Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Är Bibelns historier myter?

Noas ark, en myt? 
Jag har sista tiden skrivit utifrån några antika myter. Nämligen ”har du en Minotaurus i garderoben?” Och ”Surrad vid masten som Odysseus”. Då fick jag denna viktiga och intressanta fråga av Johannes:

Jag ska försöka ge mig på ett svar. Det är ett stort ämne men här är i alla fall en början.

Jag har skrivit tidigare att även om vi till vardags använder ordet myt i betydelsen ”något som inte stämmer” så använder man det annorlunda i vetenskapliga sammanhang. En myt är en historia som säger något på djupet om våra mänskliga levnadsvillkor och vad det är att vara människa. Därför skulle man kunna säga att även om myten har en osannolik handling eller är konstig på många sätt så är det ändå sann på ett djupare plan. Svaret på frågan är nog både ja och nej. Bibeln innehåller många myter men den gör just därför samtidigt anspråk på att beskriva hur världen är beskaffad, om än på ett annat sätt.

Det där var det korta svaret. Sedan måste vi komma ihåg att bibeln rymmer väldigt många olika slags texter. Allt ifrån skapelseberättelsen till Paulus brev. En del texter kan betraktas som myter, andra inte. Den så kallade urhistorien i första mosebok med skapelse, Noas ark och Babels torn ger ett tätt och mytiskt intryck.

Det finns ingen enighet mellan alla kristna om hur viktigt det är om de bibliska berättelserna är historiskt korrekta. Det har tydligen rasat en stor debatt i den frikyrkliga bloggvärlden under vintern om ifall Jonas bok är historiskt sann, om det är viktigt, och om det är det på vilket sätt. Själv tycker jag oftast inte de frågorna är så intressanta.

Jag tror dock man måste komma ihåg att varje gång vi berättar en berättelse väljer vi att berätta den utifrån det vi tycker är poängen. Vi sållar bort oväsentligheter och förstärker möjligtvis en del element. Dan Andersson beskrev berättandet bland gubbarna i skogen som att ”Ingen av oss är någon lögnare men vi är goda berättare”. Det säger en hel del. Ingen text i Bibeln är ”bara” historieskrivning. Böckerna om Israels folks historia är främst berättelser som försöker beskriva Gud. Evangelierna är skrivna för att beskriva händelser men framförallt för att leda läsaren till relation med Jesus själv, han som uppstått och finns ibland oss.

Alltid och i alla lägen bör man läsa bibeltexter med ögonen öppna efter vad de vill säga. Det är en bergsäker regel oavsett hur det är i övrigt med historicitet eller inte.

Med allt det sagt ska jag nu säga hur jag själv tänker. Här kan man säkert få kritik men kör i vind.

Många bibelberättelser blir mest begripliga om man ser dem som rena myter. Skapelseberättelsen är ett exempel på text man inte ska läsa alltför bokstavligt, samtidigt säger den (och liknande texter i första mosebok) en otrolig massa saker som ligger bortom vetenskapens möjligheter. Varför finns allting? Är materien god eller bara en boja för oss? Finns det någon mening med att jag finns?

Andra berättelser tror jag är alldeles nödvändiga att förstå som att de härstammar från historiska händelser. Detta gäller framförallt de centrala delarna av evangelierna. Den kristna tron står och faller med frågor som: Har Jesus funnits? Dog han på korset? Uppstod han från de döda? Det berättas om C.S Lewis att innan han blev kristen hade han svårt att förstå sig på evangelierna. De handlade om mytiska ting men liknade inga myter han sett på annat håll (Lewis var i själva verket expert på antika myter). Slutsatsen tog tid att acceptera men sedan menade han att evangeliet var en sann myt. Med samma märkliga kraft som han upplevde i de antika men samtidigt är evangelierna vittnesbörd om något de första kristna sa var sant och hade sett med egna ögon.

Summan av detta är att Bibeln är en rätt annorlunda bok än de flesta tänker idag. Man får läsa den utifrån vad den är, inte som om den vore instruktionsbok för livet, naturvetenskapligt uppslagsverk och allt annat i ett.

Kanske kan det här vara till hjälp för någon där Bibeln blivit ett hinder för tron? Kanske väcker det nya frågor? Hör gärna av dig med dem nedan eller på annat sätt!

Kommentarer

10 svar till ”Är Bibelns historier myter?”

  1. Profilbild för Piedra

    Kan bara säga att jag håller med.

  2. Profilbild för Anonymous
    Anonymous

    Kan inte riktigt hålla med dig här, Tomas. Du skriver ”Skapelseberättelsen är ett exempel på text man inte ska läsa alltför bokstavligt…” Om skapelseberättelsen inte är sann/historiskt korrekt så faller allt annat också. Om vi människor t ex är en produkt av evolution så fanns det ingen anledning alls för Jesus att dö för oss. Bibeln berättar att synden kom in i världen av en människa, Adam. Men om vi är en produkt av evolution så faller ju detta, för då är vi ju skapade syndiga, eller kom synden in genom någon ”halvmänniska”. Jag anser att det Bibeln berättar om universum skapelse är historiskt korrekt. Jag är inte kreationist utan delar den trosuppfattning som Jehovas vittnen har. Jag kan verkligen rekommendera boken: ”Liv- ett resultat av evolution eller skapelse?”, och tidskrifterna ”Hur har livet kommit till?” och ”Livets uppkomst- fem frågor som kräver svar.” Alla utgivna av Jehovas vittnen. Kontakta Jehovas vittnen på din egen ort för att få ett eget ex av dessa eller kolla in: http://www.jw.org/sv/ för mer info. Detta kan jag varmt rekommendera för dig som undrar kring Bibelns historieskildringar. Jag själv är inget Jehovas vittne men jag har studerat med dom i strax över 2 år, och jag har lärt mig mer under dessa 2 år än vad jag har gjort under mina 6 aktiva år som ideell ledare i svenska kyrkan. Så alla ni som söker svar, var inte rädda att prata med Jehovas vittnen. Dom har trovärdiga svar på dina frågor.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Det här är nog ett sådant läge där vi får nöja oss med att inte vara överens. Att skapelsen är en Guds skapelse är oerhört viktigt för mig också förstås men risken är att man gör Bibeln till något den inte är. Det finns helt klart tyngd i det du skriver. Var kommer syndafallet in annars? Evolutionen bygger ju på lidande? Jag har inte många svar här.

  3. Profilbild för Magnus
    Magnus

    Evangelierna är ju ett bra exempel på hur den historiska personen Jesus blivit mytologiserad. Här finns alla klassiska ingredienser. Tecken i skyn vid hans födsel. Jungfrufödsel. Förmåga att göra underverk och andra magiska ting. Gå på vattnet. Hjälten som går sin egen väg. Hans död som får en vidare mening. Myten om uppståndelsen. Den historiska jesus är relativt ointressant. Det är just den uppdiktade och vidareutvecklade myten som innehåller symboliska allmängiltiga element. Det betyder givetvis inte att det har skett på riktigt.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Välkommen till Vandra Vägen Magnus! Jag kommer att tänka på CS Lewis som var väl bevandrad i myterna och som kände igen allt det i den kristna tron. Fast hans slutsats var mer inkarnatorisk eller vad man ska säga, att berättelsen om Kristus är myternas mönster som blivit verklig historia.

      1. Profilbild för Magnus
        Magnus

        Ja, vad ska man säga? Det är ju väldigt vanligt att myter anses vara historiskt sanna. Det sker väl varje gång som en myt talar direkt till själen, oberoende av religion. Levande myter är SYMBOLISKT sanna, de handlar om den andligt-psykologiska världen och det gör att de får en alldeles omedelbar tyngd och relevans. Men i dagens värld kan man inte i det långa loppet upprätthålla tron på att jesusmyten skulle vara historiskt sann. Om kristendomen är beroende av det så lever man på lånad tid. Kristus står för en vägen, sanningen och livets ande, och denna ande har projicerats i olika myter under historiens lopp, bl.a. i Kristus gestalt. Andra exempel på myter om vägen, sanningen och livet är alkemin som handlar om materiens transformation till guld. Men i grund och botten handlar allt om själens transformation mot nånting högre. Ateisterna tycks inte ha insett det eftersom de slänger ut babyn med badvattnet och förkastar religionen helt. Kyrkan tycks stå och vackla. Å ena sidan talas det om religionen som nåt andligt-psykologiskt, men å andra sidan vill man delvis hålla fast vid att myterna faktiskt har inträffat, att det finns liv efter döden, inte bara symboliskt utan rent konkret, dvs. övernaturliga ting som man egentligen inte kan veta nåt om. Få se hur religionen utveckalas i framtiden.

        1. Profilbild för Rebella undrar

          Jag har inget att tillägga men läser med intresse, Magnus.

        2. Profilbild för Tomas Jarvid

          Jag är med på hur du tänker men visst måste även ett symboliskt sätt att se på saker innebära att man ser dem på något sätt som verkliga? Att de säger något om världens beskaffenhet om än som en omskrivning. I så fall måste ju även talet om frälsning och evigt liv faktiskt betyda något. Sen kan man tycka det är lustigt med alltför bokstavliga tolkningar om man vill men jag har svårt att se att Jesus kan vara en frälsare om han ändå inte har något att ge på riktigt.

  4. Profilbild för Maj-Britt Palmgren, Finland
    Maj-Britt Palmgren, Finland

    Människan använder sig av myter och berättelser för att kunna förstå sin verklighet. Så har man alltid gjort. Idag uppfattar jag ordet myt på ett positivt sätt. Tidigare var myt för mig detsamma som en falsk utsaga. Idag är det för mig en form av historieskrivning i en starkt symboliserad form så att det råder en viss koncensus kring huvudbudskapet i en berättelse av mycket hör ålder. Tiden har skalat bort oväsentligheter och behållit kärnan. Formen har ofta fått en mera poetisk eller symbolisk prägel. I den religiösa tron är myten viktig. Ju tidigare i historien berättelsen formades, desto mera mytologisk är berättelsen. Ibland är stoffet sådant att det inte går att formulera utan mytens form. Som skapelsen. Den berättelsen kan inte formuleras eller betraktas på annat sätt än som en myt. Därmed är den inte osann och om den är sann är det fråga om tro på mytens sanningshalt. Samtidigt kan man säga att all historieskrivning också till en viss grad är mytologisk.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Det var en bra slutkläm, det blir alltid ett mytologiskt inslag när vi skapar mening kring våra berättelser förstås!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.