästa vecka är det dags för Solrosens sommarfest och då blir det tårta. Men ska man baka till uppåt 100 personer så får man hålla på ett tag. Så det är det vi har gjort de senaste veckorna, alltså bakat. Idag var de entusiastiska bagarna tre stycken 2-åringar. 

Engagemanget var på topp och munnarna pratade i ett. Varje moment kommenteras – stor sked, liten sked, mycket mjöl, kladdiga ägg, vispen darrar oj oj!

Alla vill helst göra allt hela tiden så den mest frekventa kommentaren var ändå helt klart ”Min tur”. 

Stekpannebröd

Det här börjar likna en bakblogg men eftersom vi gör det ganska ofta så blir det naturligt att blogga om det också. 

Man kan ha många olika fokus när man bakar. Det blir matematik med mätning, vägning och olika sorters volymmått. Det kan vara mera fokus på kemi och hur degen förändras genom jäsning och gräddning eller så fördjupar man sig i de aktuella ingredienserna. Men framför allt bakat vi för att det är roligt och (förhoppningsvis) gott. 

  I måndags gjorde vi superenkla Stekpannebröd till mellanmålet. Två barn hjälpte till denna gång, mitt i barngruppen då de övriga lekte runt omkring. En och annan blev såklart nyfiken men eftersom de vet att det blir deras tur en annan gång var det förvånansvärt få kommentarer om att ”jag vill också”. Vitsen med att baka med ganska få barn är helt enkelt att var och en får göra mer, för alla vill ju helst hälla i allt!

    
 Dagens bakning blev väldigt improviserad eftersom vi egentligen inte hade rätt ingredienser. Vi fick bl.a dryga ut rågsikten med grahamsmjöl. Då blev det i och för sig ännu ”matigare” men med barn handlar det ofta om hur ”nyttigt” man kan göra det för att de ska vilja äta det. Det här gick dock hem hos de flesta.