Mer om MAKT

Det finns mycket att säga när det gäller makt oss människor emellan också. Min före detta lärare Margareta Westin Olsson (numera distriktsföreståndare för EFS) har uttryckt kärnan i det hela med orden:

”Det är en hårfin skillnad mellan att tjäna och att härska”.

Så är det verkligen. Vi har hört att den som vill vara stor ska vara de andras tjänare, och säkerligen håller vi också med munnen med om att det är det är rätt. Frågan är sedan hur vi verkligen lever.

Jag läser emellanåt i boken ”Ökenfädernas tänkespråk”. Där finns en berättelse om en abba som får frågan av en annan: ”Är det bäst att berömma någon, eller att tiga?” Svaret blir: ”Att tiga”.

Vid första anblicken är det ett konstigt svar, det sticker ut från hur vi brukar tänka. Men jag tror poängen är att det inte är vår sak att bedöma vår nästa, vare sig det gäller att kritisera det vi inte tycker om eller berömma det vi tycker om. Vi ska älska vår nästa och uppmuntra honom. Att berömma kan vara ett väldigt subtilt sätt att försiktigt forma den andre till att bli som jag själv, ett sätt att härska när jag borde tjäna.

Ställd inför den frestelsen ville abban hellre vara tyst.

En kristen är

ett barn som är en stridsman
en döende med evigt liv
ett får som är en herde
en utfattig som äger allt
en dåre som är vis
ett skepp på havet som också är en fyr
en fisk som också är en fiskare
en naken klädd i vita kläder
en famlande med fötterna på den fasta klippan
en obetydlig som är en stad på ett berg
ett skjul där det bor en konung
i Kristus

Allhärskaren

Första inlägget blir teologiskt så det förslår. Här är nåt man kan grunna länge på.

Jag hade nyligen tillfälle att lyssna på två världsberömda (inom sitt akademiska område förstås) tyska bibelforskare, Spickermann und Feltmeier. Bland annat så talade de om Guds allmakt.

Det intressanta var att de ställde frågan på ett annat sätt. De frågade inte ”är Gud allsmäktig?” utan ”vad är det att vara allsmäktig om man är Gud?”.

Vi tänker oss nog ofta att makt är något som är likadant för alla, förutom att en del har fått större portioner av den än andra. Obama har ju mer makt än Reinfeldt och så vidare. Och när vi sedan tänker på Guds makt så tar vi med oss våra erfarenheter från den mänskliga världen och tänker oss Gud ungefär som en världslig makthavare, om än uppförstorad i jätteformat.

Men tänk om det inte är så? S & P påpekade att makt kan sägas vara det sätt man försöker påverka sin omgivning på, makten är egentligen en förlängning av den som använder den. Vi uttrycker vad vi vill med vår omgivning genom hur vi försöker påverka den. Det betyder att kvalitén på Guds makt och jordisk makt måste skilja sig minst lika mycket som kvantiteten. Gud är ju inte bara större och starkare utan också mycket godare än vi kan föreställa oss.

Detta blir tydligast i Jesus Kristus. Han visar oss att Gud i djupet av sitt väsen är en som använder sin makt till att tjäna, inte härska. Ställd inför Djävulens frestelse om att få härska över allt så vägrar Jesus. Han visar oss en annan väg där det är den som tjänar andra som liknar den himmelske Fadern. Och han gör det själv ända till döden på korset. Sett med världens syn på makt kunde ingen verka mer maktlös men ändå får hans offer världsomspännande konsekvenser som ännu idag sprider sig som ringar på vattnet. Gud har makt till att göra vad han än vill, men han gör det på sitt eget sätt, utan att kränka eller krossa. Han verkar underifrån och inifrån till att befria och förvandla.

Jo just det, kan man säga då. Men sedan kommer ju den dag då Gud slutgiltigt ska besegra det onda. I uppenbarelseboken ser vi väl ändå en hel del av härskande makt?

S & F tog upp uppenbarelseboken som ett exempel på att det inte är helt lätt att få grepp om ämnet i bibeln men påpekade också att till och med där, i den himmelska värld som öppnar sig för läsaren finns det bara en som är värdig att öppna boken i Faderns hand och verkställa jordens slutliga räddning. Och det är Lammet som blivit slaktat, som givit sitt liv och därför har makten.

Vad innebär det här? Att Gud är allsmäktig och kärleksfull samtidigt, och att det aldrig innebär någon kompromiss för honom. Han använder sin makt till att älska världen tillbaka till sig själv. Och vad innebär det för oss? Att så fort vi använder makt för att härska över andra är vi på farliga spår men om vi älskar till och med vår fiende och handlar så, då är vi vår himmelske Faders söner.

Till slut en bild på Jesus Kristus Pantokrator, Allhärskaren. I hans gloria står ordet ”han som är”. Han som har all makt är också den som håller fram handen för att välsigna, stärka och förvandla.

En början

Jag har valt att kalla denna nya blogg för ”Vandra Vägen”. Jag tycker själv att det är en rätt fräsig titel med två ”V” och allt. Innan ordet ”kristen” fanns så var de som följde Jesus kända som de som tillhörde ”vägen” och det är ett vackert ord. Dynamiskt.

Jag är stolt att få tillhöra vägens och påskens folk. Kyrkan är inte på något sätt perfekt, men hon är ändå min mor och jag älskar henne.

Jag vet inte mycket om vem som kommer läsa den här bloggen. Jag vet inte om du som läser orden känner dig hemma i kyrkans sammanhang eller om du känner dig främmande inför dem. Jag hoppas i alla fall innerligt att jag ska få läsare av många slag och att ni också vågar kommentera, ifrågasätta och (hemskt gärna) uppmuntra.

Peter Halldorf, känd svensk pingstpastor, var på radion för ett tag sedan och han sa att när det kommer till livet som kristen är det egentligen ointressant hur långt man kommit på sin väg, det enda viktiga är att man vandrar framåt. Hoppas att vi får vandra en bit tillsammans!