Kattbesök

Vad är så intressant på andra sidan stängslet? Jo, två katter. Först var de till och med inne på förskolans gård men inte så länge efter att barnen upptäckte dem. För hur ska man egentligen närma sig en katt på bästa sätt? Kanske inte genom att springa och skrika av förtjusning. Men det är ju svårt att låta bli när man får så fint besök…

Man tager vad man haver

Den tidigare lervällingen på Solrosens gård har äntligen torkat. Men gräsmattan lyser med sin frånvaro så vid första ögonkastet så ser det lite trist ut. Tur att det då finns uppfinningsrika och kreativa barn! Det har samlats fruktlådor från Nelins under flera veckor. Lådor som det senaste veckan har byggts kojor av. Kojan har flyttat runt och byggts upp och tagits ner flera gånger. Ibland blir det lite trassel och livliga diskussioner om hur många och vilka barn som kan vara i kojan. Svåra frågor som t.ex. om det är de som byggt kojan som bestämmer vilka som får komma in eller om alla verkligen kan komma in fast kojan är ganska liten? Just idag blev det en stor koja så alla som ville fick plats. En restaurang blev det, där man kunde köpa det mesta jordgubbstårta, smoothie, glass, soppa mm. Restaurangen var mycket populär, på slutet kom en grupp små militärer och köpte upp nästan all mat. De var väldigt generösa med betalningen så restaurangägarna var nöjda trots att all mat tog slut.

Sand i sandlådan

En självklarhet kan tyckas men efter månader med tjäle, lervälling och kopiösa mängder vatten så är faktumet att det åter går att gräva i sanden en välkommen nyhet. Stor som liten har varit engagerade med hinkar och spadar. Det har bakats sandkakor, lagats gröt och grävts en och annan fälla. 

Vi rör på oss i Giraffparken

Idag bytte Sol-och Molngruppen lervällingen på förskolegården mot en förmiddag i Giraffparken. Här blev det en hel del grovmotoriska utmaningar och det tränades både på att klättra upp på en zebra och på hur man tar sig upp i en gunga på bästa sätt. Vi som arbetar på Solrosen försöker tillämpa principen att inte lyfta upp barn på höga klätterställningar som de inte kan klättra upp på själva. Har man ännu inte lärt sig behärska tekniken får man helt enkelt vänta. Lite hårt kan tyckas men viktigt ur säkerhetssynpunkt för att förhindra olyckor om barnen är uppe på höjder de inte behärskar. Sedan är det även en ergonomisk nödvändighet för att personalens ryggar ska hålla ett helt arbetsliv. Hur man gör hemma är naturligtvis en helt annan sak vilket många barn brukar påpeka, ”Min mamma orkar lyfta upp mig”. 

Men vi hjälper självklart till genom att visa, uppmuntra och vara nära när barnen är mogna för att träna på hur man gör. Drivkraften hos många barn sporras av att de behöver försöka själva och med envishet kan man som bekant komma långt!Sedan finns det ju alltid barn som kan klättra lite för bra alldeles för tidigt men det är en annan historia…

Fåglar på gården

På Solrosen brukar vi mata småfåglarna med talgbollar. Detta har lett till att många av barnen blivit intresserade av olika sorters fåglar och vad de heter. När det är varmare brukar vi ta ut fågelböcker man kan titta i. Nu är det lite för kallt att titta i böcker, därför sitter det numer bilder på staketet på de fåglar som brukar finnas på vår gård. 

Barnkanalen

Idag är det geggigt värre på Solrosens gård. Men oj vad det jobbas! Bl.a. byggs det en kanal, Barnkanalen. Den påbörjades i morse och nu fortsätter grävandet. Det diskuteras hur arbetet ska fortsätta och ibland blir det komplikationer då någon yngre medarbetare vill fylla igen där det redan grävts. Men för det mesta löser det sig och engagemanget är det inget fel på.

Premiäråk i Vindhemsparken

Så kom vintern plötsligt till Uppsala och utelekarna fick ett helt nytt innehåll. Idag tog Sol-och Molngruppen stjärtlapparna i nävarna och travade över till Vindhemsparken för säsongens första åk. Förra året hann vi knappt åka alls så det gäller ju att passa på för vem vet, nästa vecka kan det vara för sent. Det märktes att det var ett tag sedan vi åkte för hur bär man sig egentligen åt med en stjärtlapp? Åt vilket håll ska handtaget vara och hur får man in den under under rumpan innan man har satt sig på marken? Dessutom var det lite ”trögåkt” till en början pga all nysnö. Men snart fick alla ordning på tekniken och åkte av hjärtans lust. Det blev som värsta träningspasset med allt pulsande upp och ner i backen. 

Café Solrosen

  Tidig morgon men leken är redan i full gång. På förskolegården har tre caféer slagit upp sina portar. Det bakas kakor och tårtor, kaffe och te bryggs. När kommer gästerna? Förväntansfulla ögon håller utkik.

   
 

Såpbubblor

   
   ”Skriv att jag älskar såpbubblor också” föreslår barnet när jag frågar vad vi ska berätta. Under ett par dagar har vi gjort såpbubblevatten till uteleken på gården. Barnen har turats om att blåsa, jaga, fånga och har fascinerats av bubblornas olika storlekar, varierande hållfasthet och hur de flyger. De märkte att bubblor kan fångas in med ”blås-pinnen” och att det gick att sätta ihop två bubblor med varandra -och att sedan ta isär dem! De har även upptäckt och reflekterat över att hur man blåser påverkar om det blir bubblor eller inte och hur stora de blir.