 |
| En vacker och skön dag för längesedan. Varifrån kommer det goda? |
Det talas ofta om ”det ondas problem” eller mer specifikt ”teodiceproblemet”. Kärnfrågan är hur det är möjligt att Gud finns och är god och mäktig när det också finns så mycket ont i världen.
Jag brukar ofta vända på det i tankarna (och här menar jag verkligen inte att förringa mängden av lidande i världen). Hur kan det finnas så mycket gott om det inte finns en god Gud? Vi upplever ändå i regel livet i sig som något gott, ibland även när det är helt orimligt svårt och outhärdligt att leva?
Varifrån kommer allt det goda och vart kan jag gå med min tacksamhet om det inte finns en Gud?
Jag tänker också på Lasse Bergs bok ”Gryning över Kalahari” där han skriver om människans ursprung. Enligt vad forskarna säger idag har vår mänskliga historia inte alls alltid präglats av en bister och mörk strid alla mot alla utan av samarbete och strävan efter goda relationer. Hur mörkt än livet är så kan vi inte bortse från att det många gånger är härligt att leva, vad gör vi med den erfarenheten?
Lämna ett svar