Ett ord jag funderat över de senaste dagarna är det ålderdomliga ”tvehågsenhet”. Att vara kluven mellan två olika tankar. Jag tror att det är ett ord som i grund och botten är detsamma som det mer vardagliga ”tvekan”. Det borde ju vara samma ord på något sätt eller hur?
Jag tror att jag är en utpräglat tvehågsen person. Det är mycket sällan jag är odelat förväntansfull inför något nytt som ska hända eller inför annat i livet. Det känns som att livet kunde vara enklare om man var mer okomplicerad. Kanske är det ändå en slags välsignelse? Förmåga att hålla flera tankar i huvudet samtidigt är ju viktigt i många lägen?
Jag är lite nyfiken på hur det är för andra människor. Dig till exempel! Känner du att tvehågsenhet är något som kännetecknar dig? Är jag vanligare eller ovanligare än jag tror? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar