Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Självkontroll och disciplin, är det så bra?

Jag vet inte riktigt vad den här bilden föreställer. Men de är nog rätt lössläppta skulle jag tro?

Jag vet inte riktigt vad den här bilden föreställer. Men de är nog rätt lössläppta skulle jag tro?

Jag skrev häromdagen om vår tids motsvarighet till ”gärningsrättfärdighet” i bloggposten ”kan du rättfärdiga din existens?”. Det kan förstås ingen eftersom ingen kan skapa sig själv men ändå försöker vi nog ofta göra oss nyttiga för att ha rätt att få finnas. I samhällsdebatten kan man också ofta märka av att människor bedöms mer och mer utifrån hur mycket de kan bidra med till samhället. Det tycker jag inte om.

Nu vill jag tänka vidare tillsammans med dig som läser. Jag har funderat en del på det här med självkontroll och disciplin. Det här blir verkligen inget färdigtänkt, snarare en hög lösa tankar. Skriv gärna en rad om du själv funderat över ämnet.

Självkontroll verkar vara något väldigt viktigt i vår kultur. Man ska ha viljestyrka att ge sig upp i ottan och träna före jobbet, att avstå goda kakor eller andra liknande saker. Ofta skyller man det här på stackars gamle Luthers som ju egentligen var en ganska levnadsglad person (i alla fall längre fram i livet).

Det jag funderar på är när självkontroll blir något negativt. Klart det är bra med struktur på tillvaron och noggrannhet och så men i det extrema fallet verkar det riktigt, riktigt kontrollerade livet nästan inte som ett liv alls. Vi finns ju också här för att njuta av livet vi fått. Vi har ändå inga garantier om en morgondag?

Jag tror själv att jag är en dubbelnatur. Både notoriskt slarvig på många områden och väldigt noggrann på andra. Det händer många gånger att jag undrar varför jag så gärna är hård mot mig själv. Försöker jag kompensera osäkerheten om mitt värde genom att prestera? Hur slutar man med det? Genom att be kanske?

Gode Gud,

hjälp mig att ta vara på mina dagar.

Hjälp mig att se de möjligheter jag har,

både till att förvalta mina gåvor och till att njuta av de enkla glädjeämnena.

Hjälp mig att inte ta fel saker på för stort allvar,

och hjälp mig att inte slarva bort sånt som inte får slarvas bort.

Hjälp mig att leva utifrån mina drömmar, inte andras.

Amen

Kommentarer

7 svar till ”Självkontroll och disciplin, är det så bra?”

  1. Profilbild för Geddfish

    Oj, vad du satte igång mina tankar! För visst har jag varit väldigt målmedveten i mina dagar. Jag tror det har varit bra också. Samtidigt som man måste njuta av livet. Pausa sig lite grand ibland.
    Sedan måste man tänka på det där ordet ”unna sig”. Unna sig en kaka. Vill man verkligen ha en kaka?
    Man kan vara flexibel också. Anpassa sig till situationer.

    Din bön anammar jag, den är bra. Amen.

  2. Profilbild för Lena P

    Tack för bönen! Ja, jag tror att bön kan ha en positiv inverkan mot överdrivet kontrollbehov. För det är en sak att ha kontroll och en annan att låta sig kontrolleras av kontrollbehovet.

    1. Profilbild för Anders Stenström
      Anders Stenström

      Det där var väldigt bra formulerat, Lena P.!

  3. Profilbild för Tomas Jarvid

    Tack för de värmande kommentarerna. Det här var på något sätt en svår bloggpost för mig som jag inte riktigt visste hur jag skulle skriva. Skönt om den landade bra.

  4. Profilbild för Rosa
    Rosa

    Hmm jag känner ochså igen mig. Skulle kunna ge en fot för att kunna släppa bli mer lössläppt. Fast hos mig är kontrollen mer kopplad till att jag vill att de andra ska ha det bra, att de har det bra etc så hos mig är det mer ett uttryck för medberonde….

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Allt hänger ihop och på konstiga sätt. Det är ju tyvärr inte bara att bestämma hur man vill vara och så är det klart.

      1. Profilbild för Rosa
        Rosa

        Nä tyvärr inte. 🙁 Det kan vara så tungt att alltid sätta andra först….

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.