Jag och Markus har flyttat till Estancia. Det är fyra timmar med buss från staden Iloilo som vi redan har bekantat oss med. Vi bor i en familj med en mamma, pappa, och tre barn. Barnen är 19, 25 och den sista brodern vet jag inte hur gammal han är för han är ute och jobbar på ett fartyg. Barnen är inte så små som jag hade hoppats på… Jag ville leka lite men som tur är har de på gården en affär där det jobbar en mamma och hon har med sig sitt barn som ofta springer runt i huset. Plus att de har en kusin som ibland kommer hit efter skolan. Jag och Markus måste dock jobba med barnvakteriet efter att vi bjudet den minsta killen på godis bilar. Det hela resulterade i att han efter ett tag började storgråta helt utan förvarning. Mamman kom. Barnet hostade. Barnet spydde lite. Barnet spydde lite mer. Barnet spydde mest. ”Har han fått marshmallows?!” Frågade mamman och jag och Markus tittade frågande på varandra… Nu mår iaf barnet bra och vi får se om mamman vågar låta barnet springa löst i huset igen.
Det är mycket som har hänt sen förra gången jag skrev ett inlägg här. En mycket bra tid på prästseminariet har vi haft med både fantastiska och mindre fantastiska upplevelser men det var riktiga, härliga upplevelser som kommer ligga kvar i mitt minne och hjärta under en lång framtid. Det var tråkigt att lämna seminariet och jag saknar folket. Jag hade alltid något att göra där eftersom det alltid fanns folk runtom en.
Vi har betat av över en vecka i Manila och en mitt-utvärdering i ”sommarstaden” Baguio. En stad där klimatet mer liknar Sverige på slutet av sommaren och därför är en oas för Filippinare när det är sommar i landet och olidligt varmt på de flesta andra ställen. Baguio ligger nämligen högt uppe i på ett berg. Bilfärden uppför var …uppfriskade… och jag kände mig oerhört levande när jag klev ut ur bilen. Sen var naturen magnifik på vägen upp (och ner), det liknande en Jurassic Park-film och jag skulle inte bli förvånad om det kom en liten dinosaurie flygande i luften eller en t-Rex springande i skogen.
Vi mellanlandade några dagar i Iloilo innan vi åkte hit till Estancia och njöt av att vara där igen efter två veckor i Manila och Baguio fulla av lite för mycket avgaser. Det är skönt och väldigt roligt att vi redan känner och har träffat flera härifrån innan vi började vår andra del av programmet och jag tror detta kommer bli kalas.
Tjoflöjt från Filippinerna!
Viktor Backlund
Västerås stift
Lämna ett svar