Spår av den odelade Kyrkan

Liljestenar. Här i Ledsjö kyrka men de finns överallt kring Kinnekulle!

Min företrädare Erik Långström berättade något som gjorde intryck på mig.

I trakten kring Kinnekulle finns ett stort antal ”liljestenar”, den äldsta kristna konsten i vårt land. De som vet vad de talar om menar att de bär likheter med mönster från den östliga delen av Kyrkan. Andra, kanske pålitliga, källor säger att en del av liljestenarna kan vara huggna precis utanför vårt hus i Husaby. För länge sedan.

Hur gamla liljestenarna är är en debattfråga men Erik hade talat med någon som bestämt menade att de senast var huggna vid början av 1000-talet. Skälet är att 1054 råkade den världsvida Kyrkan ut för sin första (riktigt stora) kyrkosplittring. Öst och Väst, Konstantinopel och Rom skildes åt som fiender (efter lång tid av osämja). Efter 1054 och denna smärtsamma kris borde det burit emot att göra östkyrklig konst i väst, även om Sverige får anses vara en avkrok i sammanhanget.

Det där är säkert sakfrågor som kan diskuteras länge men det öppnade mina ögon för något djupt fascinerande. När de första kristna levde här i trakten och högg sin konst ur berget fanns det i stort sett ännu bara en Kyrka i världen. Splittringen hade inte blivit synlig som nu. Kanske är detta en av få trakter i Sverige där man så tydligt kan se spår av den odelade Kyrkan?

Det här innebär en sak till. Ibland hör man slarvigt att tiden före reformationen betecknas som ”då kyrkan var katolsk” och Svenska Kyrkan räknar ofta bara sina anor tillbaka till 1500-talet. Det stämmer ju inte, för det här är allas vår historia. Vi har alla rötterna i den odelade kyrkan och ingen kan göra anspråk på den för egen del. Vi får låta historien vara något som påminner oss om att vi hör ihop!

Jag har tidigare skrivit om att splittringen är vår tids största heresi. 

Vad tänker du om allt detta?

Utan internet i två dagar

Det går sådär med bloggandet. Igår var en sällsynt dag helt utan bloggpost på Vandra Vägen. Tiden har varit knapp och nu har vår internetpott tagit slut här hemma. Återstår att tomglo på den nyfallna snön alltså. Kanske också ett sätt att vandra Vägen?

Bråttom

Man måste ha tid för en paus också.

Ibland är det mycket att göra och just nu är det så. Samtidigt är det liten knepigt det där med att vara präst och lite stressad. Dels finns det olika hjälteideal om att arbeta så mycket som möjligt, dels behövs det förebilder som prioriterar familj och vila. Dels finns det mycket arbete att göra men samtidigt är det så att en stressad präst per definition gör ett dåligt jobb. Framförallt finns det ju risk att folk inte tror de kan komma med sina bekymmer för ”han har ju ändå så mycket att göra”. Det är alltså bra att varken se ut att vara eller vara alltför stressad. Både för egen del och för andras.

Jaja, nu tar jag lunch och pustar ut. Hur har du det med stressnivån idag?

4 personliga berättelser om tro

Ibland kan man inte hålla inne vad man bär inombords…

Jag har samlat på mig några länkar igen. De innehåller olika personers personliga berättelser om sin tro. Det gör dem till sprängstoff, våra ”vittnesbörd” (som det heter sen gammalt i kyrkan när man berättar om sin tro) är det starkaste vi kan berätta.

Det livsbejakande lockar”, en artikel DN där Stefan Johansson berättar om glädjen i kristen tro.

Min väg till Gud”, Elaine Tall Wenlöf berättar om sin livsvandring på ett mycket vackert sätt!

Himlen tänker han sig så”, Martin Lönnebo (förrförre biskopen i Linköping) berättar om hur han tänker om vad som händer efter döden.

40 things I like about Christianity”, Ben Myers listar 40 saker han tycker om med den kristna tron.

Vad tyckte du om de här?

10 blandade tankar på söndagen!

Bandtraktor plus moppe! Perfekta fordonet i Götene?

Igår startade jag en kompost. Man kan undra om det var smart att göra det i -10 grader? Jag hoppas den får liv till våren.

Man är olika. När jag ska ge mig på att göra något jag inte riktigt har koll på så lånar jag en bunt böcker. I det här fallet om kompost. Pröva sig fram är inte riktigt min stil.

Det är ledig helg för min del och jag leder inga gudstjänster idag. Ska försöka ta oss in till Götene kyrka för min kollega Nathalie blir avtackad.
Ska man in till människobyn måste man tvätta håret. Och ha rena kläder. Får ordna det.
Temat för söndagen är ”Jesus skapar tro”. Kommer att tänka på en bön från Bibeln; ”Jag tror! Hjälp min otro!” Även den som tror kämpar med tron. Vi behöver Guds hjälp.
Igår lyssnade jag på ”Värvet” och intervjun med Alexander Bard. Han sa mycket man kan fundera på.
Bland annat dömde han ut den kristna tron som stendöd idag. Tror vi tänker olika där…
Över huvud taget gjorde han intryck av att vara min motsats i personlighet. Tvärsäker och så. Gav tillfälle till lite självkännedom också alltså.
Självkännedom kan man alltid jobba på.
Tror ändå jag får läsa något av honom. Nån gång (när barnen blivit stora?).

Vad gör du idag?

Den hjälpsamma men tröttas bön

En sjuksyster skriver upp en döendes sista ord under första världskriget. 

Ibland är man rätt tyngd av sina egna bördor i livet samtidigt som man står mitt uppe i någon uppgift där man måste finnas till för andra. Då kan man behöva hjälp att släppa sina egna problem en stund. Den här bönen har varit till hjälp för mig vid sådana tillfällen:

Gud, hjälp mig nu och bär mina bördor en stund.

Så att jag kan bära andras.
Amen

5 länkar och ett retrospel

Kolla där!!!

Ibland har jag delat några länkar här på Vandra Vägen. Oftast hinner de bli ganska gamla innan det blir av men det får du tåla. Här är några ganska blandade länkar, alla värda ett klick!

1, Obalanserat
SVT rapporterar om att världens 85 rikaste personer tillsammans är rikare än de fattigaste 3,5 miljarderna. Himlaskriande!

2, Farligt
Det innebär stora problem och faror för människor i flera muslimska länder att konvertera från islam till kristen tro. Ändå är det många som gör det!

3, Förföljelse
Tvärt emot vad många tror är en överväldigande del av de förföljelser på grund av religion som finns i världen riktade mot kristna. Dags för oss att tänka om, den genomsnittlige kristne är inte rik amerikan eller europé!

4, Gripande foton
I det här gripande fotoprojektet avbildas människor och avslöjar de största komplex eller fördomar de kämpar med. Titta!

5, Practical joke!
Hur långt kan man driva ett skämt? Här är ett medeltida practival joke som slår det mesta!

SPEL

Jag minns hur jag som barn hittade videospelet ”centipede” på en sådan där gammal spelmaskin på en färja. Nu har jag hittat det på nätet! Enkelt men genialt!

Tvivlare, troende, sökare eller VILJARE?

En kvinna som drar en kanalbåt. Hon stretar envist på. Viljan är viktig!

I en krönika av Carl-Henric Jaktlund stötte jag på ett mycket träffande nytt ord. Han berättar om en man som inte vill beskriva sig själv vare sig som troende eller sökare utan istället säger sig vara ”viljare”. En som vill tro och längtar efter en tro men som inte helt kan säga sig vara där. Åtminstone inte hela tiden.

Ordet uttrycker egentligen något väldigt viktigt av vad det är att tro på Gud. Det är som i en kärleksrelation. Det är inte alltid det är lätt att leva tillsammans men så länge man vill kämpa vidare så lever relationen. Kärlek är vilja. Tro är vilja. Det är också övertygelse men den kan man inte bestämma över helt och hållet.

Att vara ”viljande” alltså, ett mycket vackert ord. Vad säger du om det kära läsare?

Veckans samlade favorittweets

Coola killar på 80-talet… Apropå inget speciellt.
Nu har det visst gått några veckor igen men här är en ny drös med favorittweets. Kloka och roliga grejer från öh.. ganska många dagar bakåt då. Bra är de oavsett. 
Kristna (?) tweets
Well put Luther. Plånbokens omvändelse. Värt att tänka på!
Fniss…
Kloka tweets
Dagens sanning! Det kommer an på anknytningen…

Roliga/fyndiga/övriga
Det gäller att slåss som gentlemen…

Jag hejar numera på Nikkaluokta, må de få som de önskar och ha de kallast i Sverige.

Varje gång någon hänvisar till att något händer i/kommer från Afrika kan man utbrista ”Världens största land!”

Själva definitionen av att livet kan vara öken

Veckans bästa tweet
Kommer från @DilsaDSSten

Tack alla för veck(orn)a som gått!