Bilder fran São Paulo (Frida)

IMG_6007

”Lutherhaus” (namnet ar pa tyska som allt annat har!), den lutherska kyrkan dar jag nu ska tillbringa tre veckor till for att delta i forsamlingens verksamhet

IMG_6041

Jag var och besokte en av de lutherska kyrkorna i centrala São Paulo och fick delta i en av deras gudtjanster som anordnas varje fredag for de hemlosa i staden. Upplevelsen var otroligt intressant och gripande da det deltar ca 100 st hemlosa under varje gudstjanst. Efterat serveras det kaffe och smorgas och den har bilden tog jag nar personerna star i kon och vantar pa sin tur att fa mat. Mannen i gul troja tyckte det var roligt att prata med mig och vill jattegarna att jag skulle ta ett foto pa honom for att minnas honom – och da gjorde jag det!

IMG_6044

 

Tva volontararbetar delar ut smorgasar efter gudstjansten for de hemlosa

IMG_6057

 

For forsta gangen i mitt liv har jag varit med och oppnat en kokosnot! Min vardmamma larde mig de allra basta tricken, far ser hur bra jag lyckas med att gora detsamma hemma eftersom jag inte har nagon gas-spis…

IMG_6023

 

Utsikt over en del av São Paulo fran vardfamiljens hus dar jag bor

IMG_6112

 

Bild tagen i en av grupperna dar jag deltar – cirkular meditativ dans. Later valdigt flummigt men ar faktiskt tiktigt kul och avslappnande!

IMG_6105

 

Deltog i en gudstjanst under ”kyrkans dag” i centrala São Paulo. Alla São Paulos lutheraska kyrkor deltog och dar var massor med folk! Som ni ser ar prasterna lite annorlunda kladda gentemot i Sverige, har bar de vanligtvis endast svart

IMG_6018

 

Vi var pa en bar och bestallde KOTTBULLAR! Dock brasilianska sadana, som var jattestora och som man at med pressad lime och tabasco. Ingen potatis och brunsas har inte!

IMG_6028

 

Testat massa nya frukter har och detta ar en av dom – pitaya. Saaa god!

IMG_6132

 

En bild fran parken ”Horto Florestal” som endast ligger fem minuters promenad fran dar jag bor. En jattestor och gron park med utomhusgym, lekplats, fotbollsplan och massor med djur! Bland annat vilda apor och skoldpaddor, lite annat an vad man ar van vid hemma i Sverige.

IMG_6128

 

Alltsa den storsta bambun jag sett! Ni ser hur stor den ar om ni jamfor med mig som star langst pa bilden haha, galet!

IMG_6121

 

Sanna har sma sota djur kan man ocksa se i parken, de heter capivara! Varldens storsta gnagare som ser ut som ett jattestort marsvin. Hur sota och lata som helst :)

IMG_6108

 

Min vardfamilj! Langst till vanster sitter deras yngsta dotter Nicole, min vardpappa Paulo, vardmamma Rose, deras son ”Padu”, mormor Cecilia, aldsta dottern Ana och hennes pojkvan Rodrigo. Hur trevliga som helst allihopa!

 

Nya vardfamiljen: Ntoma VTC

Nu har Alex och jag flyttat till var nasta vardfamilj. Vi blev nagot forvanade nar vi fick veta att vi hade ungefar 130 syskon och 10 foraldrar i familjen… Ja vi bor alltsa pa en skola och aven for att vara i Tanzania ar det en stor familj! Vi har en egen liten del av ett hus, men far mat hemma hos rektorn Margereth. Hon ar en underbar kvinna, som ar mer forstaende an alla vi traffat har och hon tar hand om oss superbra. Vi har ett mycket friare schema nu an under forsta vardfamiljperioden- vilket bara kanns bra eftersom det var full rulle hela tiden forut, men nu kan vi liksom sortera ut det som vi sjalva tycker ar intressant och vart att gora eller besoka! Har om dagen hjalpte vi till exempel till pa ett barnhem hela dagen. Barnen var fran 0-2 ar och i princip allas modrar hade dott och ”pappor kan ju inte ta hand om barnen har” sa de bor pa hemmet tills de ar gamla nog att flytta hem till pappan eller nagon slakting. Imorgon ska jag hjalpa till i skolkoket och laga majsgrot (ugali) till alla 100 elever.

Bortsett fran att jag har haft en mask inuti min lillta, nagra kvallar av ”uuuusch vad jag ar trott pa allt det har” och nagra kvallar av hemlangtan har jag det valdigt bra just nu. Kan val tillagga att jag ar otroligt trott pa maten har ocksa, de ater samma mat varje dag- tva ganger om dagen. Denna mat ar: matbanan, ris, nagon kottgryta och bonor. Tyvarr ar allt helt smaklost ocksa, sa att inte trottna pa det hela kanns som en omojlighet.

Den sista lordagen pa skolan ska jag och Alex anordna en picknick nere vid stranden och baka kladdkaka till 130 elever. De far namligen inte lamna skolomradet ens pa helger, da de stadar de skolan. Forhoppningvis kommer det bli valdigt uppskattat och jag ser fram emot det! Sedan aker vi alla 4 svenskar har nere till Mwanza och spenderar en vecka dar, varav 2 av natterna vi ska spendera i Serengeti. Som ni hor har jag sa mycket roliga saker inplanerade att jag liksom inte kan lata bli att vara jattetaggad pa den sista manaden, det ska bli fantastiskt!

Hoppas allt ar bra dar ute i varlden,
Manga kramar fran Rebecka- eller ”Lebbeka”- som jag heter har nere

Team Brasilien – del 2. Isabelle Claesson.

Hej!

Nu ar jag pa plats i stad nr 2: Mafra, Santa Catarina. Mafra ligger precis pa gransen mellan staterna Santa Catarina och Paraná. Nar jag ar i kyrkan aker jag till Rio Negro, Paraná. Forsamlingen stracker sig alltsa over bada staderna. Idag stod jag pa bron som delar staderna at och hade ena foten i Santa Catarina och den andra i Paraná, haha! Familjen jag bor i nu bestar av pappa Jairo som ar prast har i forsamlingen, mamma Silvia, sonen Matheus, dottrarna Sara och Daniele. Matheus ar en tidigare deltagare i UIDVK-utbytet och spenderade nyligen tre manader i Sverige. Det ar spannande att kunna jamfora vara erfarenheter!

Pa vardagarna deltar jag i kyrkans olika gruppaktiviteter. Igar holl jag ett uppskattat foredrag for kvinnogruppen OASE om svenska kyrkan och Sverige. Det visade sig att damerna kunde mer om den svenska kungafamiljen an vad jag kunde! :) Har under ser ni en bild pa gruppen:

Har om dagen var jag med en clowngrupp inom kyrkan pa sjukhuset! Det var fantastiskt att se hur glada bada aldre och yngre patienter blev av vara roda nasor och daliga skamt, haha! Jag har aven deltagit i ungdomsgruppen, varit med pa en konfirmation, korovningar m.m. Vart jag an kommer blir jag varmt mottagen och manga bjuder in mig till deras hem pa middagar osv. Jattemysigt! Framover kommer jag fa chansen att fordjupa mig mer kring missbruksvarden vilket ar mitt arbetsfalt hemma i Sverige. Nasta vecka kommer vi besoka en missbruksklinik. Vi har aven besokt universitetet och jag har blivit visad psykologmottagningen samt deltagit i en lektion pa portugisiska! Dar blev jag intervjuad i universitetstidningen om utbytet! 

Sedan far vi inte glomma de fantastiska dagarna som jag, Frida, Andreas och Calle fick i Rio de Janeiro innan vi akte till vara nya forsamlingar. Det ar nog den vackraste platsen jag sett i hela mitt liv! Vi bodde precis pa Copacabana, badade pa stranden Ipanema, besokte Pão de Açúcar, Cristo Redentor och passerade det enorma favelaomradet Rocinha. Jag later foljande fina bild fa avsluta mitt inlagg! Snart ses vi igen! 

Uppdatering fran Filippinerna: Lilly

Fortillfallet bor jag och Agneta i en stad som heter Paete. Paete ligger inom Lagunas stift och paminner lite om en smastad som en kan finna i Europa. Den ar vadligt mysig med sma grander och sma butiker och de kallar staden for ”the carving capital” och de ar aven kanda for sin paper mache. Har har de redan borjat pynta for jul och jag har redan fatt hora ”Merry Christmas” eftersom julfirandet pagar under alla -ber manader, dvs september, oktober, november och december.

Det har aven varit jorbavning i Filippinerna, vilket vi forst fick reda pa nar nara och kara hemma i Sverige horde av sig och fragade hur vi madde. Vilket kanns jattekonstigt eftersom vi anda befinner oss i samma land, trots att vi befinner oss pa en annan o. Det har aven varit flera tyfoner, vilket vi har markt av. Jag och Agneta har dock inte paverkats negativit utan tyckte det mest var spannande nar det var en tyfon under var period i Laoag.

Forra veckan var det FN dagen i Sverige, vilket aven firades har. Pa eftermiddagen var lagstadiets elever kladda i olika nationers klader och aven Sverige representerades. Pa kvallen holls en skonhetstavling mellan eleverna i High school. Var vardsyster som representerade Colombia kom bland topp fem men vann tvarr inte.  Jag ar vadligt kluven till vad jag tycker om skonhetstavlingar bland ungdomar eftersom en blir domd efter sitt utseende och var vardsyster blev vadlgt vadligt ledsen over att inte vinna.
DSCN3109DSCN3134

_____________________________________

bildbomb fran vara forsta veckor har i Paete.

DSCN2667DSCN2657

bild 1. rosary, som samhallet skickade upp till himlen (av okand anledning)
bild 2. insidan av forsamlingens kyrka

DSCN2847
DSCN2839

bild 3. Aventyr. Har star vi framfor en vulkan!
bild 4. Det ar minsann inte bara team Brasilien som har en Jesusstaty att besoka (aven om jag tror att deras ar maktigare). Den har star ocksa pa ett hogt berg och for att komma upp gar man en vandring dar en far folja Jesus vandring fran fangslandet, till korsfastelsen. Jesusstatyn pa toppen representerar uppstandelsen.

DSCN2856DSCN2881

bild 5. fruit carving

bild 6. ice carving

DSCN3032DSCN3030

bild 7 & 8. Jag fyllde 20 vilket firades med fodelsedagspasta och chokladtarta.

DSCN3329

bild 9. och sa har de borjat pynta for jul.

INGAT!

Fler foton!

Okej, jag har nagra favoritfoton till jag vill bjuda pa nar jag anda haller pa. (Sjalvklart med tillstand att publicera dem!)

SAM_4260Vardlillebror Godbless visar var vi befinner oss!

SAM_4432 SAM_4435Foton fran nar vi spenderade dagen i ett gammaldags strahus och at pa traditionellt vis: Pa halmgolvet, med handerna fran ett delat bananblad. (Till efterratt bjods det aven pa torkade grashoppor!)

SAM_4628    SAM_4629Det ar inte alltid de vill erbjuda oss hjalmar men vi har statt pa oss. Sahar snygga ar vi nar vi aker pikipiki! (motorcykel)

SAM_5054Under batsafarit runt Rubondo; en av alla krokodiler vi sag!

SAM_5047Flodhastar var ocksa ett populart inslag under safarit!

Bildbomb fran Tanzania!

Vi har ju legat lite efter i bloggningen har i Tanzania, sa nu blir det inlagg i rasande fart. Det skulle bli extremt langa inlagg i forsok att beratta om allt vi har gjort sa jag tankte kora en bildbomb istallet. Det blir nog langt, men kanske roligare an en massa text i alla fall! Enjoy!

 SAM_4820 SAM_4990

1. Jag och Rebecka tillsammans med pastor Felix, hans fru Frida, funktionarer fran kyrkan och Adelina. Avsked i Burugo!
2. Hela ganget pa vag till Rubondo Island National Park.

SAM_5182 SAM_5205
1. En av vaggarna i den katolska kyrkan vi besokte har om dagen.
2. Filip, Rebecka, Nisse och en tysk volontararbetare vi traffade i veckan: Johanna!


SAM_4815Rebecka och jag med pappa Godwin, mamma Adelina och lillebror Godbless

IMG_3527 IMG_3528 IMG_3529 IMG_3532
Blandade foton fran hela resan, allt fran nar vi drog in fiskenat i Victoriasjon till kladtvatt i backen, brollop och Malin och Annes besok.

Kultur i Tanzania: Klader!

En annan del av kulturen som i alla fall jag tycker ar bland de roligaste ar kladerna! For killar ar det inte sa stor skillnad, Filip och Nisse har varit lite besvikna over likheten mellan kladerna har och hemma. Jag har daremot hurrat over skillnaderna i hur kvinnor klar sig har och hemma!

Det vanligast for kvinnor har att bara antingen Khangas eller Vitenges. Bada ar  tygstycken som man knyter runt sig men den storsta skillnaden ar att Khangas har nagot form av budskap tryckt pa. Ofta ar budskapen kristna i stil med ”Gud ar med mig” och liknande.

Jag och Rebecka fick varsin Vitenge av forsamlingen i Burugo nar vi sade hej da, riktigt fina! Utover det har vi aven forsokt kopa pa oss nagon sjal, khanga eller filt for att anpassa kladstilen lite i alla fall nar vi ska vara finkladda. Till vardags gar vi ofta i samma gamla byxor, trojor och klanningar fran Sverige.

IMG_3541
1. Ett forsok till blanda svenskt och Tanzanianskt. Sjalen over axeln ar valdigt vanligt att se nar folk ska vara finkladda!
2. Rebecka med en Khanga knuten runt midjan, ofta har man aven en khanga runt axlarna ocksa.
3. Filip visar hogsta modet (for oss!) under regn. Vi far manga blickar nar vi gar som spoken i stan, men vi ar glada over vara ponchos med tanke pa att vi ar har under regnperioden!
4. Sista dagen i vardfamiljen ville min och Rebeckas vardmamma Adelin kla upp mig genom att knyta en vitenge runt midjan och en over axlarna for att sedan matcha det hela med en sjal knuten runt huvudet. Jag var inte sen med att mannekanga till musik i vardagsrummet!
5. Hogsta mode nar det ar dags att sova. Lite turist far man ju lov att vara ocksa!

Kultur i Tanzania: MAT!

Efter lunch idag beger vi oss, som jag namnde igar, till vara nya byar och vardfamiljer. Innan internet begransas till en gang i veckan tankte jag passa pa att skriva lite om olika delar av kulturen vi stott pa har. Hoppas att det kan vara kul att lasa, aven om det ar valdigt komprimerat!

Bland det forsta vi stotte pa som var annorlunda med Sverige ar nog vad manga skulle kalla en valdigt viktig kulturell del i vardagen: MAT! Har ser lunch och middag valdigt lika ut: pa bordet star ofta:

  • Matoke – Matbanan, som kokats och ofta blandats med bonor (smaken paminner om potatis). Just matoke utgor en stor del av matutbudet har eftersom de flesta tar vad de har i sin ”shamba”. Shamba ar den odling som de flesta ute byarna har kring sitt hus, och pa grund av klimatet kring Bukoba passar det sig allra bast att odla banantrad.
  • Ris – Ofta kryddat med kanel.
  • Nagon form av kottgryta, alternativt fisk (fran Victoriasjon saklart!)
  • Gronsaker, oftast i form av strimlade och kokade pumpablad eller kal.

Man tar av allt pa tallriken och det blir  valdigt stora portioner, storre an vad man ar van vid i Sverige. Manga ganger har folk sagt at oss att vi ater ”Kidogo kidogo” (lite lite!) och kan inte forsta att vi blir matta. Vissa familjer har tvingat i oss dubbla portioner och da har vi nastan rullat ifran matbordet efterat. Det ar dock inte bara storleken pa portioner som ar annorlunda, en sak som forvanade oss nar vi kom hit var det faktum att man ater samma sak till lunch och middag i princip varje dag. Gar man pa restaurang serverar de dessutom bara den typen av mat (eftersom det ar vad folk tycker om och vill ata har).

Ute i byarna lagas maten ofta over oppen eld over hinkar med kol i, och det tar ganska lang tid att forbereda maten. Upp emot tre timmar ar inte ovanligt!

IMG_3536

1. Matoke, kal, ris, friterad fisk och strimlade pumpablad.
2. Mandaasi. Friterat brod som ar det narmsta vi hittat i svensk fika-vag. Storfavorit hos Rebecka, hennes rekord ligger pa atta stycken vid ett tillfalle!
3. Matoke, ris, friterad fisk och strimlade pumpablad.
4. Fisk, som den oftast serverad i hemmen eller pa restaurang. Med ben, fjall, ogon och fena kvar!

En hel mittperiod till anda…

Hej pa er!

Jag lovade visst mer an vad jag kunde halla i mitt forra inlagg, och nu ett par veckor senare atervander jag med ett liiitet inlagg. Var mittperiod ar snart slut, vi har gjort mycket och ingenting i nastan tre veckor.

Det borjade med tre dagar i Bukoba dar vi gick runt pa marknaden, satt vid internet och njot av vyn vid victoriasjon med picknick och liknande. Efter det var vi tio dagar i Biharamulo dar vi akte till gransen mellan Tanzania-Rwanda (utan att ga in i Rwanda) och sedan var vi tva dagar pa on Rubondo, en nationalpark dar vi sag apor, krokodiler, antiloper och flodhastar. Bland det haftigaste vi var med om var under frukost och kvallsmat da vi satt pa var lilla uteplats vid vattnet och at mackor och avocado (vi overkonsumerar avocado har!) och ratt som det var hade vi fyra foldhastar framfor oss, en annan gang var det krokodiler!

Efter Rubondo akte vi tillbaka till Biharamulo och gick promenader, spelade kort och laste en hel del.

Sista kvallen i byn var vi bjudna pa middag hos en church elder och vi hade riktigt trevligt, aven om vi aterigen stotte pa den, for oss, valdigt annorlunda traditionen att kvinnan (church eldern) som lagat maten och bjudit in oss satte sig och at i ett helt annat rum. Efter maten kom hon dock in igen och vi satt och pratade. Ett av de trevligast hembesoken vi gjort pa hela resan!

Pa vag hem vande dock kvallen. Det ar en lang historia men vi blev i alla fall vittnet till en ordentlig misshandel. En grupp manniskor (med bade BARN och vuxna!) borjade sla en misstankt get-tjuv med trapakar, i huvudet och over ryggen. Det var en hemsk syn och val tillbaka dar vi bodde blev det en lang kvall med mycket blandade kanslor: mycket ilska, irritation och tarar. Vi stannade uppe ganska lange och pratade om hur olika vara samhallen ar, hur svart det var att sluta tanka pa vad vi sett och hur vi inte kunde forsta att nagot sadant ar okej har. Till slut valde vi att spels kort i forsok att tanka pa annat, och skjuta upp allt tills mer engergi fanns. Det blev inte mycket somn den natten!

Dagen efter kom dock en ordentlig raddning. Jag kan inte beskriva hur bra time:ing besoket hade och hur mycket det hjalpte men runt 10 pa formiddagen dok Malin och Anne upp utanfor. Vi hade saklart fatt informationen om att de skulle komma, men har ar det ganska ofta som planer gar om intet sa nar vi sag bilen blev jag och Rebecka som sma barn pa julafton. Vi studsade och hamtade killarna och sedan sprang vi ut for att mota dem, haha! Dagen fylldes sedan av MASSOR av prat (pa var underbara svenska!!), en liten rundtur i Biharamulo, mittutvardering, tillbakaresa till Bukoba dar det blev en kort runda pa marknaden och sedan middag pa ELCT Bukoba hotel. Det blev en riktigt bra dag och vi var sa glada over att ha kunnat tanka pa annat hela dagen och att vi verkligen fick prata av oss. TACK Anne och Malin for besoket, mer uppskattat an ni kan ana!

Efter den dagen har vi haft ytterligare nagra lediga dagar i Bukoba och det har inte varit det lattaste att fylla dem eftersom det blivit en del sadana! Dock anordnade vi egna utflykter: bland annat till en katolsk kyrka och till nagra tyskar som volontararbetar har i Bukoba och ikvall ska vi pa middag hos en av tyskarnas vardfamilj.

Vi skulle ha haft ytterligare nagra dagar ledigt, men lyckligtvis fick vi imorses reda pa att schemat andrats och vi aker till vara nya byar och vardfamiljer redan imorgon. Jag och Lebeeeka till Ntoma (dar vi hade var introduktionskurs) och Nisa&Filipo till Kyatokee. Nu ar vi forvantansfulla infor sista tiden har. Det kanns som att tiden bara sprungit forbi och nu har vi tre veckor i vardfamilj kvar innan vi aker pa var egenplanerade resa och sedan har vara tva avslutningsdagar. DET AR INTE KLOKT! Nu galler det verkligen att ta vara pa tiden!

Stor kram till er, vi hors snart igen. Promise!
/Axsandelina, Alexander, Axanda, Alexandelia. Kart barn har manga namn i Tanzania!

Mer an halvtid…

Nu har vi varit i Tanzania i 48 dagar och det ar 34 kvar tills vi aker hem. Det kanns helt overkligt att jag har bott har nere i snart 50 dagar. Vissa kvallar har det kannts som att tiden gar huuur langsamt som helst och att jag bara vill snabbspola tiden tills det ar nagra veckor kvar till hemfard, men nu nar sa lang tid har gatt kanns det som att tiden flugit ivag! Sedan jag skrev sist har det hant sjukt mycket, samtidigt som det inte hant sa mycket alls (den har resan gor mig schizofren). Det roligaste ar att vi har varit pa safari, i en av Tanzanias fem nationalparker – Rubundo Island.

Forsta dagen pa Rubundo akte vi ut pa batsafari runt on. Da sag vi flodhastar som lag i viken precis dar vi hade vart hus (!!!) och massor av krokodiler. HUR COOLT SOM HELST! Dagen efter gick vi runt pa safari, men safarilyckan var inte lika stor da, vi sag mest antiloper (observera att en sortS antilop heter kick-dickdick), faglar och apor. Efter att ha bott i Tanzania ett tag kanns apor inte sarskilt exotiskt langre, de tillhor liksom mer vardagen. Vi sag dock en flodhast uppe pa land for forsta gangen, en gigantiskt sadan… eller alla kanske ar gigantiska, bara att det inte syns i vattnet… Nar vi at mat utanfor vart lilla hus lag det alltid flodhastar eller krokodiler bara 50 meter bort, en ganska speciell kansla.

Det varsta som hant sen sist ( kanske hittils) var nar vi en kvall akte hem fran en middag och sag en grupp manniskor sta vid vagkanten. Vi akte med prasten vi bodde hos och han stannade till, da sag jag att en man satt ner mitt i folkhopen och liksom forsokte stracka sig mot sina fotter. Jag var helt saker pa att det hant en olycka och hor var prast saga ”vems ar getterna?”. Sedan borjar han kora ifran platsen i rasande fart, och i precis samma sekund tar alla de vuxna och barn som star runt mannen upp langa pinnar som spon och borjar piska mannen, mot huvudet och hela kroppen. Alla vi i bilen skriker ”VAD GOR DOM??!” och drabbas av chock blandat med panik. Vi far da veta av prasten att han var misstankt for att ha tagit tva getter. Manniskorna hade stoppat honom och tagit saken i egna hander istallet for att ringa polisen, kanske for att polisen anda ar sa korrupt – vad vet jag. Denna handelse gjorde mig i alla fall argare an jag nagonsin kan komma ihag att jag varit. ” Hur kan manniskorna gora sa?! Varfor ringer de inte polisen?! Hur kan de lata sina BARN vara med och sla?! Ar 2 getter varda mer an ett manniskoliv for dem?!” osv osv osv. Det kanske hemskaste var dock att prasten fragade varfor jag var sa upprord och inte kunde sitta still, uppenbarligen forstod han inte varfor jag var upprord. Detta tyder val pa att det inte direkt ar forsta gangen han bevittnar nagot sa hemskt. FRUKTANSVART.

Vad som hander nu ar att vi bor pa hotell i Bukoba och tanken var att vi pa fredag skulle akt till var vardfamilj i Ntoma. Men eftersom vi bor i Tanzania och inget nagonsin blir som man tankt sig ska vi tydligen aka dit imorgon istallet. Alex och jag ska bo hemma hos rektorn for skolan dar vi hade introduktionsvecka. Hon ar en underbar manniska sa det kanns superbra och jag ar hur taggad som helst infor den kommande tiden! Vi ska dock bara bo hos familj i 3 veckor, sen bar det av mot Serengeti.. Hur kan jag inte vara taggad?! Kanske vart att namna att jag idag fick ett paket fran sverige med choklad, fruktnappar, ahlgrens bilar, en hasttidning och en traningstidning (HAR SADAN SJUUUK TRANINGSABSTINENS) – detta kan vara en av anledningarna till att jag kanner mig lite extra taggad just nu!

Hoppas alla har det bra dar ute i varlden. Njut av allt underbart ni har i ert liv, for inget av det ar en sjalvklarhet.

/ Rebecka ”Lebbeka”