En strandad vansinnig dröm av stål.
Dagens bloggpost är en dikt. Eller kanske snarare en bön. En ganska sorgsen sådan men ändå aldrig utan hopp.
Den store miljövännen
Du är den store miljövännen.
Du som älskade skapelsen till existens.
I varje art, i varje ras, i varje unik varelse finns en unik avspegling av dig.
Du som lade allting på våg och fick biosfärens ekosystem i balans.
Du som skapade den första solcellen och gav liv åt allt genom klorofyllets magi.
Du som med solens strålar sänder vindar och strömmar runt jordens yta.
När vi ser att det är gott ser vi på skapelsen med dina ögon.
Herre, förbarma dig.
Du som är med när varje sparv faller till marken. När varje art utrotas. När varje vattendrag smutsas.
Du som är med våra tallösa syskon i ekosystemen när de utnyttjas, kränks. När broder dödar broder.
Du som ger oss hoppet att även om mänskligheten går mot sin långfredag
-och drar med sig så mycket i sitt fall-
så är det inte omöjligt för dig att låta långfredag följas av påskdagsmorgon.
Lämna ett svar